Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

...att jobba från kafé

I Stockholm City ser jag dem överallt, laptopmänniskorna som arbetar från fik och hotellfoajéer. Det ser lite coolt ut där de sitter helt uppslukade av sitt men ändå i en gemenskap av sorl och frestande dofter. För den som vill vara nyskapande och produktiv i jobbet lär det vara en idealisk miljö visar vissa undersökningar. Andra studier säger att kaféer kan vara bra att arbeta ifrån då och då men att det inte är något som håller i längden.
Eva Karlsson Publicerad

En dag tittar jag in på fik efter fik för att bilda mig en uppfattning. Vissa är för mörka för att jag ska lockas att sätta mig och jobba, andra är för folktomma. När jag kommer in på det femte kaféet, som ligger i Kulturhuset, känner jag en energi strömma från fokuserande kafébordsjobbare och jag vill omedelbart sätta mig där och skriva min artikel om att jobba från kafé.

En kaffe och en liten semla senare har jag fortfarande inte kommit på ett enda ord. Men utanför, nere på Sergels torg, står två män i stora jackor med huvor och beter sig lite underligt. Vad tänker de göra?

Projektledaren Kerstin sitter vid ett fönsterbord och skriver vant och koncentrerat. Går det bra att störa? Jodå, säger hon. Ja, hon jobbar från fik två tre gånger i veckan. Hon väljer olika kaféer nästan varje gång. De måste ligga nära en t-bana och de får inte spela musik.

Annika hör också till dem som gillar att sitta på fik och jobba:

- Det ger mig en extra skjuts och jag får ofta mycket gjort. Jag uppskattar att ha sorl runt omkring mig utan att någon adresserar mig. Att ibland bli adresserad är också ett trevligt inslag och jag tycker att det är lite marknadsföring för min firma att sitta ute och jobba. Andra ser att jag är aktiv. 

Det som är negativt är att hon inte kan sitta hur länge som helst.

- Man måste packa ihop sina grejer för att gå på toa och det är sällan det går att göra telefonintervjuer i sorliga miljöer. 

Hur länge får man sitta med en kopp?

Jag frågar personal på sex ställen och alla svarar att de inte tror att det finns någon policy om hur länge en kaffe räcker. Man måste handla något förstås.   

Tycker ni om att ha arbetande gäster?

- Det är kul. Vi har skylten "Free WiFi" på dörren och det är en bra inlockare. Vi har stammisar varje dag, säger en. 

Några veckor senare minns jag mitt tomma jobba på fik-dokument, skäms lite, och åker till Söder och går in på första, bästa nästan fullsatta kafé. Här surrar ett tiotal datorer från olika bord.

Det tar bara några minuter att göra slut på en cappuccino och en bulle för 58 kronor. Nu ska jag skriva. Till vänster om mig sitter fyra killar. En säger till de övriga tre: "Hon är halvjapanska så hon kan hoppa in och hjälpa oss." Jag lutar mig åt deras håll. Vad kan hon hjälpa dem med?

Jag har fel taktik. Dessutom kommer det bara att bli dyrt.

Mannen till höger sitter och skriver på sin laptop. Får man störa? Joakim Westerlund är lärare på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han vill ha omväxling från skolmiljön men har svårt att jobba hemma. Därför blir det olika kaféer runt om i stan, företrädesvis på förmiddagen, en eller en och en halv timme åt gången. På eftermiddagarna är det ofta för mycket folk.

- Jag vet inte var jag ska sitta i förväg, jag brukar ta en promenad på några kilometer och bestämmer mig för stunden var jag ska gå in. Gamla sortens konditorier med fin inredning tycker jag bäst om men jag gillar olika typer.

På vägen ut pratar jag med Helene som sitter uppflugen på en barstol med tillhörande högt bord. Hon har ingen arbetsplats. Nästan varje veckodag, även helger ibland, jobbar hon två tre timmar åt gången på olika fik.

- Vet jag att jag inte ska ta emot några telefonsamtal väljer jag ibland att gå till ett bibliotek.

Väntar hon däremot känsliga samtal jobbar hon hemma. Men annars känns det för isolerat. Helene behöver ombyte.

- Musik är okej men ljudnivån måste vara jämn, det ska vara som ett sorl. Kommer någon för nära så att jag kan urskilja vad de säger måste jag gå därifrån.

Och det är precis vad jag gör. När fikat var slut började det genast krypa i benen. Det är lite som när jag ska skriva hemma eller på redaktionen. Jag sitter och glor på skärmen, sedan måste jag hoppa upp och gå en sväng. Blir det något bra tänkt långt borta i korridoren skyndar jag mig tillbaka och skriver ner det. Sakta och mödosamt blir det till slut en artikel.

Fotnot: Undersökningarna som jag refererar till är dels en amerikansk studie som DN skrev om i maj 2012, dels en ny undersökning från Regus. 

I den amerikanska studien fick trehundra studenter i tre grupper lösa olika typer av kreativa uppgifter. Gruppen som placerades i kafémiljö nådde resultat som var 35 procent högre än grupperna som löste uppgifterna med högt bakgrundsljud respektive utan ljud.

"Är kaféet verkligen ett idealiskt ställe att arbeta från" frågade Regus 26 000 personer från näringslivet i över nittio länder. "Svaret är ett rungande nej", skriver de i ett pressmeddelande. "Vi inser alla att det är bra att kunna titta in på ett kafé när du är ute och rör på dig och få lite arbete gjort, skicka e-post eller ha ett snabbt möte med en kund. Men deltagarna i undersökningen var mycket tydliga med att kaféer inte kan vara normen, eftersom de varken är produktiva, säkra eller professionella arbetsplatser."

I listan över nackdelar med kaféarbete finns högljudda gäster som stör telefonsamtal och avsaknaden av skrivare, skannrar och vanlig kontorsutrustning. 60 procent av fyrtiotalisterna avfärdar kaféet som en professionell plats för kundmöten medan 48 procent av generation Y är emot.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket