Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tillsammans blir det säkert

Zoégas kafferosteri hade för många olyckor. Nu har fabrikschefen i samarbete med fackklubben lyckats få bort dem helt. På köpet trivs medarbetarna – och ekonomin går som tåget.
Publicerad
Tine Guth Linse
Nolltolerans mot olyckor har lyckats. Mycket tack vare att Carina Eriksson, Krister Martinsson och Minette Rosén i Unionenklubben haft ett bra samarbete med fabrikschef Birgitte Krenk, längst till vänster. Tine Guth Linse

Redan innan vi släpps in på Zoégas kafferosteri i Helsingborg för att lära oss mer om hur satsningen på säkerhet har varit grunden för en ny kultur mellan kollegorna på fabriken, förstår vi att de menar allvar. Alla besökare får en grundlig säkerhetsgenomgång redan i receptionen. Under genomgången passerar en av fabrikens anställda och upptäcker en liten vattenfläck i entrén. Utan att reflektera hämtar han papper och torkar upp. Man vill ju inte att någon ska halka.

Det är inte utan stolthet som Unionenklubben på Nestlé – företaget som äger Zoégas – berättar om den kulturförändring som har skett på fabriken de senaste fyra åren. Säkerhet, arbetsmiljö och välbefinnande har genomsyrat det mesta på arbetsplatsen. Förr hade man i snitt två olycksfall per år –  främst fall-, halk-, skär- och klämskador. De senaste tre åren har man inte haft en enda olycka.

Genom att ledning, fackklubbar och alla anställda har samverkat har en ny inställning till arbetet och allas ansvar vuxit fram.

– Det vi gör är att vi pratar regelbundet om vilka problem och risker som finns. Var sjätte vecka har vi i Unionenklubben en genomgång med vd och HR-chef. Utifrån våra medlemmar som är tjänstemän här på Zoégas ligger vårt fokus framför allt på frågor om den psykosociala arbetsmiljön, säger Minette Rosén, klubbordförande och ansvarig för inköp av råkaffe på Zoégas.

Samma strukturerade sätt att hantera säkerheten finns överallt. Risker i den fysiska miljön har i möjligaste mån byggts bort efter att avdelningarna har gjort analyser av arbetssituationen, bland annat genom att filma arbetsmomenten.

Men kanske ännu viktigare är att inställningen till säkerhet har förändrats genom att man har infört en ansvarstagande kultur. I stället för att vänta på att chefen ska lösa problem eller se till att alla följer reglerna, har ansvaret spridits ut i organisationen. Om någon inte håller i räcket på väg nedför trappan förväntas man säga till. Om en kollega jobbar för mycket över likaså.

Inte nog med det, alla uppmuntras att coacha varandra. Det finns fastslagna mål för hur ofta de anställda ska göra det. De kallar metoden “Caring through feedback”.

– Först tyckte folk kanske att det kändes obekvämt att lägga sig i hur andra gjorde. Man skrattade lite åt det. Nu är det precis tvärtom. Det känns helt fel att inte bry sig om säkerheten och kollegorna, säger Carina Eriksson, som också sitter med i Unionenstyrelsen på Nestlé.

Krister Martinsson ingår även han i klubbstyrelsen och var tidigare säkerhetschef på fabriken. Nu har han samma roll på Nestlé Sverige med sina kontor på andra sidan gatan. Han tycker att det är något speciellt med Zoégafabriken.

– Vi är som en familj där alla bryr sig om varandra.

Hur har det blivit så? Frågar man Unionenklubben skulle de ge en hel del av äran till fabrikschef Birgitte Krenk, som tillträdde för fyra år sedan. Det var hon som satte arbetsmiljöfrågan i centrum. Det är hon som med sin inställning har öppnat för en kultur där hierarkier i viss mån försvunnit och medarbetare vågar lyfta även obekväma sanningar.

Det är ett pågående arbete och inget man kan prata om en gång om året.

– Det går inte att bygga en helt säker fabrik, därför är beteendet så viktigt. Genom utbildning och att vi hela tiden diskuterar säkerhet och arbetsmiljö har alla fått en förståelse. Sex dagar om året stänger vi fabriken och utbildar oss kring det här. Det är ett pågående arbete och inget man kan prata om en gång om året, säger Birgitte Krenk.

Utbildningsdagarna är uppbyggda kring workshops med blandade grupper. De fyller också funktionen att kollegor med olika yrken ser helheten. Gemenskapen och teamkänslan förstärks.

Satsningen på säkerhet har fört med sig en rad positiva effekter. Arbetsklimatet har blivit bättre och därmed är medarbetarna benägna att lägga ner det där lilla extra för att göra ett bra jobb.

– Många är stolta över att jobba här och gör allt för att vi ska vara bäst. Det ser vi även på siffrorna, vi har förbättrat resultatet jättemycket. Men självklart är allt inte alltid jättebra. Vi har också våra utmaningar. Det viktigaste är att gå tillbaka till att vi löser dem som ett team, säger Birgitte Krenk.

 

Per Cornell

Så blev företaget säkert – och lönsamt

Alla har tydliga mål för sitt arbete.

Företaget bäddar för rätt beteende – engagemang och ansvarstagande.

Alla medarbetare utbildas i arbetsmiljö och coachning.

Alla framsteg firas för att förstärka positivt beteende.

Maskiner och fysisk miljö utvecklas för ökad säkerhet.

 

Zoégas kafferosteri

Finns i nuvarande fabriksbyggnad sedan 1952.

Fabriken har 57 anställda.

Ägs av Nestlé Sverige.


Unionenklubben på Nestlé Sverige har cirka 120 medlemmar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).

Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.