Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bättre hälsa på fem minuter

Upp och hoppa på jobbet! Fem minuters promenad i timmen är bättre för hälsan än 30 minuter på morgonen. Det visar en ny amerikansk studie.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
När testpersonerna fick promenera fem minuter varje timme rapporterade de större lyckokänsla, mindre trötthet och ett betydligt mindre sug efter mat. Colourbox

Att röra på sig är bra, men är det bra att göra på arbetstid? Enligt The New York Times finns det experter som oroats för att fysisk aktivitet skulle göra anställda tröttare, hungrigare och distraherade.

Det antagandet motsägs helt av den nya studien, som The New York Times berättar om. Den genomfördes genom att 30 kontorsanställda med stillasittande arbeten fick prova tre olika typer av simulerade arbetsdagar på en klinik. Den första innebar att de fick sitta en hel sextimmarsdag med undantag för toalettbesök. Den andra att de fick promenera en halvtimme i början av dagen, men vara utan pauser de följande fem och en halv timmarna. Den tredje arbetsdagen innehöll i stället fem minuters promenad på ett löpband i början av varje timme.

Testpersonerna fick sina värden av stresshormoner kollade, liksom sin förmåga att koncentrera sig och fatta beslut. De fick också poängsätta sitt humör, energi, trötthet och aptit.

Läs mer: Ge dig 3 uppmjukande minuter så här

Föga förvånande visade det sig att det var bättre att röra på sig än att sitta still. Oavsett om de tog en enda lång promenad eller flera kortare så kände sig testpersonerna mer energiska än om de suttit hela dagen.

Allra bäst var det att röra sig ofta. När testpersonerna fick promenera fem minuter varje timme rapporterade de större lyckokänsla, mindre trötthet och ett betydligt mindre sug efter mat. Däremot förändrades varken nivån av stresshormoner eller tankeförmågan.

– Även lite aktivitet, spridd över dagen, är en praktisk, enkel väg för att förbättra välmåendet, säger Jack Groppel, från Johnson & Johnson Human Performance Institute, ett av forskningsinstituten bakom studien, i The New York Times.

Läs mer: Städa dig frisk på jobbet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket