Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bästa löpupplevelsen

Någon sorts strapats måste till för att man ska känna det där härliga efteråt. Det framgår av läsarbidragen i Kollegas tävling nr 2/2013.
Eva Karlsson Publicerad

Följande fem vinnare får ett par Sneaker Balls med posten. Grattis! 

    

Intensivpass och smällkallt

Min bästa löpupplevelse är med Military Training intensivpass i smällkalla januari 2011. Nybörjare var jag och helt otränad. Tog mig upp och ned för isiga backar, påhejad av dem i gruppen. Wow! Vilken träningsvärk jag hade i låren i flera dagar efteråt!

// Katja Jakobsson

   

Mitt första Midnattslopp

Man är nervös, man har hört mycket om banan att den är svår, man blir mera nervös. Man står där på startlinjen, peppar sig att det fixar sig, det ska gå bra det här. Förberedelserna inför loppet är utmärkta, har fått många kilometer under skorna. Startögonblicket kommer. Man känner hur människor runt om en blir tysta och pang så går starten.

Min plan är att inte ta i för hårt utan känna att jag hela tiden har lite mer att ge om det behövs.

Fram till backarna vid Sofia kyrka går det bra, lite ryckigt då vi springer olika fort, folk stannar, maskeradgruppen är före vår startgrupp och de tar plats på gatorna. Men backarna vid kyrkan, där har jag det lilla extra att ge, det känns bra. Senare kommer ytterligare två sega backar och här har jag också mer att ge.

Jag springer in på en tid precis över timmen. Har massor av energi kvar i kroppen och det känns jättehäftigt. Skulle ha kunnat fortsatt en stund till som det kändes. Efter denna min bästa löpupplevelse har det blivit ännu ett midnattslopp i Stockholm och nu i sommar blir det midnattsloppet i Göteborg med nya utmaningar och backar...

// Catrine Dahlberg

  

Känslan efteråt var kanon

Min bästa löpupplevelse var när jag för första gången sprang för och i ett lag, det handlade om Vårruset. Tidigare hade jag bara sprungit "solo". Före loppet skickade vi träningstips till varandra och vi tog gemensamma löparrundor. På plats peppade vi varandra och mottot var - Le och ha kul. Resultatet var inte det viktiga.

När vi kom i mål grattade vi varandra till en bra prestation och åt den gemensamma goda picknicken! En underbar samvaro och ett härligt lopp och känslan i kroppen efteråt var kanon!

// Jessica Sundberg

  

Rena sagolandskapet

Min bästa löpupplevelse var när vi sprang i höstas med min löpargrupp Freeflow. Det var 14 minus, ut på slingan i snön och vi vek av från elljusspåret, men det var ljust ändå! Månen lyste upp stigen och man såg snölandskapet och rimfrosten och snön på grenarna, i rena tystnaden. Rena sagolandskapet - nästan obeskrivbar känsla, och där kom vi löpare lubbande.

// Mats Jeppsson

   

Blodomloppet både bäst och sämst

Mitt bästa respektive sämsta löparminne är när jag sprang blodomloppet med jobbet i Stockholm förra våren, som är det första loppet jag har sprungit. Jag hade skadat mitt ena knä i en skidolycka ett och ett halvt år tidigare, men jag tänkte att det inte skulle vara något hinder.

Efter att jag hade anmält mig till tävlingen hann mitt knä bli värre och jag kunde inte träna så mycket. Loppet blev jobbigt eftersom jag hade ont och jag kunde inte springa så fort som jag visste att jag egentligen kunde.

När jag inte hade så långt kvar till mål stod min pojkvän och ropade och hejade på mig och då fick jag ett sådant glädjerus och adrenalinkick att jag säkert sprang dubbelt så snabbt. Det var en sådan härlig känsla att komma i mål och att jag hade någon där som mötte mig och att jag klarade att genomföra loppet utan att behöva stanna någon gång på grund av värken. När vi hade gått i mål hade vi en mysig picknick ihop.

En månad senare fick jag reda på att korsbandet hade gått av helt. Vid operationen togs även en tredjedel av menisken. Nu har knäet läkt, jag tränar för fullt och är redo för nya lopp!

// Annika Owén

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1