Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Fästingar finns numer över nästan hela landet, från Skåne, längs kusterna till Vänern, Vättern, kring Mälardalen och skärgården och upp längs Norrlandskusten.
Utbredningen ökar alltså, men det finns inget som tyder på att de blivit fler än förr. Inte heller har sjukdomarna de för med sig blivit värre. Fast medvetenheten har ökat. Och överdrivs ofta!
- Fästingar inger olust och äckelkänslor, vilket gör att folk agerar apart och lite irrationellt, säger Björn Olsen.
Kanske är det de senaste årens effektiva kampanjer för vaccin mot den fästingburna virussjukdomen TBE som drivit upp skräcken för de små parasiterna. Alla som bor eller vistas i områden där smittan finns uppmanas ju att vaccinera sig. Och jo, det rekommenderar också Björn Olsen. För TBE är ovanligt, men ändå det värsta med våra fästingar, säger han.
Av dem som har oturen att få smittan är det en tredjedel som drabbas av inflammation i centrala nervsystemet, som hjärna och benmärg - och det är allvarligt! Men tar man bara sitt vaccin ska man inte behöva oroa sig sedan för att röra sig precis som man vill i naturen, understryker han.
Björn Olsen vill hellre framhålla det bästa med fästingar – vilket är… att som läkare få studera vilka sjukdomar de för med sig.
- Inte så roligt för patienten, kanske, men det är ett spännande område för oss läkare!
Utöver TBE och borrelia är den pyttelilla intracellulära kockobacillen rickettsia inte helt ovanlig i Sverige. Det finns flera olika arter av rickettsia, som alla sprids med så kallade vektorer, som fästingar, löss och loppor. De tar sig in i cellerna och kan bland annat orsaka tyfus hos människor. Därutöver finns de ovanligare babesius, RSSE och erlechios. (Läs mer om dem här.)
Antalet fästingar verkar alltså inte öka nämnvärt, men det gör antalet smittor. Eller, som Björn Olsen säger, man hittar fler sjukdomar i dag, än förr.
- Vi har bättre metoder att diagnosticera fästingburna sjukdomar. Ibland rena rariteter! Men någon dramatisk ökning i egentlig mening tror jag inte på.
I fjol minskade rent av antalet som drabbades av TBE, efter en lång rad år med ständigt nya rekord. Hittills ligger år 2012 i topp, då anmäldes 287 fall av TBE och 2013 var siffran 209. En siffra som dock väntas vända uppåt igen, under 2014. Troligen även nu på grund av en högre kännedom om symptomen och en bättre diagnosticering.
Den som smittats med TBE utvecklar antikroppar, och blir immun – även om man inte tillhör den tredjedel som utvecklar svårare symptom. Många märker inte ens av att de haft TBE.
Måste man ändå vaccinera sig?
- Ja, det bör man göra. Man kan mäta genom att ta antikroppar i befolkningen, men det är en ganska stolpig process med provtagningar. Bor man i områden där TBE finns bör man vaccinera sig.
Den vanligaste sjukdomen som fästingar bär med sig är borrelia, som också kan ge allvarliga biverkningar. Men borrelia går att behandla med antibiotika. Dessutom ger den sig väl till känna genom den karakteristiska röda ringen, stor som en femkrona, runt platsen där fästingen satt.
Tar man bara bort fästingen och håller lite koll på området i någon månad, så är inte heller borrelia någon orsak till ängsfobi.
Det är dock främst på grund av risken för borrelia som man uppmanas ta bort fästingen så snart man fått syn på den. Bakterien följer nämligen med i det spott fästingen för över i såret för att hindra blodet från att koagulera – men till skillnad från TBE-viruset som överförs direkt vid bettet finns borreliabakterierna i fästingens tarmar och det tar ungefär ett dygn innan de kommer upp i såret.
Får man bara bort fästingen inom ett dygn bör saken alltså vara biff.
