Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

...att jobba från kafé

I Stockholm City ser jag dem överallt, laptopmänniskorna som arbetar från fik och hotellfoajéer. Det ser lite coolt ut där de sitter helt uppslukade av sitt men ändå i en gemenskap av sorl och frestande dofter. För den som vill vara nyskapande och produktiv i jobbet lär det vara en idealisk miljö visar vissa undersökningar. Andra studier säger att kaféer kan vara bra att arbeta ifrån då och då men att det inte är något som håller i längden.
Eva Karlsson Publicerad 14 mars 2013, kl 14:51

En dag tittar jag in på fik efter fik för att bilda mig en uppfattning. Vissa är för mörka för att jag ska lockas att sätta mig och jobba, andra är för folktomma. När jag kommer in på det femte kaféet, som ligger i Kulturhuset, känner jag en energi strömma från fokuserande kafébordsjobbare och jag vill omedelbart sätta mig där och skriva min artikel om att jobba från kafé.

En kaffe och en liten semla senare har jag fortfarande inte kommit på ett enda ord. Men utanför, nere på Sergels torg, står två män i stora jackor med huvor och beter sig lite underligt. Vad tänker de göra?

Projektledaren Kerstin sitter vid ett fönsterbord och skriver vant och koncentrerat. Går det bra att störa? Jodå, säger hon. Ja, hon jobbar från fik två tre gånger i veckan. Hon väljer olika kaféer nästan varje gång. De måste ligga nära en t-bana och de får inte spela musik.

Annika hör också till dem som gillar att sitta på fik och jobba:

- Det ger mig en extra skjuts och jag får ofta mycket gjort. Jag uppskattar att ha sorl runt omkring mig utan att någon adresserar mig. Att ibland bli adresserad är också ett trevligt inslag och jag tycker att det är lite marknadsföring för min firma att sitta ute och jobba. Andra ser att jag är aktiv. 

Det som är negativt är att hon inte kan sitta hur länge som helst.

- Man måste packa ihop sina grejer för att gå på toa och det är sällan det går att göra telefonintervjuer i sorliga miljöer. 

Hur länge får man sitta med en kopp?

Jag frågar personal på sex ställen och alla svarar att de inte tror att det finns någon policy om hur länge en kaffe räcker. Man måste handla något förstås.   

Tycker ni om att ha arbetande gäster?

- Det är kul. Vi har skylten "Free WiFi" på dörren och det är en bra inlockare. Vi har stammisar varje dag, säger en. 

Några veckor senare minns jag mitt tomma jobba på fik-dokument, skäms lite, och åker till Söder och går in på första, bästa nästan fullsatta kafé. Här surrar ett tiotal datorer från olika bord.

Det tar bara några minuter att göra slut på en cappuccino och en bulle för 58 kronor. Nu ska jag skriva. Till vänster om mig sitter fyra killar. En säger till de övriga tre: "Hon är halvjapanska så hon kan hoppa in och hjälpa oss." Jag lutar mig åt deras håll. Vad kan hon hjälpa dem med?

Jag har fel taktik. Dessutom kommer det bara att bli dyrt.

Mannen till höger sitter och skriver på sin laptop. Får man störa? Joakim Westerlund är lärare på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han vill ha omväxling från skolmiljön men har svårt att jobba hemma. Därför blir det olika kaféer runt om i stan, företrädesvis på förmiddagen, en eller en och en halv timme åt gången. På eftermiddagarna är det ofta för mycket folk.

- Jag vet inte var jag ska sitta i förväg, jag brukar ta en promenad på några kilometer och bestämmer mig för stunden var jag ska gå in. Gamla sortens konditorier med fin inredning tycker jag bäst om men jag gillar olika typer.

På vägen ut pratar jag med Helene som sitter uppflugen på en barstol med tillhörande högt bord. Hon har ingen arbetsplats. Nästan varje veckodag, även helger ibland, jobbar hon två tre timmar åt gången på olika fik.

