Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

10 skäl att äta kiwi

Håll utkik efter den lilla, ludna hälsobomben i fruktkorgen på jobbet. Förutom att kiwi är god och kalorisnål finns det även andra och ibland otippade anledningar att frossa i frukten.
Publicerad
Uppskurna kiwifrukter.
Foto: Colourbox

Kiwi växer på en slingrande, bladfällande buske som kan bli 8–10 meter hög. Botaniskt sett är den ett bär, men brukar klassas som frukt.

Den härstammar från Kina och kallades tidigare för kinesiskt krusbär. I början av 1900-talet började den odlas på Nya Zeeland. På 1950-talet var skördarna så stora att fruktbolagen ville satsa på USA-export. I samma veva döptes den om till kiwifrukt. Namnet kommer dels från att nyzeeländarna kallas ”kiwis”, dels från att det finns likheter i utseende mellan frukten och kiwifågeln.

I början av 1980 började kiwifrukten säljas i Sverige. I dag har kiwin en självklar plats i fruktkorgen på jobbet, i fruktsalladen eller som dekoration på gräddtårtan.

Det finns en mängd typer och sorter som skiljer sig åt från varandra, bland annat i storlek, form, hårighet, sötma och C-vitamininnehåll.

1. Hjärtstärkande

De små fröna i fruktens mitt består i hög grad av alfa-linolensyra, en omega 3-fettsyra, som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.

2. Gott för magen

Frukten är fiberrik, vilket underlättar matsmältningen. Dessutom innehåller grön kiwi enzymet actinidin, som hjälper kroppen att bryta ned proteiner och underlättar matsmältningen.

3. Kan möra kött

Är köttet segt och gästerna i antågande? Gnid in köttet med en mosad grön kiwi. Efter 5–10 minuter är köttet mörare, vilket beror på att enzymet actinidin, som finns i grön kiwi, bryter ned proteinet.

4. Prisvärd

Många gånger är det extrapris på kiwi. Vill du vara mer klimatsmart finns det sydeuropeiskt odlad kiwi under december–april i butikerna. Passa på då, övriga tider på året har den ofta rest runt hela jorden. Dessutom: väldigt lite av frukten går till spillo.

5. Hjälper nattsömnen

Forskning visar att kiwi ger bättre sömnkvalitet. En frukt före läggdags kan göra att vi somnar snabbare, sover längre och fort faller i sömn igen om vi vaknar om natten. Troligtvis beror det på att frukten innehåller höga halter av må bra-hormonet serotonin.

6. Ät skalet

Det innehåller många starka antioxidanter, flavonoider, som skyddar kroppens celler mot de dna-skador som på sikt kan ge cancer. Skrubba skalet ordentligt bara.

7. Skärper synen

I kiwin finns antioxidanten lutein, som kan motverka grå starr och stärker våra näthinnor.

8. Bra för trycket 

Kiwi innehåller mycket kalium, som sänker blodtrycket och är stärkande för musklerna.

9. Vitaminbomb

Jämfört med apelsiner har kiwi betydligt högre halt av immunförsvarsstärkande C-vitamin. En gul kiwi innehåller till och med mer C-vitamin än tre citroner.

10. Får dig att skratta

Kolla Killinggängets Nilecityavsnitt Sudden Novemberkåsan där Robert Gustafsson gör en oförglömlig insats med hjälp av – ja, just det – kiwi.

 

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lindra stress och ångest – med bastubad

Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Publicerad 29 november 2024, kl 06:02
Hälsoeffekter med bastubad. Till vänster en kvinna i en träbastu vid solnedgång, till höger en skopa vatten som hälls över varma bastustenar.
Bastudoktorn Hans Hägglund: Så påverkar bastubad din hälsa. Från minskad stress till bättre blodcirkulation. Foto: Colourbox.

Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.

– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.

Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.

Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad

Hans Hägglund, porträttbild.
Hans Hägglund.

Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.

– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.

Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad

Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.

– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.

Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.

– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.

Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.

– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.

Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.

– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!

Text: Kristina Karlberg. 

SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET


→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.

→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.

→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.

→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.

→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.

→ Drick vatten både före och efter bastubadet.

Källa: Hans Hägglund.