Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Cecilia Fahlberg som mår superbra av löpning

Cecilia Fahlberg tycker att uppdraget som förbundsordförande är roligt och stimulerande men det ställer stora krav och det blir ofta resor och kvällsjobb och periodvis även helgarbete. Kommer hon hem sent efter en lång dag funkar det inte att bara gå och lägga sig.
Eva Karlsson Publicerad

Först måste hon få dricka sitt kvällste, läsa sin bok och på så sätt skingra tankarna. Löpning är ett annat sätt för henne att koppla av. Då snurrar hennes tankar om allt och många gånger rör det sig om jobbet. Hon säger att hon blir kreativ och att många idéer föds under löparrundorna.

 - Löpning och annan form av träning är en viktig del i mitt liv. Drivkraften är det enorma välbefinnandet som kommer direkt. Jag mår superbra av det och numera är det ju också vetenskapligt bevisat vilka positiva effekter träning har. Jag får både energi och blir behagligt avslappnad på samma gång.

Hur kom det sig att du började springa?

- Det var efter min andra graviditet då jag var 32 år gammal. Innan dess hade jag tränat i andra former. Jag sprang en del lopp och hade som mål att springa ett maraton före 40. Så blev det inte utan jag fick satsa på ett före 50.

Du sprang maraton 2008 och var då 48 år, hur förberedde du dig?

- Jag läste en artikel av löpargurun Anders Szalkai som skrev att alla som är friska kan springa ett maraton. Eftersom jag kände mig i högsta grad frisk tänkte jag att då kan jag med. Jag tränade enligt ett schema på webben som startade ett halvår för loppet och som successivt ökade på träningsmängden. Det gick alldeles utmärkt att följa.

- Första dagen kändes lite tung. Jag stack ut sex på morgonen för att springa två kilometer, gå en och springa två till i sakta tempo. Det var mörkt, kallt och snöade och jag hade lite svårt att begripa att detta skulle vara första steget mot dryga fyra mils löpning.

Och sedan blev det dags för loppet i 27 graders värme.

- Jag ska erkänna att jag några gånger under dessa fyra mil funderade på mitt eget omdöme. Men man hittar ett sätt att ta sig igenom långa pass. Det gäller som i arbetslivet att bryta upp det övergripande målet till delmål, till exempel att efter fem kilometer får jag dricka något, efter en mil får jag äta en energibar. Känslan att gå i mål på Stockholms stadion var oslagbar.

Fick du blodad tand?

- Jag startade året efter men fick bryta efter 3 mil eftersom mina fötter gjorde alldeles för ont. En hel del krämpor får man räkna med när man ökar sin träningsdos mycket. För mig handlade det om knän och fotsulor. Men allt går att fixa med envishet, styrketräning och sulor till skorna.

Hur mycket springer du i dag?

- Det blir kortare sträckor. Jag har en runda på sju kilometer och en som är dryga milen. Jag föredrar att springa när det inte är alltför varmt och inte heller vid lägre temperaturer än minus 10 grader. Gärna i lätt duggregn, det gör luften syrerik och lätt att andas.

- Jag springer inte lika ofta och inte lika snabbt men jag vet att om jag bestämmer mig för ett nytt lopp så är det inga problem. Det är bara att ta fram halvårsschemat igen och köra på.

Vi får se hur det blir framöver. Jag har min medalj och känner inte samma drivkraft nu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.