- Vet jag att jag inte ska ta emot några telefonsamtal väljer jag ibland att gå till ett bibliotek.

Väntar hon däremot känsliga samtal jobbar hon hemma. Men annars känns det för isolerat. Helene behöver ombyte.

- Musik är okej men ljudnivån måste vara jämn, det ska vara som ett sorl. Kommer någon för nära så att jag kan urskilja vad de säger måste jag gå därifrån.

Och det är precis vad jag gör. När fikat var slut började det genast krypa i benen. Det är lite som när jag ska skriva hemma eller på redaktionen. Jag sitter och glor på skärmen, sedan måste jag hoppa upp och gå en sväng. Blir det något bra tänkt långt borta i korridoren skyndar jag mig tillbaka och skriver ner det. Sakta och mödosamt blir det till slut en artikel.

Fotnot: Undersökningarna som jag refererar till är dels en amerikansk studie som DN skrev om i maj 2012, dels en ny undersökning från Regus. 

I den amerikanska studien fick trehundra studenter i tre grupper lösa olika typer av kreativa uppgifter. Gruppen som placerades i kafémiljö nådde resultat som var 35 procent högre än grupperna som löste uppgifterna med högt bakgrundsljud respektive utan ljud.

"Är kaféet verkligen ett idealiskt ställe att arbeta från" frågade Regus 26 000 personer från näringslivet i över nittio länder. "Svaret är ett rungande nej", skriver de i ett pressmeddelande. "Vi inser alla att det är bra att kunna titta in på ett kafé när du är ute och rör på dig och få lite arbete gjort, skicka e-post eller ha ett snabbt möte med en kund. Men deltagarna i undersökningen var mycket tydliga med att kaféer inte kan vara normen, eftersom de varken är produktiva, säkra eller professionella arbetsplatser."

I listan över nackdelar med kaféarbete finns högljudda gäster som stör telefonsamtal och avsaknaden av skrivare, skannrar och vanlig kontorsutrustning. 60 procent av fyrtiotalisterna avfärdar kaféet som en professionell plats för kundmöten medan 48 procent av generation Y är emot.


Hälsa

31 sorters yoga för ditt friskvårdsbidrag

Yoga (Unionen på sanskrit), har blivit ett suffix som kan sättas bakom i stort sett varje substantiv som helst och bli en helt ny yogaform. Grundingredienserna kroppsövningar, andning och andlighet kan varieras i all oändlighet. Här är en långt ifrån komplett lista över yogaformer att lägga friskvårdspengarna på.
Johanna Rovira Publicerad 19 april 2024, kl 06:02
Tre personer som utövar yoga på olika sätt.
Yoga bra för både kropp och själ. Men vilken av alla sorters yoga ska du använda ditt friskvårdsbidrag till? Här är en lista på 31 olika yogaformer att testa. Foto: Colourbox.

Hathayoga: Den yoga som många varianter utgår från, ursprungsyogan. Utövas i långsamt tempo och inkluderar andningsövningar och meditation. 

Bikramyoga: Utförs i rum där temperaturen är 40 grader, vilket ska bidra till att kroppen blir mjukare och slaggprodukter avdunstar.  

Acroyoga: Akrobatisk yoga som utövas i grupper om tre. En bas, en flygare och en passare. 

Hormonyoga:  En blandning av lite olika yogor och meditation. Ska hjälpa mot pre menstruella spänningar, pms, samt klimakteriebesvär. Dessutom generera ett bättre sexliv, bota migrän och fixa torra slemhinnor. 

Getyoga: Att yoga ihop med getter påstås vara en helt fantastisk upplevelse. Lite oklart vad getterna fyller för funktion men enligt arrangörer så skapar idisslarna energi, skratt och glädje. 

Valpyoga eller puppyyoga: Som getyogan fast med valpar i stället för getter. 

