Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bastumissionären från Kiruna

Kirunabon Tommy Rauhala är bastumissionär.
Han badar morgon och kväll, året runt. Och propagerar ideellt för det finska folkets främsta njutnings- och hälsomedel.
Petra Rendik Publicerad
Bastumissionären Tommy Rauhala i en av sina tre bastur.
Tommy Rauhala har tre bastur, men favoriten är den mobila vedeldade varianten som han kan spänna fast bakom bil eller skoter. Foto: Hans-Olof Utsi.

I bastun råder som bekant sanningen. För om det är någonstans det är svårt att dölja saker är det väl där. Och kanske var det just det som den tidigare finske presidenten Urho Kekkonen hade i åtanke när han utövade framgångsrik bastudiplomati med makthavare från hela världen.

Tommy Rauhala.

Bastumissionären Tommy Rauhala från Kiruna har kanske inte löst några världskonflikter, men väl fått sina bästa, och ibland, erkänner han, sämsta idéer när han kopplat av i bastun.

En av de bättre var när han kom att starta Bastufolket, som med sina nu 15 300 medlemmar är landets största bastugrupp på Facebook. Att folk gillar att basta är tydligt, precis som målet för Tommy Rauhala med gruppen.

– Jag vill sprida god bastukultur, som jag har fått lära mig sedan barnsben, förklarar han.

Ritualen är viktig

Vad han menar med god bastukultur återkommer vi till. Men helt klart är att det här med bastubadandet sitter i hans gener. Föräldrarna flyttade på 60-talet från Finland till Svappavaara i Norrbotten och bastukulturen tog man med sig hemifrån. Ett av Tommy Rauhalas första minnen är när han som sexåring satt i bastun med sin farmor. Hon hade en egen ritual när hon kastade vatten på stenarna och väggarna och sedan svepte med en handduk åt olika håll.

– Alla har sina egna ritualer. För mig är det inte bara själva bastandet som är viktigt, det är hela upplevelsen av att fylla vatten, bära ved och tända elden.

För Tommy Rauhala, som bastar runt nio gånger i veckan, är det ett sätt att ta ansvar för hälsan, såväl den fysiska som den psykiska. Badandet ger honom djup avkoppling och återhämtning, men också en kickstart, särskilt när han bastar på morgnarna.

Och det är ju något med den där värmen som många upplever som helande, både kropp och sinne liksom mjuknar. Det finns också en hel del forskning som visar på hälsovinster med att basta, framför allt om du gör det regelbundet.

De vita blodkropparna blir fler och immunförsvaret stärks. Blodtryck och kolesterolhalt sjunker och risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar, särskilt om du som medelålders man bastar regelbundet, enligt en finsk studie. Bastande kan också lindra smärta, stress och ångest.

Men att basta handlar också om gemenskap, som uppstår i bastun om man är fler, tycker Tommy Rauhala. Han bastar nästan varje dag innan och efter jobbdagen på LKAB i Kiruna där han arbetar. Ibland ensam, men rätt ofta med kollegor.

– I bastun är vi alla lika inför varandra. Man pratar och löser problem ihop.

Äger tre bastur

Flygbild över Tommy och hans mobila bastu som kan dras på en släpkärra.
Tommy bastar runt nio gånger i veckan. Ofta både före och efter arbetsdagen på LKAB. Foto: Hans-Olof Utsi.

Han själv har tre bastur i sin ägo. En hemma i huset, en i stugan och så favoriten, bastukälken, en mobil vedbastu som rymmer fyra personer. Den kan han dra efter skotern ut på isen och basta var han vill.

Som den gången han ställde den utanför stadshuset i Kiruna och bjöd den som ville på en stund i värmen. En annan gång stod han på Snöfestivalen i Kiruna. Därifrån minns han särskilt ett möte med en ung sydkoreansk tjej. Hennes far där hemma hade googlat ordet bastu och fått upp att Tommy skulle vara på festivalen med sin bastu. Dottern, som befann sig i Nordnorge, åkte till Kiruna.

– Hon hade aldrig bastat och var lite orolig för att bränna sig. Men jag sa åt henne att blunda och lyssna till knastret från kaminen. Hon bastade nästan meditativt i två timmar. Det var otroligt att se.

– Dessutom bjöd Kiruna på norrsken den kvällen.

Hur varm ska en bastu vara och när på året är det bäst att basta?

– Det är en smaksak, men jag tycker om när det är 70–80 grader och fuktigt. Basta kan du göra året runt, men jag föredrar vintern. Du vet, när man kliver ut i 20–30 minusgrader från en varm bastu och knappt ser kroppen av all ånga.

Och så var det det där med god bastukultur. Det finns inget som är rätt eller fel i hur man bastar, så länge man mår bra. Men Tommy Rauhala har inte mycket till övers för den machostämning som ibland kan uppstå i hans favorittillhåll. Att sitta i en bastu tills skinnet nästan lossnar från kroppen är bara dumt.

– Tävla inte i vem som står ut längst i maxvärme. Det ska vara skönt för alla om ni är flera i bastun. Man anpassar sig efter den som klarar minst. För vi vill ju inte slänga ut någon från bastun, man vill få in alla.

TOMMYS BÄSTA BASTUTIPS

➧ Basta varje dag om du har möjlighet och tycker om det.

➧ Om du är nybörjare: Kör en gång i veckan i någon månad och utöka därefter.

➧ Optimal värme enligt Tommy ligger på 70–80 grader, men börja runt 60 om du är ovan.

➧ Undvik alkohol i bastun. Drick mycket vatten innan, under och efter badandet.

➧ Tävla inte i vem som kan klarar varmast bäst och längst. Basta bara så länge det känns bra.

➧ Naken är bäst, men alla är inte bekväma med det. Undvik badkläder, använd hellre en handduk.

➧ Testa att basta en riktigt varm sommardag. När du kliver ut från bastun kommer det kännas svalt ute.

➧ Om ni är fler som bastar, ta hänsyn till varandra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Emmelie får friskvårdsbidrag för hundträning på nya jobbet

Hundträning kan räknas som friskvård, men det är arbetsgivaren som bestämmer. Emmelie Tilly får friskvårdsbidrag för att träna sina hundar på nya jobbet, men fick nej hos sin tidigare arbetsgivare.
Katarina Markiewicz Publicerad 20 augusti 2026, kl 05:59
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket