Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Allt du vill veta om fästingar - och lite till...

Att springa barbent tvärs över en blomstrande äng är i dag förenat med dödsskräck för många. För vi vet ju vilka som trivs där – fästingarna!
- Äsch, man ska inte vara så sabla rädd, säger Björn Olsen, professor i mikrobiologi och infektionssjukdomar. De små odjuren är varken fler eller farligare än förr. Det är mycket mer riskfyllt att sitta bakom ratten på en bil, säger han.
Gabriella Westberg Publicerad
Chris Young/TT
Chris Young/TT

Fästingar finns numer över nästan hela landet, från Skåne, längs kusterna till Vänern, Vättern, kring Mälardalen och skärgården och upp längs Norrlandskusten.

Utbredningen ökar alltså, men det finns inget som tyder på att de blivit fler än förr. Inte heller har sjukdomarna de för med sig blivit värre. Fast medvetenheten har ökat. Och överdrivs ofta!

- Fästingar inger olust och äckelkänslor, vilket gör att folk agerar apart och lite irrationellt, säger Björn Olsen.

TBE & Borrelia

Kanske är det de senaste årens effektiva kampanjer för vaccin mot den fästingburna virussjukdomen TBE som drivit upp skräcken för de små parasiterna. Alla som bor eller vistas i områden där smittan finns uppmanas ju att vaccinera sig. Och jo, det rekommenderar också Björn Olsen. För TBE är ovanligt, men ändå det värsta med våra fästingar, säger han.

Av dem som har oturen att få smittan är det en tredjedel som drabbas av inflammation i centrala nervsystemet, som hjärna och benmärg - och det är allvarligt! Men tar man bara sitt vaccin ska man inte behöva oroa sig sedan för att röra sig precis som man vill i naturen, understryker han.

Björn Olsen vill hellre framhålla det bästa med fästingar – vilket är… att som läkare få studera vilka sjukdomar de för med sig.

- Inte så roligt för patienten, kanske, men det är ett spännande område för oss läkare!

Utöver TBE och borrelia är den pyttelilla intracellulära kockobacillen rickettsia inte helt ovanlig i Sverige. Det finns flera olika arter av rickettsia, som alla sprids med så kallade vektorer, som fästingar, löss och loppor. De tar sig in i cellerna och kan bland annat orsaka tyfus hos människor. Därutöver finns de ovanligare babesius, RSSE och erlechios. (Läs mer om dem här.)

Bättre mätverktyg

Antalet fästingar verkar alltså inte öka nämnvärt, men det gör antalet smittor. Eller, som Björn Olsen säger, man hittar fler sjukdomar i dag, än förr.

- Vi har bättre metoder att diagnosticera fästingburna sjukdomar. Ibland rena rariteter! Men någon dramatisk ökning i egentlig mening tror jag inte på.

I fjol minskade rent av antalet som drabbades av TBE, efter en lång rad år med ständigt nya rekord. Hittills ligger år 2012 i topp, då anmäldes 287 fall av TBE och 2013 var siffran 209. En siffra som dock väntas vända uppåt igen, under 2014. Troligen även nu på grund av en högre kännedom om symptomen och en bättre diagnosticering.

Den som smittats med TBE utvecklar antikroppar, och blir immun – även om man inte tillhör den tredjedel som utvecklar svårare symptom. Många märker inte ens av att de haft TBE.

Måste man ändå vaccinera sig?
- Ja, det bör man göra. Man kan mäta genom att ta antikroppar i befolkningen, men det är en ganska stolpig process med provtagningar. Bor man i områden där TBE finns bör man vaccinera sig.

Borreliakriget

Den vanligaste sjukdomen som fästingar bär med sig är borrelia, som också kan ge allvarliga biverkningar. Men borrelia går att behandla med antibiotika. Dessutom ger den sig väl till känna genom den karakteristiska röda ringen, stor som en femkrona, runt platsen där fästingen satt.

Tar man bara bort fästingen och håller lite koll på området i någon månad, så är inte heller borrelia någon orsak till ängsfobi.

Det är dock främst på grund av risken för borrelia som man uppmanas ta bort fästingen så snart man fått syn på den. Bakterien följer nämligen med i det spott fästingen för över i såret för att hindra blodet från att koagulera – men till skillnad från TBE-viruset som överförs direkt vid bettet finns borreliabakterierna i fästingens tarmar och det tar ungefär ett dygn innan de kommer upp i såret.

Får man bara bort fästingen inom ett dygn bör saken alltså vara biff.