Bebisyoga: Byt ut valp och get mot bebis så har du bebisyoga. Betydligt mer begripligt att utföra yoga tillsammans med ett barn än med hund och get. 

Anti-gravityoga: Utförs hängande i en speciell gunga eller hängmatta. Andra namn på formen är yogawing, aerial yoga, airyoga. 

Ashtangayoga: Väldigt fysiskt krävande yoga form. Skippa andligheten och du får….

Poweryoga: En form av Ashtangayoga från USA. Inte så mycket på krut på de spirituella delarna i yoga, utan fokuserar mer på smidighet och styrka 

Anusarayoga: En förgrening av hathayogan som blandar kunskaper från tantrisk filosofi med biomekanik. Ska ge glädje, kreativitet, kraft samt förebygga skador och bygga stark kropp 

Kontorsyoga: Enkla yogaövningar du kan utföra vid ditt skrivbord. 

Restorative yoga: Kuddar och filtar ger kropp och sinne avlastning. Positioner som lär bidra till djup avslappning och påverka nervsystem. 

Globalyoga: En svensk modern mix av tekniker, fysik och mentala övningar. 

Jivamuktiyoga: Fysiskt ansträngande och intellektuellt stimulerande yoga där positioner blandas med filosofi, musik och meditation. Påstås vara Madonnas favorityogaform. 

Kundaliniyoga: Kallas även Layayoga. Enkla rörelser och fokus på meditation och andningstekniker. Mycket spirituell. 

Viryayoga: Virya betyder kraft, energi och entusiasm på sanskrit. En annan svensk mix av öst och väst. 

Vinyasayoga: Samordnar andning och rörelser i ett flöde mellan olika positioner

Ansiktsyoga: Görs genom att träna musklerna i ansiktet. Ska öka blodcirkulationen och släta ut rynkor.

Yinyoga: Den långsammaste yogaformen alla kategorier Återhämning, stretch, terapeutisk yoga. 

Mediyoga: Medicinsk yoga som även kan utföras liggande och sittande.

Metalyoga: Som poweryoga fast med death metalmusik, primalskrin och shots. Trend i New York. 

Popyoga: Lanseras som klassisk yoga som utövas till ett fantastiskt soundtrack av noggrant utvalda låtar. 

Punkyoga: Tänkte du vanlig yoga med musik av Sex Pistols och Clash är du helt fel ute. Punkyoga beskrivs som en dynamisk yoga där man får sucka, fräsa och grina. 

Nakenyoga: Ovanligt beskrivande yoga. Praktiseras utan kläder. Okänt varför. 2023 frikändes man som utövat denna yogaform från sexuellt ofredande, eftersom det inte fanns bevis på uppsåt.

Skrattyoga: Om varken metalyogan eller nakenyogan funkar. 

Saltyoga: Man yogar i ett rum täckt av salt från golv till tak. Mikroskopiska saltpartiklar blåses i luften vilket påstås förbättra sömnen samt minska stress. 

Vattenyoga/aquayoga: Går ut på att man utnyttjar viktlösheten i en bassäng för att få till yogapositioner som annars kan vara svåra. 

Ölyoga: Ett tyskt koncept som letade sig till Sverige 2017. En kombination av traditionell yoga och öldrickande. Finns i alkoholfri variant. 

Sexyoga: Såklart finns kombon sex och yoga. Källorna är förtegna om hur den utövas, men tydligen syftar den till att förbättra sexlivet.  

Paltyoga: Detta yogakoncept har faktiskt inte etablerats än. Kan vara ett tips för hugade yogis som framgångsrikt provat alla andra varianter men behöver något nytt. 

Fakta

Ordet yoga kommer från sanskritens yuj som betyder förening, union. Yoga ska minska stressen och öka energin. Lågintensiv yoga anses få personer med mild eller måttlig depression att må bättre.

Yogi är en person som utövar yoga.