Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Guldpeng ska få fart på jämställdheten

Svenskt arbetsliv är inte jämställt. Det vill Unionen ändra på genom att prisa företag som satsar på jämställdhet.
— Det är människorna på arbetsplatserna som ska se till att det händer något, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.
David Österberg Publicerad 15 mars 2018, kl 09:03
Colourbox
- Det är viktigt att uppmärksamma de goda exemplen, precis som vi tidigare har gjort med Guldnappen, säger Unionens ordförande Martin Linder. Colourbox

De senaste 14 åren har Unionen delat ut priset Guldnappen – och gör det även i år. Utmärkelsen ges till föräldravänliga arbetsplatser. På en sådan har småbarnsföräldrar samma möjligheter som andra anställda och föräldraledighet ses som något positivt.

I år breddar Unionen priset med två nya kategorier: Guldpengen och Guldstegen. Pengen ska gå till ett företag med jämställda löner och stegen till ett företag med jämn könsfördelning bland cheferna.

– Det är ett uttryck för Unionens målmedvetna satsning på att få ökad fart på arbetet med jämställdhet. Det krävs en större medvetenhet om att vi i dag inte har ett jämställt arbetsliv. Vi ser att kvinnors karriärmöjligheter är sämre än männens, vi ser att kvinnors lönenivåer fortfarande är lägre än männens vilket i sin tur påverkar deras framtida pension. Det arbete som görs är inte tillräckligt och det går för långsamt. Därför tycker vi att det är viktigt att uppmärksamma de goda exemplen, precis som vi tidigare har gjort med Guldnappen, säger Martin Linder.

Vägen till ett jämställt arbetsliv når man enklast genom att arbeta med frågorna på företagen, tror Martin Linder.

– Vi vill sätta de enskilda arbetsplatserna i centrum och lyfta fram de goda exemplen i vardagen. För när vi lyckas på arbetsplatserna lyckas vi också förändra samhället. Det är självklart bra med policys och riktlinjer, men det är människorna på arbetsplatserna som ska se till att det händer något, säger han.

Ni har delat ut Guldnappen i 14 år. Har utmärkelsen haft någon betydelse för jämställdheten?

– Det tror jag. Det är omöjligt att mäta statistiskt, men vi ser att frågan uppmärksammas och vet att väldigt många företag gärna vill få utmärkelsen.

Kan ett företag få alla tre utmärkelserna?

– Det finns i alla fall inga regelmässiga hinder för det. Vi utgår från nomineringarna när vi gör våra val. Och de senaste åren har det blivit ganska många nomineringar att välja mellan. Nu inför vi nya kategorier och jobbar hårt för att göra utmärkelserna välkända. Man kommer bland annat att själv kunna testa sin arbetsplats via unionenopinion.se.

När har Sverige ett jämställt arbetsliv?

– När det gäller frågor om utveckling och förbättring är det omöjligt att sätta ett datum för när arbetet är över. Det handlar om idogt arbete och om att fokusera på frågorna varje dag. Vi som är aktiva i dag får nog ställa in oss på att arbeta med de här frågorna resten av våra yrkesliv. Men ju förr desto bättre.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström