Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Allt du vill veta om fästingar - och lite till...

Att springa barbent tvärs över en blomstrande äng är i dag förenat med dödsskräck för många. För vi vet ju vilka som trivs där – fästingarna!
- Äsch, man ska inte vara så sabla rädd, säger Björn Olsen, professor i mikrobiologi och infektionssjukdomar. De små odjuren är varken fler eller farligare än förr. Det är mycket mer riskfyllt att sitta bakom ratten på en bil, säger han.
Gabriella Westberg Publicerad
Chris Young/TT
Chris Young/TT

Fästingar finns numer över nästan hela landet, från Skåne, längs kusterna till Vänern, Vättern, kring Mälardalen och skärgården och upp längs Norrlandskusten.

Utbredningen ökar alltså, men det finns inget som tyder på att de blivit fler än förr. Inte heller har sjukdomarna de för med sig blivit värre. Fast medvetenheten har ökat. Och överdrivs ofta!

- Fästingar inger olust och äckelkänslor, vilket gör att folk agerar apart och lite irrationellt, säger Björn Olsen.

TBE & Borrelia

Kanske är det de senaste årens effektiva kampanjer för vaccin mot den fästingburna virussjukdomen TBE som drivit upp skräcken för de små parasiterna. Alla som bor eller vistas i områden där smittan finns uppmanas ju att vaccinera sig. Och jo, det rekommenderar också Björn Olsen. För TBE är ovanligt, men ändå det värsta med våra fästingar, säger han.

Av dem som har oturen att få smittan är det en tredjedel som drabbas av inflammation i centrala nervsystemet, som hjärna och benmärg - och det är allvarligt! Men tar man bara sitt vaccin ska man inte behöva oroa sig sedan för att röra sig precis som man vill i naturen, understryker han.

Björn Olsen vill hellre framhålla det bästa med fästingar – vilket är… att som läkare få studera vilka sjukdomar de för med sig.

- Inte så roligt för patienten, kanske, men det är ett spännande område för oss läkare!

Utöver TBE och borrelia är den pyttelilla intracellulära kockobacillen rickettsia inte helt ovanlig i Sverige. Det finns flera olika arter av rickettsia, som alla sprids med så kallade vektorer, som fästingar, löss och loppor. De tar sig in i cellerna och kan bland annat orsaka tyfus hos människor. Därutöver finns de ovanligare babesius, RSSE och erlechios. (Läs mer om dem här.)

Bättre mätverktyg

Antalet fästingar verkar alltså inte öka nämnvärt, men det gör antalet smittor. Eller, som Björn Olsen säger, man hittar fler sjukdomar i dag, än förr.

- Vi har bättre metoder att diagnosticera fästingburna sjukdomar. Ibland rena rariteter! Men någon dramatisk ökning i egentlig mening tror jag inte på.

I fjol minskade rent av antalet som drabbades av TBE, efter en lång rad år med ständigt nya rekord. Hittills ligger år 2012 i topp, då anmäldes 287 fall av TBE och 2013 var siffran 209. En siffra som dock väntas vända uppåt igen, under 2014. Troligen även nu på grund av en högre kännedom om symptomen och en bättre diagnosticering.

Den som smittats med TBE utvecklar antikroppar, och blir immun – även om man inte tillhör den tredjedel som utvecklar svårare symptom. Många märker inte ens av att de haft TBE.

Måste man ändå vaccinera sig?
- Ja, det bör man göra. Man kan mäta genom att ta antikroppar i befolkningen, men det är en ganska stolpig process med provtagningar. Bor man i områden där TBE finns bör man vaccinera sig.

Borreliakriget

Den vanligaste sjukdomen som fästingar bär med sig är borrelia, som också kan ge allvarliga biverkningar. Men borrelia går att behandla med antibiotika. Dessutom ger den sig väl till känna genom den karakteristiska röda ringen, stor som en femkrona, runt platsen där fästingen satt.

Tar man bara bort fästingen och håller lite koll på området i någon månad, så är inte heller borrelia någon orsak till ängsfobi.

Det är dock främst på grund av risken för borrelia som man uppmanas ta bort fästingen så snart man fått syn på den. Bakterien följer nämligen med i det spott fästingen för över i såret för att hindra blodet från att koagulera – men till skillnad från TBE-viruset som överförs direkt vid bettet finns borreliabakterierna i fästingens tarmar och det tar ungefär ett dygn innan de kommer upp i såret.

Får man bara bort fästingen inom ett dygn bör saken alltså vara biff.

