Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bedrägerier

Den som rånar värdetransporter är dum i huvudet, menar kriminalinspektören Lars Minnedal. Nu när nätet finns.
Eva Karlsson Publicerad

Värdetransportrån betyder hög exponeringsrisk, det är svårt att prångla ut sedlarna, det börjar lätt snackas i kretsarna och den som åker dit får ett långt fängelsestraff. På nätet kan du verka anonymt och snabbt och flytta pengarna på ett sådant sätt att de nästan inte kan spåras. Och skulle du torska är du inte i närheten av ett så långt straff som det som värdetransportrånaren skulle ha fått för samma stulna summa.

Inte för att Lars Minnedal vill ha fler bedragare. Han och hans kollegor på polismyndighetens bedrägerisamordning i Stockholm önskar att de var många fler på avdelningen. För tillströmningen av anmälningar ökar i rasande fart. Bluffakturor är ett av problemen, likaså identitetskapningar som i sin tur genererar många brott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes 115 000 bedrägeribrott i Sverige under 2011 och under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 165 procent.

- På tre dagar i förra veckan fick vi in över femhundra anmälningar mot ett företag som hade skickat ut bluffakturor.

Bedrägerierna utvecklas i takt med samhället. Lars Minnedal säger att de klassiska checkbedrägerierna är gamla utdöda dinosaurier. Numera är de allra flesta bedrägeribrott nätrelaterade på ett eller annat sätt.

- Bedragarna är kunniga och utvecklingsbenägna och testar enkla saker som folk inte har tänkt på. De lyckas förvånansvärt ofta. Många har suttit inne för rån eller liknande tidigare och är sällan rena färskingar. Även organiserad brottslighet som motorcykelgäng och andra etablerade konstellationer jobbar via nätet, men de exponerar sig inte själva. Det får springpojkarna göra.

Hur kan ett bedrägeri gå till?

- Vi säger att jag har en Iphone 5 som jag vill sälja jättebilligt på Blocket. Du ringer och jag svarar att den är kvar. Du vill göra upp affären på ett säkert betalningssätt men jag svarar att eftersom det ringer tjugo personer i timmen så måste du bestämma dig snabbt om du vill ha den. Mig spelar det ingen roll vem som köper. Du slår till, du vill så gärna ha den, men frågar ändå "hur vet jag att du är du?" Jag säger att jag kan mejla en kopia på mitt körkort.

- I Sverige är det jättelätt att skapa en falsk identitet. Vi kan få ut personnummer och adresser via Skattemyndigheten och vi kan köpa kontantkort helt anonymt, och vi kan själva registrera denna nya påhittade person på hitta.se och när du, som vill köpa den billiga splitternya telefonen, kollar mig ser du att namn, adress och telefonnummer stämmer.

... och så slår jag till på annonsen precis som hundra andra som inte heller får någon Iphone för sina pengar?

- Precis. Jag är jättestor motståndare till att vi kan köpa kontantkort utan legitimation. I många länder går det inte alls. Ett annat jätteproblem som vi tampas med är offentlighetsprincipen som är så lätt att missbruka.

I Kollega nr 8/12 (utgivningsdag 5 december) skriver vi om en kvinna som blev sol- och vårad på nätet av en man som utgav sig för att vara amerikansk militär i Bagdad.  

- Jag känner igen upplägget med amerikansk militär och svensk kvinna. Antagligen har de kontakt med fem-tio kvinnor samtidigt. De vet hur de ska spela på rätt strängar och hur de ska låta trovärdiga.

- Hos oss går brotten som så kallade Nigeriabrev. Den vanligaste varianten är att lura mottagaren att tro att han eller hon har vunnit pengar eller ärvt några miljoner från en avlägsen släkting. Men innan vinsten eller arvet kan kvitteras ut måste några administrativa kostnader täckas. Det kan vara tiotusen för stämplar, ytterligare tiotusen för att göra dokumentet officiellt. Att mottagaren till slut har sänt iväg ett par hundratusen kronor är inte ovanligt.

Går de att sätta dit?

- Nästan aldrig. Skurkarna använder falska namn och jobbar ofta från ett annat land än det de uppger för offret, och så länge det finns riskfria sätt att ta ut pengarna kommer de att gå fria.

Men man kan väl kontakta banken dit pengarna har gått?

- En bank i ett land som är ekonomiskt instabilt är sällan välvillig mot en polismyndighet i avlägsna Sverige. Varför skulle de vara det? Den värnar så klart mer om sin kunds integritet. En kund som kanske har flera miljoner.

- Det är inte av lathet eller inkompetens men när vi inte har några som helst förutsättningar att få fast bedragaren ska man inte inleda en förundersökning.  

Det borde finnas ett moraliskt straff.

- Ja, det känns för jävligt, men rättvisa och moral har inget med varandra att göra.

Är det alltid kvinnor som blir lurade av män?

- När det gäller kärlekshistorier där man träffas på nätet är det nästan bara kvinnor som råkar illa ut. Handlar det däremot om att ärva stora pengar är det oftast män som blir utsatta.

Finns det inget sätt att få fast bedragarna?

- Vi är efter vad gäller teknik och vad gäller lagstiftning. Polisen kommer alltid att vara tvåa. Men det gäller att vara så nära ettan som möjligt.

Hur känns det?

- Det är tufft och väldigt frustrerande periodvis. Samtidigt får man inte glömma att det är mycket tillfredsställande att fånga de här bovarna. Att lista ut andra ingångar att attackera dem på, sätt som de inte har räknat med.

Hur har arbetet på bedrägeriroteln påverkat dig?

- Jag litar inte på någon förutom mina närmaste.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.