Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Efter nedgången – Unionen satsar på 50 000 fackligt aktiva

Antalet förtroendevalda på arbetsplatserna har minskat drastiskt. Nu vill Unionen vända trenden med ett ambitiöst mål: år 2027 ska 50 000 medlemmar vara fackligt aktiva.
Elisabeth Brising Publicerad 23 maj 2022, kl 07:00
Unionens logga (till vänster), grupp av människor lägger sina som händer på varandras (till höger).
Unionen vill ha 50 000 förtroendevalda till år 2027. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT, Shutterstock

Vi är många – vi är starka. Eller? Antalet förtroendevalda i Unionen har minskat med nästan 20 procent på elva år, från 36 000 ombud år 2009 till 29 000 år 2020.

Nu ska trenden brytas och de fackliga ombuden i stället bli 50 000 till slutet av 2027 - det vill säga drygt 20 000 fler på arbetsplatserna inom fem år.

Det är inget snack om att det är ett tufft mål som är satt för att sporra oss, säger Martin Linder, ordförande för Unionens förbundsstyrelse.

Han har inget enkelt svar på varför det blivit allt svårare att få medlemmarna att engagera sig.

Det är inget unikt för oss, utan de flesta idéburna organisationers förtroendevalda har minskat i antal senaste åren. Men det får inte heller bli en ursäkt. Vi vill utmana det, säger Martin Linder.

Grunden i "den svenska modellen"

Att ha en stark lokal förankring av fackombud på arbetsplatserna är en grundbult i den svenska modellen, säger han.

Vi vill bygga facklig styrka för att kunna påverka medlemmarnas arbetsliv. Då behöver vi ha ett starkt inflytande på alla nivåer. Både på den nationella, branschnivån och arbetsplatsnivån. Inflytandet lokalt bärs av många och duktiga förtroendevalda.

”Den svenska modellen” innebär att fackförbund och arbetsgivare gör upp om arbetsmarknadens villkor utan politikerna. Men det kräver tre pusselbitar: många medlemmar i facket, många arbetsplatser med kollektivavtal och många fackligt aktiva för att ge organisationen legitimitet.

Unionen ska bygga på medlemsengagemang, säger Martin Linder.  

Andelen medlemmar som har tillgång till lokala fackombud har minskat från 61 procent till 51 procent på tio år enligt Unionens beräkningar. Nästan varannan medlem står därmed utan en lokal facklig representant. Samtidigt har medlemsantalet i Unionen ökat med framgångsrika kampanjer och en pandemi som gjorde fler osäkra på sin anställningstrygghet.

Stress och tidsbrist kan ligga bakom tappet

Exakt hur Unionen ska lyckas få drygt 20 000 privata tjänstemän att bli fackombud de närmaste åren är inte klart än, men det kommer kräva fokuserat arbete, enligt ordföranden. Han tror bristen på tid och stressen i yrkeslivet är en orsak till att färre tar uppdrag och bildar klubb på jobbet.

Vi som förbund ska driva på mot arbetsgivare så att de skapar förutsättningar för fackligt förtroendevalda. Vi behöver också arbeta med hur Unionen lockar fler förtroendevalda och ger dem rätt kompetens och utbildning. Att vi stöttar dem i uppdraget med effektiva lösningar för administration till exempel.

Det började med att 35 män spontant sittstrejkade i gruvan i Svappavaara. De kände sig helt utanför, att alla beslut som påverkade dem togs någon annanstans.”

Så skriver journalisten Jonas Nordling om gruvstrejken i december 1969 i sin bok Den svagaste länken. Han beskriver strejken som ett startskott för lagar om lokalt inflytande på jobbet, men pekar samtidigt på att 100 000 aktiva fackombud försvunnit från de svenska arbetsplatserna sedan mitten av 90-talet, enligt officiell statistik.

"Signalerar inte fackligt engagemang"

Jonas Nordling, före detta ordförande i Journalistförbundet, tycker bristen på förtroendevalda är den svenska modellens stora ödesfråga. Han tror att fackens fokus på att locka och behålla medlemmar genom att erbjuda försäkringslösningar och förmåner har varit kontraproduktiv.

Jonas Nordling.

Marknadsföringen som varit framgångsrik i att värva medlemmar för Unionen signalerar samtidigt inte fackligt engagemang. Medlemmen får uppfattningen att någon annan kommer med hjälp, i stället för känslan av kraft att hjälpa sig själv.

Det behövs nya generationer som ser vikten av lokalt fackligt arbete säger Jonas Nordling: 

Tanken med dagens regelverk är att vi ska kunna välja några bland oss själva på jobbet för att föra vår talan. Om det inte längre är möjligt kommer hela modellen utmanas. 

Nordling påpekar att oron över bristande engagemang också delas av arbetsgivare som vill ha en tydlig facklig part att förhandla med för att slippa  detaljerad lagstiftning och toppstyrning från politikerna.

Samtidigt tror han att om medlemsstarka Unionen lyckas få fler fackligt aktiva runtom i landet kan det ge en vitaliserande effekt som sprider sig till andra fackförbund.

"Vi kan inte heller ta medlemskapet för givet"

Unionens ordförande Martin Linder säger sig beredd att lyssna till Nordling, men tycker att få fler att bli medlemmar och att öka antalet aktiva är två olika frågor.

Det behöver inte vara ett motsatt förhållande. Vi måste lyckas med båda. Vi är det förbund som växt mest, men vi kan inte heller ta medlemskapet för givet.

Han tycker att Unionens medlemsökning senaste åren är en bedrift som visar att förbundet kan prestera mot ett högt uppsatt mål.

Tidigare har man sagt att bli fler är omöjligt. Nu fokuserar vi på att lyckas med det här.

