Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Connoisseur är tidningen för de rika. I förtäckt färgad påse skickas det 160-sidiga magasinet ut fyra gånger om året till alla som har en deklarerad årsinkomst över 1,2 miljoner kronor. I år är det 41 300 personer som får den.
Men vi andra får varken läsa eller fingra på dess miljövänliga silkpapper. Inte ens de svenskar som har pengar i andra länder och vill så mycket att de visar sina kontoutdrag för redaktionen.
- Vi säger nej. Vi vill belöna dem som betalar skatt i Sverige, säger vd:n Susanne Ytterskog som grundade Connoisseur 1998.
Hur kom du på att starta en miljonärstidning?
- Jag hade varit mammaledig och ville starta något som inte fanns på marknaden. Då för tolv år sedan var det inte okej att vara framgångsrik och tjäna pengar och jag ville ändra på det. Connoisseur kändes korrekt tidsmässigt.
Vad skriver ni om?
- Vi skriver om alla slags samhällsfrågor. En politisk intervju kan lika gärna vara med en socialdemokrat som med en moderat. Vi lyfter fram framgångsrika företagare, näringslivsprofiler och engagerade personer med speciella livsöden. I senaste numret har vi bland annat ett rundabordssamtal om och med kvinnor i chefsposition, ett reportage om en sydafrikansk prins och en intervju med Anders Wijkman.
- En tredjedel av tidningen består av lyx och det senaste inom mode och inredning. Men vi skriver inte om amerikanska yachter utan det är mer earthy och anpassat för svenska miljöer.
Har ni insändare och frågor och svar?
- Inte i tidningen, men vi har en klubb där 11 000 medlemmar kan interagera och ställa frågor till varandra.
Jag antar att Peder Lamm passar perfekt som chefredaktör?
- Ja, han har mycket kunskap och han är alltid glad och underbar.
Vad vet ni om läsarnas intresse för tidningen?
- Varannan person läser varje nummer mer än tre gånger och nitton procent säger att de samlar på magasinet. Det går att köpa gamla årgångar på Blocket. Det tycker jag är kul. Ett helår kostar 2 500 kronor.
Connoisseurläsarna är tunga beslutsfattare eller beslutspåverkare i näringslivet. Mer än hälften har en chefsbefattning eller är egenföretagare. Snittåldern är 47 år och 80 procent är män.
De klär sig helst i Gant, NK, Oscar Jacobson och Boss och på armleden glänser oftast en Omega eller Rolex.
Läsarna tjänar i snitt 2,5 miljoner om året och nästan hälften bor i Stockholm. Nästan sju av tio reser privat fyra gånger om året, eller mer. Resor toppar också listan över miljonärernas intressen. Därefter kommer bilar, kapitalförvaltning, skidåkning, golf, båtar/segling, mat, sport/träning, musik samt trädgård.
Det finns också en tidning för de rikaste bland de rika, Connoisseur Exclusive, som skickas till 15 000 miljonärer. Av dem har 6 500 en förmögenhet över fem miljoner kronor och övriga 8 500 är toppskiktet bland höginkomsttagare i Sverige.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
