Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Allt du vill veta om fästingar - och lite till...

Att springa barbent tvärs över en blomstrande äng är i dag förenat med dödsskräck för många. För vi vet ju vilka som trivs där – fästingarna!
- Äsch, man ska inte vara så sabla rädd, säger Björn Olsen, professor i mikrobiologi och infektionssjukdomar. De små odjuren är varken fler eller farligare än förr. Det är mycket mer riskfyllt att sitta bakom ratten på en bil, säger han.
Gabriella Westberg Publicerad 30 juni 2014, kl 08:40
Chris Young/TT
Chris Young/TT

Fästingar finns numer över nästan hela landet, från Skåne, längs kusterna till Vänern, Vättern, kring Mälardalen och skärgården och upp längs Norrlandskusten.

Utbredningen ökar alltså, men det finns inget som tyder på att de blivit fler än förr. Inte heller har sjukdomarna de för med sig blivit värre. Fast medvetenheten har ökat. Och överdrivs ofta!

- Fästingar inger olust och äckelkänslor, vilket gör att folk agerar apart och lite irrationellt, säger Björn Olsen.

TBE & Borrelia

Kanske är det de senaste årens effektiva kampanjer för vaccin mot den fästingburna virussjukdomen TBE som drivit upp skräcken för de små parasiterna. Alla som bor eller vistas i områden där smittan finns uppmanas ju att vaccinera sig. Och jo, det rekommenderar också Björn Olsen. För TBE är ovanligt, men ändå det värsta med våra fästingar, säger han.

Av dem som har oturen att få smittan är det en tredjedel som drabbas av inflammation i centrala nervsystemet, som hjärna och benmärg - och det är allvarligt! Men tar man bara sitt vaccin ska man inte behöva oroa sig sedan för att röra sig precis som man vill i naturen, understryker han.

Björn Olsen vill hellre framhålla det bästa med fästingar – vilket är… att som läkare få studera vilka sjukdomar de för med sig.

- Inte så roligt för patienten, kanske, men det är ett spännande område för oss läkare!

Utöver TBE och borrelia är den pyttelilla intracellulära kockobacillen rickettsia inte helt ovanlig i Sverige. Det finns flera olika arter av rickettsia, som alla sprids med så kallade vektorer, som fästingar, löss och loppor. De tar sig in i cellerna och kan bland annat orsaka tyfus hos människor. Därutöver finns de ovanligare babesius, RSSE och erlechios. (Läs mer om dem här.)

Bättre mätverktyg

Antalet fästingar verkar alltså inte öka nämnvärt, men det gör antalet smittor. Eller, som Björn Olsen säger, man hittar fler sjukdomar i dag, än förr.

- Vi har bättre metoder att diagnosticera fästingburna sjukdomar. Ibland rena rariteter! Men någon dramatisk ökning i egentlig mening tror jag inte på.

I fjol minskade rent av antalet som drabbades av TBE, efter en lång rad år med ständigt nya rekord. Hittills ligger år 2012 i topp, då anmäldes 287 fall av TBE och 2013 var siffran 209. En siffra som dock väntas vända uppåt igen, under 2014. Troligen även nu på grund av en högre kännedom om symptomen och en bättre diagnosticering.

Den som smittats med TBE utvecklar antikroppar, och blir immun – även om man inte tillhör den tredjedel som utvecklar svårare symptom. Många märker inte ens av att de haft TBE.

Måste man ändå vaccinera sig?
- Ja, det bör man göra. Man kan mäta genom att ta antikroppar i befolkningen, men det är en ganska stolpig process med provtagningar. Bor man i områden där TBE finns bör man vaccinera sig.

Borreliakriget

Den vanligaste sjukdomen som fästingar bär med sig är borrelia, som också kan ge allvarliga biverkningar. Men borrelia går att behandla med antibiotika. Dessutom ger den sig väl till känna genom den karakteristiska röda ringen, stor som en femkrona, runt platsen där fästingen satt.

Tar man bara bort fästingen och håller lite koll på området i någon månad, så är inte heller borrelia någon orsak till ängsfobi.

Det är dock främst på grund av risken för borrelia som man uppmanas ta bort fästingen så snart man fått syn på den. Bakterien följer nämligen med i det spott fästingen för över i såret för att hindra blodet från att koagulera – men till skillnad från TBE-viruset som överförs direkt vid bettet finns borreliabakterierna i fästingens tarmar och det tar ungefär ett dygn innan de kommer upp i såret.

Får man bara bort fästingen inom ett dygn bör saken alltså vara biff.

Under försommaren har det blossat upp en debatt mellan olika vetenskapliga läger om obehandlad borrelia också kan ligga bakom andra symptom, som kognitiv funktionsnedsättning och olika smärttillstånd, och hur man bäst behandlar dem. Kuren brukar innebära långvariga antibiotikabehandlingar.

Skeptikerna menar att borrelia håller på att bli det nya elallergi – ”en socialt smittande sjukdomsidentitet för patienter med medicinskt oförklarliga symtom”, som barnläkaren Mats Reimer formulerar det på SVT Debatt 9 juni. Läs mer om borreliakriget här.

Larv, nymf och adult

En fästing går igenom tre stadier i sin livscykel – och behöver suga blod från tre olika värddjur under den tiden. Det är så smittorna förs över från djur till människor.