Fackligt

Unionen: "Vi har lagt in en högre växel"

Det har blivit svårare att locka medlemmar att bli förtroendevalda. Om inte trenden vänds hotas möjligheterna för facket att påverka arbetslivet – och i förlängningen den svenska modellen.
Ola Rennstam Publicerad 30 mars 2023, kl 06:00
Unionens ordförande Martin LInder
Ett alltmer pressat arbetsliv är den främsta orsaken till minskat fackligt engagemang, tror Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

När Unionen bildades 2008 hade förbundet ungefär 35 000 förtroendevalda och 3 325 fackklubbar. Sedan dess har antalet yrkesverksamma medlemmar i förbundet ökat med närmare 200 000, samtidigt som de förtroendevalda ute på arbetsplatserna har minskat till 27 300. Klubbarna har blivit 800 färre till antalet än för 15 år sedan. Det innebär – lite förenklat – att färre fackrepresentanter måste representera fler medlemmar.

Enligt Unionens förbundsordförande Martin Linder finns det flera förklaringar till utvecklingen.

– Att det blivit svårare att få medlemmar att engagera sig är inte unikt för Unionen utan en generell trend för de flesta föreningar och fackförbund de senaste tio, tjugo åren. Vi ser att våra medlemmar har ett alltmer pressat arbetsliv där det är svårt att få loss tid till ett fackligt uppdrag. Men det får inte bli en ursäkt och det är därför som vi nu har lagt in en högre växel för att få till en förändring, säger han.

Den högre växel som Martin Linder syftar på är en uttalad målsättning från Unionens sida att nå 50 000 förtroendevalda år 2027, alltså nästan en fördubbling mot i dag.

Pressat arbetsliv hinder för fackligt arbete

Anders Tilly, som samordnar Unionens stöd till förtroendevalda på regional nivå, anser att utvecklingen är bekymmersam men förståelig.

 – Vi konkurrerar om engagemanget i alla delar av samhället. Står man i valet mellan att rädda idrottsföreningen där barnen är engagerade eller att engagera sig fackligt på sin arbetsplats är det inte så konstigt att det ibland väger mot det förstnämnda, säger han.

Förutom ett mer pressat arbetsliv där det kan vara svårt att balansera ett fackligt uppdrag med ordinarie arbetsuppgifter möter Unionen också många som känner en oro för den egna karriären.

– Att vara förtroendevald kan vara utsatt och många medlemmar hyser farhågor att deras relation till arbetsgivaren kan komma att försämras om man tar ett fackligt uppdrag. Därför är det viktigt att arbetsgivarna ser till att skapa rätt förutsättningar, vilket de också är skyldiga att göra, säger Anders Tilly.

"Helt nödvändigt för att kunna påverka"

Att få fler förtroendevalda är helt nödvändigt för att facken ska kunna påverka medlemmarnas vardag på arbetsplatserna, menar Martin Linder. Om utvecklingen inte vänder riskeras i förlängningen den svenska modellen.

– Vår förmåga att påverka arbetslivet för Unionens medlemmar bygger på att vi har många medlemmar och många kollektivavtal. Till det kommer en tredje pusselbit: Vår förmåga att agera lokalt för att påverka i våra medlemmars vardag. Om vi saknar facklig närvaro på många arbetsplatser får vi en försvagad styrka och möjlighet att förändra i de frågor som är viktiga för medlemmarna, säger han.

Förutom att värva nya förtroendevalda fokuserar Unionen parallellt på att behålla de förtroendevalda man redan har.

– Det hjälper inte om vi får nya förtroendevalda om vi tappar i andra änden, så det är jätteviktigt att stötta dem vi har. Att bli fler som kan dela på uppdragen gör det mindre betungande och gör att fler orkar stanna kvar, säger Anders Tilly.

Prioriteringar nödvändigt för att lyckas

Att nå målet på 50 000 förtroendevalda om fem år kommer innebära stora utmaningar för Unionen som organisation. För att lyckas måste förbundet prioritera bort vissa saker som man gör i dag.

– Det är en lång trend som ska brytas, det gäller att vi är uthålliga och inte hittar enkla lösningar. Vi inom Unionen måste inse att om vi vill nå förändring måste vi göra saker på nya sätt och sluta med vissa saker. Det handlar om fokus på att stötta förtroendevalda genom exempelvis utbildningar och bra digitala stöd, så att den tid de har kan läggas på rätt saker, som att prata med medlemmar, säger Martin Linder.

"Arbetsgivarna måste se fördelarna"

Enligt Anders Tilly saknar många unga på arbetsmarknaden kunskap om hur den svenska modellen fungerar och vad ett fackligt uppdrag innebär. Han tror den största utmaningen blir att nå ut med information om vinsten med ett lokalt inflytande.

– För att lyckas måste vi fånga upp engagemanget – på varje arbetsplats. Vilka är de viktiga frågorna just där? Det gäller också att få arbetsgivarna att inse fördelarna med fackligt engagemang – att ett större inflytande bland medarbetarna leder till nöjdare personal, lägre sjuktal och mindre personalomsättning.

UNIONENS STRATEGI

  • Unionens förbundsstyrelse beslutade i december 2021 att målet är att förbundet ska ha 50 000 förtroendevalda år 2027.
  • Under 2023 kommer Unionens värvningsarbete att fokusera på tre branscher där engagemanget för fackligt arbete bedöms vara starkast: Industri & teknik, Organisationer & föreningar och Service & tjänster.
  • Värvandet sker både i form av digitala och fysiska medlemsmöten.
  • I fjol arbetade Unionen på regional nivå utifrån en lista på arbetsplatser med många medlemmar där det helt saknas facklig representant.
  • Antalet förtroendevalda ökade med 451 under 2022.