Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

10 skäl att äta kiwi

Håll utkik efter den lilla, ludna hälsobomben i fruktkorgen på jobbet. Förutom att kiwi är god och kalorisnål finns det även andra och ibland otippade anledningar att frossa i frukten.
Publicerad
Uppskurna kiwifrukter.
Foto: Colourbox

Kiwi växer på en slingrande, bladfällande buske som kan bli 8–10 meter hög. Botaniskt sett är den ett bär, men brukar klassas som frukt.

Den härstammar från Kina och kallades tidigare för kinesiskt krusbär. I början av 1900-talet började den odlas på Nya Zeeland. På 1950-talet var skördarna så stora att fruktbolagen ville satsa på USA-export. I samma veva döptes den om till kiwifrukt. Namnet kommer dels från att nyzeeländarna kallas ”kiwis”, dels från att det finns likheter i utseende mellan frukten och kiwifågeln.

I början av 1980 började kiwifrukten säljas i Sverige. I dag har kiwin en självklar plats i fruktkorgen på jobbet, i fruktsalladen eller som dekoration på gräddtårtan.

Det finns en mängd typer och sorter som skiljer sig åt från varandra, bland annat i storlek, form, hårighet, sötma och C-vitamininnehåll.

1. Hjärtstärkande

De små fröna i fruktens mitt består i hög grad av alfa-linolensyra, en omega 3-fettsyra, som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.

2. Gott för magen

Frukten är fiberrik, vilket underlättar matsmältningen. Dessutom innehåller grön kiwi enzymet actinidin, som hjälper kroppen att bryta ned proteiner och underlättar matsmältningen.

3. Kan möra kött

Är köttet segt och gästerna i antågande? Gnid in köttet med en mosad grön kiwi. Efter 5–10 minuter är köttet mörare, vilket beror på att enzymet actinidin, som finns i grön kiwi, bryter ned proteinet.

4. Prisvärd

Många gånger är det extrapris på kiwi. Vill du vara mer klimatsmart finns det sydeuropeiskt odlad kiwi under december–april i butikerna. Passa på då, övriga tider på året har den ofta rest runt hela jorden. Dessutom: väldigt lite av frukten går till spillo.

5. Hjälper nattsömnen

Forskning visar att kiwi ger bättre sömnkvalitet. En frukt före läggdags kan göra att vi somnar snabbare, sover längre och fort faller i sömn igen om vi vaknar om natten. Troligtvis beror det på att frukten innehåller höga halter av må bra-hormonet serotonin.

6. Ät skalet

Det innehåller många starka antioxidanter, flavonoider, som skyddar kroppens celler mot de dna-skador som på sikt kan ge cancer. Skrubba skalet ordentligt bara.

7. Skärper synen

I kiwin finns antioxidanten lutein, som kan motverka grå starr och stärker våra näthinnor.

8. Bra för trycket 

Kiwi innehåller mycket kalium, som sänker blodtrycket och är stärkande för musklerna.

9. Vitaminbomb

Jämfört med apelsiner har kiwi betydligt högre halt av immunförsvarsstärkande C-vitamin. En gul kiwi innehåller till och med mer C-vitamin än tre citroner.

10. Får dig att skratta

Kolla Killinggängets Nilecityavsnitt Sudden Novemberkåsan där Robert Gustafsson gör en oförglömlig insats med hjälp av – ja, just det – kiwi.

 

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad 28 februari 2025, kl 06:01
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.