Under försommaren har det blossat upp en debatt mellan olika vetenskapliga läger om obehandlad borrelia också kan ligga bakom andra symptom, som kognitiv funktionsnedsättning och olika smärttillstånd, och hur man bäst behandlar dem. Kuren brukar innebära långvariga antibiotikabehandlingar.

Skeptikerna menar att borrelia håller på att bli det nya elallergi – ”en socialt smittande sjukdomsidentitet för patienter med medicinskt oförklarliga symtom”, som barnläkaren Mats Reimer formulerar det på SVT Debatt 9 juni. Läs mer om borreliakriget här.

Larv, nymf och adult

En fästing går igenom tre stadier i sin livscykel – och behöver suga blod från tre olika värddjur under den tiden. Det är så smittorna förs över från djur till människor.

Först är de sexbenade larver som främst livnär sig på blod från små reptiler, fåglar och mindre däggdjur. Men även små larver kan ge sig på större djur, som människor. Fast eftersom de ofta är mindre än en halv millimeter är de i princip hopplösa att försöka få grepp om. Hur gör man om man får en sådan?

- Låt den vara. Den släpper efter ett tag. Det är ändå vanligtvis de större fästingarna, som redan har sugit blod ett par gånger, som bär på smittor, säger Björn Olsen.

Efter larvstadiet växer ytterligare ett benpar ut och fästingen har nått nymfstadiet. Nymfen blir omkring en millimeter lång, och behöver ett skrovmål till innan den ömsar skinn och mognar till adult, vuxen. Och det är dem som bär på smittor som kan göra dig sjuk.

Fler bett en fin sommar

Efter en mild vinter, som den vi haft i år, kan man räkna med att fler fästingar har överlevt från i fjol, än efter en riktigt kall vinter. Däremot är det inte så att det blir fler fästingar om sommaren är varm.

- Tvärt om, faktiskt. En torr sommar mår de inte så bra, förklarar Björn Olsen.

Fästingarna dricker inte bara blod, de extraherar också vätska från luften. Men fukten dunstar från fästingen när den sitter på ett högt grässtrå och väntar på lämpliga offer, då och då måste den krypa ner till marken där luftfuktigheten är högre. Varma somrar blir det svårare för fästingen att hålla fukten, och de minskar i aktivitet. Ändå blir det fler fästingbett, om sommaren är fin.

- När det är varmt är vi ju ute och exponerar oss mer. En kall, regnig sommar har vi stövlar och långbyxor om vi alls är ute rör oss i naturen.

Det finns många myter om fästingar, som att huvudet lever vidare inne i kroppen om man inte får med det när man drar ut fästingskroppen, eller att den över huvud taget inte dör på annat sätt än att man bränner den. Pyttsan, skrockar Björn Olsen.

- De blir ganska skadade av att slitas bort, de kan inte suga blod igen efter det. Så det spelar ingen roll vad man gör med fästingen efter att man dragit ut den. Spola ner den!

Om du får en fästing

Hur tar man bort en fästing?
FEL:  Pensla på nagellack, smör eller (den värsta) bränn med tändare direkt mot huden (aj!). Gör inte så. Man ska inte heller rycka bort fästingen, eller pilla bort den som en sårskorpa.

RÄTT: Man ska ta ett stadigt grepp om fästingen så nära huden som möjligt, gärna med en pincett och långsamt dra den rakt ut.

Måste man bränna fästingen för att den ska dö?
Nej. Fästingen skadas när man drar ut den så att den inte kan suga blod igen. Den dör av sig själv.

Är det viktigt att ta bort den snabbt?
Ja. Det är framför allt borrelia man skyddar sig mot genom att ta bort fästingen inom ett dygn. Och det gäller framför allt de adulta fästingarna, som redan hunnit suga blod ett par gånger och därmed kan ha blivit smittade.

Undvik fästingbett så här:

  • Använd stövlar, långbyxor och långärmade tröjor.
  • Kontrollera kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar. Fästingar syns lättast på ljusa kläder.
  • Gör för vana att kolla fästingar, på varandra eller i spegeln, varje kväll under sommarmånaderna. Hos barn sitter fästingarna ofta på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet.

Om du blir fästingbiten:

  • Ta bort den så snart som möjligt, helst med en finspetsig pincett eller en fästingborttagare.
  • Fatta tag om fästingen så nära huden du kan och dra rakt ut.
  • Om du inte fick bort hela fästingen – det är ingen fara! Men vänta några dagar så uppstår en liten inflammation och då är det ofta enkelt att med pincett eller nål få bort de kvarvarande delarna.
  • Sök vård om du till exempel får feber eller huvudvärk eller känner dig sjuk på något annat sätt.

Folkhälsomyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet, Wikipedia, SVT, Läkartidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?