Först är de sexbenade larver som främst livnär sig på blod från små reptiler, fåglar och mindre däggdjur. Men även små larver kan ge sig på större djur, som människor. Fast eftersom de ofta är mindre än en halv millimeter är de i princip hopplösa att försöka få grepp om. Hur gör man om man får en sådan?

- Låt den vara. Den släpper efter ett tag. Det är ändå vanligtvis de större fästingarna, som redan har sugit blod ett par gånger, som bär på smittor, säger Björn Olsen.

Efter larvstadiet växer ytterligare ett benpar ut och fästingen har nått nymfstadiet. Nymfen blir omkring en millimeter lång, och behöver ett skrovmål till innan den ömsar skinn och mognar till adult, vuxen. Och det är dem som bär på smittor som kan göra dig sjuk.

Fler bett en fin sommar

Efter en mild vinter, som den vi haft i år, kan man räkna med att fler fästingar har överlevt från i fjol, än efter en riktigt kall vinter. Däremot är det inte så att det blir fler fästingar om sommaren är varm.

- Tvärt om, faktiskt. En torr sommar mår de inte så bra, förklarar Björn Olsen.

Fästingarna dricker inte bara blod, de extraherar också vätska från luften. Men fukten dunstar från fästingen när den sitter på ett högt grässtrå och väntar på lämpliga offer, då och då måste den krypa ner till marken där luftfuktigheten är högre. Varma somrar blir det svårare för fästingen att hålla fukten, och de minskar i aktivitet. Ändå blir det fler fästingbett, om sommaren är fin.

- När det är varmt är vi ju ute och exponerar oss mer. En kall, regnig sommar har vi stövlar och långbyxor om vi alls är ute rör oss i naturen.

Det finns många myter om fästingar, som att huvudet lever vidare inne i kroppen om man inte får med det när man drar ut fästingskroppen, eller att den över huvud taget inte dör på annat sätt än att man bränner den. Pyttsan, skrockar Björn Olsen.

- De blir ganska skadade av att slitas bort, de kan inte suga blod igen efter det. Så det spelar ingen roll vad man gör med fästingen efter att man dragit ut den. Spola ner den!

Om du får en fästing

Hur tar man bort en fästing?
FEL:  Pensla på nagellack, smör eller (den värsta) bränn med tändare direkt mot huden (aj!). Gör inte så. Man ska inte heller rycka bort fästingen, eller pilla bort den som en sårskorpa.

RÄTT: Man ska ta ett stadigt grepp om fästingen så nära huden som möjligt, gärna med en pincett och långsamt dra den rakt ut.

Måste man bränna fästingen för att den ska dö?
Nej. Fästingen skadas när man drar ut den så att den inte kan suga blod igen. Den dör av sig själv.

Är det viktigt att ta bort den snabbt?
Ja. Det är framför allt borrelia man skyddar sig mot genom att ta bort fästingen inom ett dygn. Och det gäller framför allt de adulta fästingarna, som redan hunnit suga blod ett par gånger och därmed kan ha blivit smittade.

Undvik fästingbett så här:

  • Använd stövlar, långbyxor och långärmade tröjor.
  • Kontrollera kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar. Fästingar syns lättast på ljusa kläder.
  • Gör för vana att kolla fästingar, på varandra eller i spegeln, varje kväll under sommarmånaderna. Hos barn sitter fästingarna ofta på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet.

Om du blir fästingbiten:

  • Ta bort den så snart som möjligt, helst med en finspetsig pincett eller en fästingborttagare.
  • Fatta tag om fästingen så nära huden du kan och dra rakt ut.
  • Om du inte fick bort hela fästingen – det är ingen fara! Men vänta några dagar så uppstår en liten inflammation och då är det ofta enkelt att med pincett eller nål få bort de kvarvarande delarna.
  • Sök vård om du till exempel får feber eller huvudvärk eller känner dig sjuk på något annat sätt.

Folkhälsomyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet, Wikipedia, SVT, Läkartidningen

Hälsa

Smutsig luft ökar sjukskrivningar

Fler blir sjuka från jobbet under veckor med högre luftföroreningar. Det visar en världsunik studie på yrkesarbetande stockholmare.
Elisabeth Brising Publicerad 21 februari 2024, kl 06:03
En man med portfölj och gasmask samt skorstenar och bilar.
Sämre luft - fler sjukskrivningar: Ny studie visar alarmerande samband. Foto: Colourbox.

Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm. 

– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. 

Ökar luftvägsinfektioner

Johan Sommar.
Johan Sommar. Foto: Umeå universitet.

De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna. 

– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar. 

Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar. 

Skitig luft trycker ner immunförsvaret

Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.

Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?

– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.

Vägtrafik och industri orsaker

Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.

Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?

– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.

Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat. 

– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar. 

Renare luft norröver

Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle. 

– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar. 

Vad kan man göra åt det här som anställd?

– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar. 

Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?

– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen. 

Påverkar folkhälsa och arbetsliv

Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen. 

På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han. 

– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar. 

Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.

Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, SwedenEnvironmental Research.

7 miljoner dör i förtid av smutsig luft

Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år. 

På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen. 

Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen 
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien

Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland 
Funchal, Portugal