Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tillsammans blir det säkert

Zoégas kafferosteri hade för många olyckor. Nu har fabrikschefen i samarbete med fackklubben lyckats få bort dem helt. På köpet trivs medarbetarna – och ekonomin går som tåget.
Publicerad
Tine Guth Linse
Nolltolerans mot olyckor har lyckats. Mycket tack vare att Carina Eriksson, Krister Martinsson och Minette Rosén i Unionenklubben haft ett bra samarbete med fabrikschef Birgitte Krenk, längst till vänster. Tine Guth Linse

Redan innan vi släpps in på Zoégas kafferosteri i Helsingborg för att lära oss mer om hur satsningen på säkerhet har varit grunden för en ny kultur mellan kollegorna på fabriken, förstår vi att de menar allvar. Alla besökare får en grundlig säkerhetsgenomgång redan i receptionen. Under genomgången passerar en av fabrikens anställda och upptäcker en liten vattenfläck i entrén. Utan att reflektera hämtar han papper och torkar upp. Man vill ju inte att någon ska halka.

Det är inte utan stolthet som Unionenklubben på Nestlé – företaget som äger Zoégas – berättar om den kulturförändring som har skett på fabriken de senaste fyra åren. Säkerhet, arbetsmiljö och välbefinnande har genomsyrat det mesta på arbetsplatsen. Förr hade man i snitt två olycksfall per år –  främst fall-, halk-, skär- och klämskador. De senaste tre åren har man inte haft en enda olycka.

Genom att ledning, fackklubbar och alla anställda har samverkat har en ny inställning till arbetet och allas ansvar vuxit fram.

– Det vi gör är att vi pratar regelbundet om vilka problem och risker som finns. Var sjätte vecka har vi i Unionenklubben en genomgång med vd och HR-chef. Utifrån våra medlemmar som är tjänstemän här på Zoégas ligger vårt fokus framför allt på frågor om den psykosociala arbetsmiljön, säger Minette Rosén, klubbordförande och ansvarig för inköp av råkaffe på Zoégas.

Samma strukturerade sätt att hantera säkerheten finns överallt. Risker i den fysiska miljön har i möjligaste mån byggts bort efter att avdelningarna har gjort analyser av arbetssituationen, bland annat genom att filma arbetsmomenten.

Men kanske ännu viktigare är att inställningen till säkerhet har förändrats genom att man har infört en ansvarstagande kultur. I stället för att vänta på att chefen ska lösa problem eller se till att alla följer reglerna, har ansvaret spridits ut i organisationen. Om någon inte håller i räcket på väg nedför trappan förväntas man säga till. Om en kollega jobbar för mycket över likaså.

Inte nog med det, alla uppmuntras att coacha varandra. Det finns fastslagna mål för hur ofta de anställda ska göra det. De kallar metoden “Caring through feedback”.

– Först tyckte folk kanske att det kändes obekvämt att lägga sig i hur andra gjorde. Man skrattade lite åt det. Nu är det precis tvärtom. Det känns helt fel att inte bry sig om säkerheten och kollegorna, säger Carina Eriksson, som också sitter med i Unionenstyrelsen på Nestlé.

Krister Martinsson ingår även han i klubbstyrelsen och var tidigare säkerhetschef på fabriken. Nu har han samma roll på Nestlé Sverige med sina kontor på andra sidan gatan. Han tycker att det är något speciellt med Zoégafabriken.

– Vi är som en familj där alla bryr sig om varandra.

Hur har det blivit så? Frågar man Unionenklubben skulle de ge en hel del av äran till fabrikschef Birgitte Krenk, som tillträdde för fyra år sedan. Det var hon som satte arbetsmiljöfrågan i centrum. Det är hon som med sin inställning har öppnat för en kultur där hierarkier i viss mån försvunnit och medarbetare vågar lyfta även obekväma sanningar.

Det är ett pågående arbete och inget man kan prata om en gång om året.

– Det går inte att bygga en helt säker fabrik, därför är beteendet så viktigt. Genom utbildning och att vi hela tiden diskuterar säkerhet och arbetsmiljö har alla fått en förståelse. Sex dagar om året stänger vi fabriken och utbildar oss kring det här. Det är ett pågående arbete och inget man kan prata om en gång om året, säger Birgitte Krenk.

Utbildningsdagarna är uppbyggda kring workshops med blandade grupper. De fyller också funktionen att kollegor med olika yrken ser helheten. Gemenskapen och teamkänslan förstärks.

Satsningen på säkerhet har fört med sig en rad positiva effekter. Arbetsklimatet har blivit bättre och därmed är medarbetarna benägna att lägga ner det där lilla extra för att göra ett bra jobb.

– Många är stolta över att jobba här och gör allt för att vi ska vara bäst. Det ser vi även på siffrorna, vi har förbättrat resultatet jättemycket. Men självklart är allt inte alltid jättebra. Vi har också våra utmaningar. Det viktigaste är att gå tillbaka till att vi löser dem som ett team, säger Birgitte Krenk.

 

Per Cornell

Så blev företaget säkert – och lönsamt

Alla har tydliga mål för sitt arbete.

Företaget bäddar för rätt beteende – engagemang och ansvarstagande.

Alla medarbetare utbildas i arbetsmiljö och coachning.

Alla framsteg firas för att förstärka positivt beteende.

Maskiner och fysisk miljö utvecklas för ökad säkerhet.

 

Zoégas kafferosteri

Finns i nuvarande fabriksbyggnad sedan 1952.

Fabriken har 57 anställda.

Ägs av Nestlé Sverige.


Unionenklubben på Nestlé Sverige har cirka 120 medlemmar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackligt muller i dataspelsbranschen

Det görs nedskärningar i spelbranschen. Samtidigt har det fackliga engagemanget ökat.
– Ju tuffare villkor desto mer kavlar folk upp ärmarna, säger Björn Larm, kollektivavtalssamordnare på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 17 september 2025, kl 06:01
Massive Entertainment/Ubisoft
Enligt Unionen finns ett växande intresse för fackliga frågor bland anställda i spelbranschen just nu. Det kan bero på sämre tider. King och Massive Entertainment/Ubisoft är exempel på spelföretag som tvingats säga upp personal. Foto: Massive Entertainment Press

7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen. 

”Ersätts inte av AI”

Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det. 

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm. 

Teknikfackligt nätverk

För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.  

Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm. 

Det organiseras via en Techdiscord som är frikopplad från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.

Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen. 

Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå. 

Satsning på kollektivavtal inom tech

Unionen har tecknat kollektivavtal på 400 techbolag senaste två åren, vilket Kollega skrivit om tidigare. 

Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)

Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag. 

Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal. 

Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?

Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag. 

”Osäkra, dumma och felaktiga”

Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.

Missnöje med 100 procent kontorskrav

Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje

Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda. 

Gustav Palmqvist
Gustav Palmqvist. Foto: Privat

– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbete bland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han. 

Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?

– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande. 

Fackligt

Avtalsboom inom tech

400 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 400 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 400 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 150 under 2025 (tom augusti). Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.