Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Följande fem vinnare får ett par Sneaker Balls med posten. Grattis!
Intensivpass och smällkallt
Min bästa löpupplevelse är med Military Training intensivpass i smällkalla januari 2011. Nybörjare var jag och helt otränad. Tog mig upp och ned för isiga backar, påhejad av dem i gruppen. Wow! Vilken träningsvärk jag hade i låren i flera dagar efteråt!
// Katja Jakobsson
Mitt första Midnattslopp
Man är nervös, man har hört mycket om banan att den är svår, man blir mera nervös. Man står där på startlinjen, peppar sig att det fixar sig, det ska gå bra det här. Förberedelserna inför loppet är utmärkta, har fått många kilometer under skorna. Startögonblicket kommer. Man känner hur människor runt om en blir tysta och pang så går starten.
Min plan är att inte ta i för hårt utan känna att jag hela tiden har lite mer att ge om det behövs.
Fram till backarna vid Sofia kyrka går det bra, lite ryckigt då vi springer olika fort, folk stannar, maskeradgruppen är före vår startgrupp och de tar plats på gatorna. Men backarna vid kyrkan, där har jag det lilla extra att ge, det känns bra. Senare kommer ytterligare två sega backar och här har jag också mer att ge.
Jag springer in på en tid precis över timmen. Har massor av energi kvar i kroppen och det känns jättehäftigt. Skulle ha kunnat fortsatt en stund till som det kändes. Efter denna min bästa löpupplevelse har det blivit ännu ett midnattslopp i Stockholm och nu i sommar blir det midnattsloppet i Göteborg med nya utmaningar och backar...
// Catrine Dahlberg
Känslan efteråt var kanon
Min bästa löpupplevelse var när jag för första gången sprang för och i ett lag, det handlade om Vårruset. Tidigare hade jag bara sprungit "solo". Före loppet skickade vi träningstips till varandra och vi tog gemensamma löparrundor. På plats peppade vi varandra och mottot var - Le och ha kul. Resultatet var inte det viktiga.
När vi kom i mål grattade vi varandra till en bra prestation och åt den gemensamma goda picknicken! En underbar samvaro och ett härligt lopp och känslan i kroppen efteråt var kanon!
// Jessica Sundberg
Rena sagolandskapet
Min bästa löpupplevelse var när vi sprang i höstas med min löpargrupp Freeflow. Det var 14 minus, ut på slingan i snön och vi vek av från elljusspåret, men det var ljust ändå! Månen lyste upp stigen och man såg snölandskapet och rimfrosten och snön på grenarna, i rena tystnaden. Rena sagolandskapet - nästan obeskrivbar känsla, och där kom vi löpare lubbande.
// Mats Jeppsson
Blodomloppet både bäst och sämst
Mitt bästa respektive sämsta löparminne är när jag sprang blodomloppet med jobbet i Stockholm förra våren, som är det första loppet jag har sprungit. Jag hade skadat mitt ena knä i en skidolycka ett och ett halvt år tidigare, men jag tänkte att det inte skulle vara något hinder.
Efter att jag hade anmält mig till tävlingen hann mitt knä bli värre och jag kunde inte träna så mycket. Loppet blev jobbigt eftersom jag hade ont och jag kunde inte springa så fort som jag visste att jag egentligen kunde.
När jag inte hade så långt kvar till mål stod min pojkvän och ropade och hejade på mig och då fick jag ett sådant glädjerus och adrenalinkick att jag säkert sprang dubbelt så snabbt. Det var en sådan härlig känsla att komma i mål och att jag hade någon där som mötte mig och att jag klarade att genomföra loppet utan att behöva stanna någon gång på grund av värken. När vi hade gått i mål hade vi en mysig picknick ihop.
En månad senare fick jag reda på att korsbandet hade gått av helt. Vid operationen togs även en tredjedel av menisken. Nu har knäet läkt, jag tränar för fullt och är redo för nya lopp!
// Annika Owén
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
