Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

...att jobba från kafé

I Stockholm City ser jag dem överallt, laptopmänniskorna som arbetar från fik och hotellfoajéer. Det ser lite coolt ut där de sitter helt uppslukade av sitt men ändå i en gemenskap av sorl och frestande dofter. För den som vill vara nyskapande och produktiv i jobbet lär det vara en idealisk miljö visar vissa undersökningar. Andra studier säger att kaféer kan vara bra att arbeta ifrån då och då men att det inte är något som håller i längden.
Eva Karlsson Publicerad

En dag tittar jag in på fik efter fik för att bilda mig en uppfattning. Vissa är för mörka för att jag ska lockas att sätta mig och jobba, andra är för folktomma. När jag kommer in på det femte kaféet, som ligger i Kulturhuset, känner jag en energi strömma från fokuserande kafébordsjobbare och jag vill omedelbart sätta mig där och skriva min artikel om att jobba från kafé.

En kaffe och en liten semla senare har jag fortfarande inte kommit på ett enda ord. Men utanför, nere på Sergels torg, står två män i stora jackor med huvor och beter sig lite underligt. Vad tänker de göra?

Projektledaren Kerstin sitter vid ett fönsterbord och skriver vant och koncentrerat. Går det bra att störa? Jodå, säger hon. Ja, hon jobbar från fik två tre gånger i veckan. Hon väljer olika kaféer nästan varje gång. De måste ligga nära en t-bana och de får inte spela musik.

Annika hör också till dem som gillar att sitta på fik och jobba:

- Det ger mig en extra skjuts och jag får ofta mycket gjort. Jag uppskattar att ha sorl runt omkring mig utan att någon adresserar mig. Att ibland bli adresserad är också ett trevligt inslag och jag tycker att det är lite marknadsföring för min firma att sitta ute och jobba. Andra ser att jag är aktiv. 

Det som är negativt är att hon inte kan sitta hur länge som helst.

- Man måste packa ihop sina grejer för att gå på toa och det är sällan det går att göra telefonintervjuer i sorliga miljöer. 

Hur länge får man sitta med en kopp?

Jag frågar personal på sex ställen och alla svarar att de inte tror att det finns någon policy om hur länge en kaffe räcker. Man måste handla något förstås.   

Tycker ni om att ha arbetande gäster?

- Det är kul. Vi har skylten "Free WiFi" på dörren och det är en bra inlockare. Vi har stammisar varje dag, säger en. 

Några veckor senare minns jag mitt tomma jobba på fik-dokument, skäms lite, och åker till Söder och går in på första, bästa nästan fullsatta kafé. Här surrar ett tiotal datorer från olika bord.

Det tar bara några minuter att göra slut på en cappuccino och en bulle för 58 kronor. Nu ska jag skriva. Till vänster om mig sitter fyra killar. En säger till de övriga tre: "Hon är halvjapanska så hon kan hoppa in och hjälpa oss." Jag lutar mig åt deras håll. Vad kan hon hjälpa dem med?

Jag har fel taktik. Dessutom kommer det bara att bli dyrt.

Mannen till höger sitter och skriver på sin laptop. Får man störa? Joakim Westerlund är lärare på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han vill ha omväxling från skolmiljön men har svårt att jobba hemma. Därför blir det olika kaféer runt om i stan, företrädesvis på förmiddagen, en eller en och en halv timme åt gången. På eftermiddagarna är det ofta för mycket folk.

- Jag vet inte var jag ska sitta i förväg, jag brukar ta en promenad på några kilometer och bestämmer mig för stunden var jag ska gå in. Gamla sortens konditorier med fin inredning tycker jag bäst om men jag gillar olika typer.

På vägen ut pratar jag med Helene som sitter uppflugen på en barstol med tillhörande högt bord. Hon har ingen arbetsplats. Nästan varje veckodag, även helger ibland, jobbar hon två tre timmar åt gången på olika fik.

- Vet jag att jag inte ska ta emot några telefonsamtal väljer jag ibland att gå till ett bibliotek.

Väntar hon däremot känsliga samtal jobbar hon hemma. Men annars känns det för isolerat. Helene behöver ombyte.

- Musik är okej men ljudnivån måste vara jämn, det ska vara som ett sorl. Kommer någon för nära så att jag kan urskilja vad de säger måste jag gå därifrån.

Och det är precis vad jag gör. När fikat var slut började det genast krypa i benen. Det är lite som när jag ska skriva hemma eller på redaktionen. Jag sitter och glor på skärmen, sedan måste jag hoppa upp och gå en sväng. Blir det något bra tänkt långt borta i korridoren skyndar jag mig tillbaka och skriver ner det. Sakta och mödosamt blir det till slut en artikel.

Fotnot: Undersökningarna som jag refererar till är dels en amerikansk studie som DN skrev om i maj 2012, dels en ny undersökning från Regus. 

I den amerikanska studien fick trehundra studenter i tre grupper lösa olika typer av kreativa uppgifter. Gruppen som placerades i kafémiljö nådde resultat som var 35 procent högre än grupperna som löste uppgifterna med högt bakgrundsljud respektive utan ljud.

"Är kaféet verkligen ett idealiskt ställe att arbeta från" frågade Regus 26 000 personer från näringslivet i över nittio länder. "Svaret är ett rungande nej", skriver de i ett pressmeddelande. "Vi inser alla att det är bra att kunna titta in på ett kafé när du är ute och rör på dig och få lite arbete gjort, skicka e-post eller ha ett snabbt möte med en kund. Men deltagarna i undersökningen var mycket tydliga med att kaféer inte kan vara normen, eftersom de varken är produktiva, säkra eller professionella arbetsplatser."

I listan över nackdelar med kaféarbete finns högljudda gäster som stör telefonsamtal och avsaknaden av skrivare, skannrar och vanlig kontorsutrustning. 60 procent av fyrtiotalisterna avfärdar kaféet som en professionell plats för kundmöten medan 48 procent av generation Y är emot.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.