Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bästa löpupplevelsen

Någon sorts strapats måste till för att man ska känna det där härliga efteråt. Det framgår av läsarbidragen i Kollegas tävling nr 2/2013.
Eva Karlsson Publicerad

Följande fem vinnare får ett par Sneaker Balls med posten. Grattis! 

    

Intensivpass och smällkallt

Min bästa löpupplevelse är med Military Training intensivpass i smällkalla januari 2011. Nybörjare var jag och helt otränad. Tog mig upp och ned för isiga backar, påhejad av dem i gruppen. Wow! Vilken träningsvärk jag hade i låren i flera dagar efteråt!

// Katja Jakobsson

   

Mitt första Midnattslopp

Man är nervös, man har hört mycket om banan att den är svår, man blir mera nervös. Man står där på startlinjen, peppar sig att det fixar sig, det ska gå bra det här. Förberedelserna inför loppet är utmärkta, har fått många kilometer under skorna. Startögonblicket kommer. Man känner hur människor runt om en blir tysta och pang så går starten.

Min plan är att inte ta i för hårt utan känna att jag hela tiden har lite mer att ge om det behövs.

Fram till backarna vid Sofia kyrka går det bra, lite ryckigt då vi springer olika fort, folk stannar, maskeradgruppen är före vår startgrupp och de tar plats på gatorna. Men backarna vid kyrkan, där har jag det lilla extra att ge, det känns bra. Senare kommer ytterligare två sega backar och här har jag också mer att ge.

Jag springer in på en tid precis över timmen. Har massor av energi kvar i kroppen och det känns jättehäftigt. Skulle ha kunnat fortsatt en stund till som det kändes. Efter denna min bästa löpupplevelse har det blivit ännu ett midnattslopp i Stockholm och nu i sommar blir det midnattsloppet i Göteborg med nya utmaningar och backar...

// Catrine Dahlberg

  

Känslan efteråt var kanon

Min bästa löpupplevelse var när jag för första gången sprang för och i ett lag, det handlade om Vårruset. Tidigare hade jag bara sprungit "solo". Före loppet skickade vi träningstips till varandra och vi tog gemensamma löparrundor. På plats peppade vi varandra och mottot var - Le och ha kul. Resultatet var inte det viktiga.

När vi kom i mål grattade vi varandra till en bra prestation och åt den gemensamma goda picknicken! En underbar samvaro och ett härligt lopp och känslan i kroppen efteråt var kanon!

// Jessica Sundberg

  

Rena sagolandskapet

Min bästa löpupplevelse var när vi sprang i höstas med min löpargrupp Freeflow. Det var 14 minus, ut på slingan i snön och vi vek av från elljusspåret, men det var ljust ändå! Månen lyste upp stigen och man såg snölandskapet och rimfrosten och snön på grenarna, i rena tystnaden. Rena sagolandskapet - nästan obeskrivbar känsla, och där kom vi löpare lubbande.

// Mats Jeppsson

   

Blodomloppet både bäst och sämst

Mitt bästa respektive sämsta löparminne är när jag sprang blodomloppet med jobbet i Stockholm förra våren, som är det första loppet jag har sprungit. Jag hade skadat mitt ena knä i en skidolycka ett och ett halvt år tidigare, men jag tänkte att det inte skulle vara något hinder.

Efter att jag hade anmält mig till tävlingen hann mitt knä bli värre och jag kunde inte träna så mycket. Loppet blev jobbigt eftersom jag hade ont och jag kunde inte springa så fort som jag visste att jag egentligen kunde.

När jag inte hade så långt kvar till mål stod min pojkvän och ropade och hejade på mig och då fick jag ett sådant glädjerus och adrenalinkick att jag säkert sprang dubbelt så snabbt. Det var en sådan härlig känsla att komma i mål och att jag hade någon där som mötte mig och att jag klarade att genomföra loppet utan att behöva stanna någon gång på grund av värken. När vi hade gått i mål hade vi en mysig picknick ihop.

En månad senare fick jag reda på att korsbandet hade gått av helt. Vid operationen togs även en tredjedel av menisken. Nu har knäet läkt, jag tränar för fullt och är redo för nya lopp!

// Annika Owén

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.