Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bastumissionären från Kiruna

Kirunabon Tommy Rauhala är bastumissionär.
Han badar morgon och kväll, året runt. Och propagerar ideellt för det finska folkets främsta njutnings- och hälsomedel.
Petra Rendik Publicerad
Bastumissionären Tommy Rauhala i en av sina tre bastur.
Tommy Rauhala har tre bastur, men favoriten är den mobila vedeldade varianten som han kan spänna fast bakom bil eller skoter. Foto: Hans-Olof Utsi.

I bastun råder som bekant sanningen. För om det är någonstans det är svårt att dölja saker är det väl där. Och kanske var det just det som den tidigare finske presidenten Urho Kekkonen hade i åtanke när han utövade framgångsrik bastudiplomati med makthavare från hela världen.

Tommy Rauhala.

Bastumissionären Tommy Rauhala från Kiruna har kanske inte löst några världskonflikter, men väl fått sina bästa, och ibland, erkänner han, sämsta idéer när han kopplat av i bastun.

En av de bättre var när han kom att starta Bastufolket, som med sina nu 15 300 medlemmar är landets största bastugrupp på Facebook. Att folk gillar att basta är tydligt, precis som målet för Tommy Rauhala med gruppen.

– Jag vill sprida god bastukultur, som jag har fått lära mig sedan barnsben, förklarar han.

Ritualen är viktig

Vad han menar med god bastukultur återkommer vi till. Men helt klart är att det här med bastubadandet sitter i hans gener. Föräldrarna flyttade på 60-talet från Finland till Svappavaara i Norrbotten och bastukulturen tog man med sig hemifrån. Ett av Tommy Rauhalas första minnen är när han som sexåring satt i bastun med sin farmor. Hon hade en egen ritual när hon kastade vatten på stenarna och väggarna och sedan svepte med en handduk åt olika håll.

– Alla har sina egna ritualer. För mig är det inte bara själva bastandet som är viktigt, det är hela upplevelsen av att fylla vatten, bära ved och tända elden.

För Tommy Rauhala, som bastar runt nio gånger i veckan, är det ett sätt att ta ansvar för hälsan, såväl den fysiska som den psykiska. Badandet ger honom djup avkoppling och återhämtning, men också en kickstart, särskilt när han bastar på morgnarna.

Och det är ju något med den där värmen som många upplever som helande, både kropp och sinne liksom mjuknar. Det finns också en hel del forskning som visar på hälsovinster med att basta, framför allt om du gör det regelbundet.

De vita blodkropparna blir fler och immunförsvaret stärks. Blodtryck och kolesterolhalt sjunker och risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar, särskilt om du som medelålders man bastar regelbundet, enligt en finsk studie. Bastande kan också lindra smärta, stress och ångest.

Men att basta handlar också om gemenskap, som uppstår i bastun om man är fler, tycker Tommy Rauhala. Han bastar nästan varje dag innan och efter jobbdagen på LKAB i Kiruna där han arbetar. Ibland ensam, men rätt ofta med kollegor.

– I bastun är vi alla lika inför varandra. Man pratar och löser problem ihop.

Äger tre bastur

Flygbild över Tommy och hans mobila bastu som kan dras på en släpkärra.
Tommy bastar runt nio gånger i veckan. Ofta både före och efter arbetsdagen på LKAB. Foto: Hans-Olof Utsi.

Han själv har tre bastur i sin ägo. En hemma i huset, en i stugan och så favoriten, bastukälken, en mobil vedbastu som rymmer fyra personer. Den kan han dra efter skotern ut på isen och basta var han vill.

Som den gången han ställde den utanför stadshuset i Kiruna och bjöd den som ville på en stund i värmen. En annan gång stod han på Snöfestivalen i Kiruna. Därifrån minns han särskilt ett möte med en ung sydkoreansk tjej. Hennes far där hemma hade googlat ordet bastu och fått upp att Tommy skulle vara på festivalen med sin bastu. Dottern, som befann sig i Nordnorge, åkte till Kiruna.

– Hon hade aldrig bastat och var lite orolig för att bränna sig. Men jag sa åt henne att blunda och lyssna till knastret från kaminen. Hon bastade nästan meditativt i två timmar. Det var otroligt att se.

– Dessutom bjöd Kiruna på norrsken den kvällen.

Hur varm ska en bastu vara och när på året är det bäst att basta?

– Det är en smaksak, men jag tycker om när det är 70–80 grader och fuktigt. Basta kan du göra året runt, men jag föredrar vintern. Du vet, när man kliver ut i 20–30 minusgrader från en varm bastu och knappt ser kroppen av all ånga.

Och så var det det där med god bastukultur. Det finns inget som är rätt eller fel i hur man bastar, så länge man mår bra. Men Tommy Rauhala har inte mycket till övers för den machostämning som ibland kan uppstå i hans favorittillhåll. Att sitta i en bastu tills skinnet nästan lossnar från kroppen är bara dumt.

– Tävla inte i vem som står ut längst i maxvärme. Det ska vara skönt för alla om ni är flera i bastun. Man anpassar sig efter den som klarar minst. För vi vill ju inte slänga ut någon från bastun, man vill få in alla.

TOMMYS BÄSTA BASTUTIPS

➧ Basta varje dag om du har möjlighet och tycker om det.

➧ Om du är nybörjare: Kör en gång i veckan i någon månad och utöka därefter.

➧ Optimal värme enligt Tommy ligger på 70–80 grader, men börja runt 60 om du är ovan.

➧ Undvik alkohol i bastun. Drick mycket vatten innan, under och efter badandet.

➧ Tävla inte i vem som kan klarar varmast bäst och längst. Basta bara så länge det känns bra.

➧ Naken är bäst, men alla är inte bekväma med det. Undvik badkläder, använd hellre en handduk.

➧ Testa att basta en riktigt varm sommardag. När du kliver ut från bastun kommer det kännas svalt ute.

➧ Om ni är fler som bastar, ta hänsyn till varandra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.