Under försommaren har det blossat upp en debatt mellan olika vetenskapliga läger om obehandlad borrelia också kan ligga bakom andra symptom, som kognitiv funktionsnedsättning och olika smärttillstånd, och hur man bäst behandlar dem. Kuren brukar innebära långvariga antibiotikabehandlingar.
Skeptikerna menar att borrelia håller på att bli det nya elallergi – ”en socialt smittande sjukdomsidentitet för patienter med medicinskt oförklarliga symtom”, som barnläkaren Mats Reimer formulerar det på SVT Debatt 9 juni. Läs mer om borreliakriget här.
En fästing går igenom tre stadier i sin livscykel – och behöver suga blod från tre olika värddjur under den tiden. Det är så smittorna förs över från djur till människor.
Först är de sexbenade larver som främst livnär sig på blod från små reptiler, fåglar och mindre däggdjur. Men även små larver kan ge sig på större djur, som människor. Fast eftersom de ofta är mindre än en halv millimeter är de i princip hopplösa att försöka få grepp om. Hur gör man om man får en sådan?
- Låt den vara. Den släpper efter ett tag. Det är ändå vanligtvis de större fästingarna, som redan har sugit blod ett par gånger, som bär på smittor, säger Björn Olsen.
Efter larvstadiet växer ytterligare ett benpar ut och fästingen har nått nymfstadiet. Nymfen blir omkring en millimeter lång, och behöver ett skrovmål till innan den ömsar skinn och mognar till adult, vuxen. Och det är dem som bär på smittor som kan göra dig sjuk.
Efter en mild vinter, som den vi haft i år, kan man räkna med att fler fästingar har överlevt från i fjol, än efter en riktigt kall vinter. Däremot är det inte så att det blir fler fästingar om sommaren är varm.
- Tvärt om, faktiskt. En torr sommar mår de inte så bra, förklarar Björn Olsen.
Fästingarna dricker inte bara blod, de extraherar också vätska från luften. Men fukten dunstar från fästingen när den sitter på ett högt grässtrå och väntar på lämpliga offer, då och då måste den krypa ner till marken där luftfuktigheten är högre. Varma somrar blir det svårare för fästingen att hålla fukten, och de minskar i aktivitet. Ändå blir det fler fästingbett, om sommaren är fin.
- När det är varmt är vi ju ute och exponerar oss mer. En kall, regnig sommar har vi stövlar och långbyxor om vi alls är ute rör oss i naturen.
Det finns många myter om fästingar, som att huvudet lever vidare inne i kroppen om man inte får med det när man drar ut fästingskroppen, eller att den över huvud taget inte dör på annat sätt än att man bränner den. Pyttsan, skrockar Björn Olsen.
- De blir ganska skadade av att slitas bort, de kan inte suga blod igen efter det. Så det spelar ingen roll vad man gör med fästingen efter att man dragit ut den. Spola ner den!
Hur tar man bort en fästing?
FEL: Pensla på nagellack, smör eller (den värsta) bränn med tändare direkt mot huden (aj!). Gör inte så. Man ska inte heller rycka bort fästingen, eller pilla bort den som en sårskorpa.
RÄTT: Man ska ta ett stadigt grepp om fästingen så nära huden som möjligt, gärna med en pincett och långsamt dra den rakt ut.
Måste man bränna fästingen för att den ska dö?
Nej. Fästingen skadas när man drar ut den så att den inte kan suga blod igen. Den dör av sig själv.
Är det viktigt att ta bort den snabbt?
Ja. Det är framför allt borrelia man skyddar sig mot genom att ta bort fästingen inom ett dygn. Och det gäller framför allt de adulta fästingarna, som redan hunnit suga blod ett par gånger och därmed kan ha blivit smittade.
Undvik fästingbett så här:
Om du blir fästingbiten:
Folkhälsomyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet, Wikipedia, SVT, Läkartidningen
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.