Under försommaren har det blossat upp en debatt mellan olika vetenskapliga läger om obehandlad borrelia också kan ligga bakom andra symptom, som kognitiv funktionsnedsättning och olika smärttillstånd, och hur man bäst behandlar dem. Kuren brukar innebära långvariga antibiotikabehandlingar.

Skeptikerna menar att borrelia håller på att bli det nya elallergi – ”en socialt smittande sjukdomsidentitet för patienter med medicinskt oförklarliga symtom”, som barnläkaren Mats Reimer formulerar det på SVT Debatt 9 juni. Läs mer om borreliakriget här.

Larv, nymf och adult

En fästing går igenom tre stadier i sin livscykel – och behöver suga blod från tre olika värddjur under den tiden. Det är så smittorna förs över från djur till människor.

Först är de sexbenade larver som främst livnär sig på blod från små reptiler, fåglar och mindre däggdjur. Men även små larver kan ge sig på större djur, som människor. Fast eftersom de ofta är mindre än en halv millimeter är de i princip hopplösa att försöka få grepp om. Hur gör man om man får en sådan?

- Låt den vara. Den släpper efter ett tag. Det är ändå vanligtvis de större fästingarna, som redan har sugit blod ett par gånger, som bär på smittor, säger Björn Olsen.

Efter larvstadiet växer ytterligare ett benpar ut och fästingen har nått nymfstadiet. Nymfen blir omkring en millimeter lång, och behöver ett skrovmål till innan den ömsar skinn och mognar till adult, vuxen. Och det är dem som bär på smittor som kan göra dig sjuk.

Fler bett en fin sommar

Efter en mild vinter, som den vi haft i år, kan man räkna med att fler fästingar har överlevt från i fjol, än efter en riktigt kall vinter. Däremot är det inte så att det blir fler fästingar om sommaren är varm.

- Tvärt om, faktiskt. En torr sommar mår de inte så bra, förklarar Björn Olsen.

Fästingarna dricker inte bara blod, de extraherar också vätska från luften. Men fukten dunstar från fästingen när den sitter på ett högt grässtrå och väntar på lämpliga offer, då och då måste den krypa ner till marken där luftfuktigheten är högre. Varma somrar blir det svårare för fästingen att hålla fukten, och de minskar i aktivitet. Ändå blir det fler fästingbett, om sommaren är fin.

- När det är varmt är vi ju ute och exponerar oss mer. En kall, regnig sommar har vi stövlar och långbyxor om vi alls är ute rör oss i naturen.

Det finns många myter om fästingar, som att huvudet lever vidare inne i kroppen om man inte får med det när man drar ut fästingskroppen, eller att den över huvud taget inte dör på annat sätt än att man bränner den. Pyttsan, skrockar Björn Olsen.

- De blir ganska skadade av att slitas bort, de kan inte suga blod igen efter det. Så det spelar ingen roll vad man gör med fästingen efter att man dragit ut den. Spola ner den!

Om du får en fästing

Hur tar man bort en fästing?
FEL:  Pensla på nagellack, smör eller (den värsta) bränn med tändare direkt mot huden (aj!). Gör inte så. Man ska inte heller rycka bort fästingen, eller pilla bort den som en sårskorpa.

RÄTT: Man ska ta ett stadigt grepp om fästingen så nära huden som möjligt, gärna med en pincett och långsamt dra den rakt ut.

Måste man bränna fästingen för att den ska dö?
Nej. Fästingen skadas när man drar ut den så att den inte kan suga blod igen. Den dör av sig själv.

Är det viktigt att ta bort den snabbt?
Ja. Det är framför allt borrelia man skyddar sig mot genom att ta bort fästingen inom ett dygn. Och det gäller framför allt de adulta fästingarna, som redan hunnit suga blod ett par gånger och därmed kan ha blivit smittade.

Undvik fästingbett så här:

  • Använd stövlar, långbyxor och långärmade tröjor.
  • Kontrollera kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar. Fästingar syns lättast på ljusa kläder.
  • Gör för vana att kolla fästingar, på varandra eller i spegeln, varje kväll under sommarmånaderna. Hos barn sitter fästingarna ofta på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet.

Om du blir fästingbiten:

  • Ta bort den så snart som möjligt, helst med en finspetsig pincett eller en fästingborttagare.
  • Fatta tag om fästingen så nära huden du kan och dra rakt ut.
  • Om du inte fick bort hela fästingen – det är ingen fara! Men vänta några dagar så uppstår en liten inflammation och då är det ofta enkelt att med pincett eller nål få bort de kvarvarande delarna.
  • Sök vård om du till exempel får feber eller huvudvärk eller känner dig sjuk på något annat sätt.

Folkhälsomyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet, Wikipedia, SVT, Läkartidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.