Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bastumissionären från Kiruna

Kirunabon Tommy Rauhala är bastumissionär.
Han badar morgon och kväll, året runt. Och propagerar ideellt för det finska folkets främsta njutnings- och hälsomedel.
Petra Rendik Publicerad
Bastumissionären Tommy Rauhala i en av sina tre bastur.
Tommy Rauhala har tre bastur, men favoriten är den mobila vedeldade varianten som han kan spänna fast bakom bil eller skoter. Foto: Hans-Olof Utsi.

I bastun råder som bekant sanningen. För om det är någonstans det är svårt att dölja saker är det väl där. Och kanske var det just det som den tidigare finske presidenten Urho Kekkonen hade i åtanke när han utövade framgångsrik bastudiplomati med makthavare från hela världen.

Tommy Rauhala.

Bastumissionären Tommy Rauhala från Kiruna har kanske inte löst några världskonflikter, men väl fått sina bästa, och ibland, erkänner han, sämsta idéer när han kopplat av i bastun.

En av de bättre var när han kom att starta Bastufolket, som med sina nu 15 300 medlemmar är landets största bastugrupp på Facebook. Att folk gillar att basta är tydligt, precis som målet för Tommy Rauhala med gruppen.

– Jag vill sprida god bastukultur, som jag har fått lära mig sedan barnsben, förklarar han.

Ritualen är viktig

Vad han menar med god bastukultur återkommer vi till. Men helt klart är att det här med bastubadandet sitter i hans gener. Föräldrarna flyttade på 60-talet från Finland till Svappavaara i Norrbotten och bastukulturen tog man med sig hemifrån. Ett av Tommy Rauhalas första minnen är när han som sexåring satt i bastun med sin farmor. Hon hade en egen ritual när hon kastade vatten på stenarna och väggarna och sedan svepte med en handduk åt olika håll.

– Alla har sina egna ritualer. För mig är det inte bara själva bastandet som är viktigt, det är hela upplevelsen av att fylla vatten, bära ved och tända elden.

För Tommy Rauhala, som bastar runt nio gånger i veckan, är det ett sätt att ta ansvar för hälsan, såväl den fysiska som den psykiska. Badandet ger honom djup avkoppling och återhämtning, men också en kickstart, särskilt när han bastar på morgnarna.

Och det är ju något med den där värmen som många upplever som helande, både kropp och sinne liksom mjuknar. Det finns också en hel del forskning som visar på hälsovinster med att basta, framför allt om du gör det regelbundet.

De vita blodkropparna blir fler och immunförsvaret stärks. Blodtryck och kolesterolhalt sjunker och risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar, särskilt om du som medelålders man bastar regelbundet, enligt en finsk studie. Bastande kan också lindra smärta, stress och ångest.

Men att basta handlar också om gemenskap, som uppstår i bastun om man är fler, tycker Tommy Rauhala. Han bastar nästan varje dag innan och efter jobbdagen på LKAB i Kiruna där han arbetar. Ibland ensam, men rätt ofta med kollegor.

– I bastun är vi alla lika inför varandra. Man pratar och löser problem ihop.

Äger tre bastur

Flygbild över Tommy och hans mobila bastu som kan dras på en släpkärra.
Tommy bastar runt nio gånger i veckan. Ofta både före och efter arbetsdagen på LKAB. Foto: Hans-Olof Utsi.

Han själv har tre bastur i sin ägo. En hemma i huset, en i stugan och så favoriten, bastukälken, en mobil vedbastu som rymmer fyra personer. Den kan han dra efter skotern ut på isen och basta var han vill.

Som den gången han ställde den utanför stadshuset i Kiruna och bjöd den som ville på en stund i värmen. En annan gång stod han på Snöfestivalen i Kiruna. Därifrån minns han särskilt ett möte med en ung sydkoreansk tjej. Hennes far där hemma hade googlat ordet bastu och fått upp att Tommy skulle vara på festivalen med sin bastu. Dottern, som befann sig i Nordnorge, åkte till Kiruna.

– Hon hade aldrig bastat och var lite orolig för att bränna sig. Men jag sa åt henne att blunda och lyssna till knastret från kaminen. Hon bastade nästan meditativt i två timmar. Det var otroligt att se.

– Dessutom bjöd Kiruna på norrsken den kvällen.

Hur varm ska en bastu vara och när på året är det bäst att basta?

– Det är en smaksak, men jag tycker om när det är 70–80 grader och fuktigt. Basta kan du göra året runt, men jag föredrar vintern. Du vet, när man kliver ut i 20–30 minusgrader från en varm bastu och knappt ser kroppen av all ånga.

Och så var det det där med god bastukultur. Det finns inget som är rätt eller fel i hur man bastar, så länge man mår bra. Men Tommy Rauhala har inte mycket till övers för den machostämning som ibland kan uppstå i hans favorittillhåll. Att sitta i en bastu tills skinnet nästan lossnar från kroppen är bara dumt.

– Tävla inte i vem som står ut längst i maxvärme. Det ska vara skönt för alla om ni är flera i bastun. Man anpassar sig efter den som klarar minst. För vi vill ju inte slänga ut någon från bastun, man vill få in alla.

TOMMYS BÄSTA BASTUTIPS

➧ Basta varje dag om du har möjlighet och tycker om det.

➧ Om du är nybörjare: Kör en gång i veckan i någon månad och utöka därefter.

➧ Optimal värme enligt Tommy ligger på 70–80 grader, men börja runt 60 om du är ovan.

➧ Undvik alkohol i bastun. Drick mycket vatten innan, under och efter badandet.

➧ Tävla inte i vem som kan klarar varmast bäst och längst. Basta bara så länge det känns bra.

➧ Naken är bäst, men alla är inte bekväma med det. Undvik badkläder, använd hellre en handduk.

➧ Testa att basta en riktigt varm sommardag. När du kliver ut från bastun kommer det kännas svalt ute.

➧ Om ni är fler som bastar, ta hänsyn till varandra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.