Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facket om Klarnas stormöte: ”Förvirrande”

Klarnas avgående fackklubbsordförande Sen Kanner bekräftar att vd:n hållit ett fackkritiskt stormöte strax efter beskedet om kollektivavtal.
– Han gjorde ganska tydligt att nu när allt är påskrivet kan han säga vad han vill, säger Kanner till Kollega.
Noa Söderberg Publicerad
Till vänster Klarnas huvudkontor, till höger Sen Kanner, Unionens klubbordförande på Klarna.
Klarnas avgående fackklubbsordförande Sen Kanner bekräftar att vd:n hållit ett fackkritiskt stormöte strax efter beskedet om kollektivavtal. "Jag blev väldigt förvirrad", säger hon. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT/Privat.

I veckan rapporterade Kollega, med hänvisning till flera av varandra oberoende källor inne på Klarna, att vd:n Sebastian Siemiatkowski hållit ett fackkritiskt stormöte kort efter att företaget meddelat att de tecknar kollektivavtal. 

Sebastian Siemiatkowski. Foto: Magnus Hjalmarsson Neidman/TT.

Där ska han ha målat upp kollektivavtalskampanjen som en kamp mellan ”etablissemanget” – dit facken och dess medlemmar kopplades - och ”anti-etablissemanget”, dit Klarna och han själv kopplades. Han ska även ha jämfört de senaste händelserna på Klarna med boken ”Djurfarmen”, som handlar om ett uppror bland bondgårdsdjur där den ledande upprorsmakaren visar sig vara en brutal diktator.

Sen Kanner, Unionens avgående klubbordförande på Klarna och den som varit mest synlig i kampen för kollektivavtal, bekräftar nu för Kollega att mötet ägt rum.

 Jag blev väldigt förvirrad av det mesta han sa. Det var svårt för mig att förstå vad han försökte säga. Min bild är att många andra tyckte likadant, säger hon och fortsätter:

Han gjorde det ganska tydligt att nu när allt är påskrivet så kan han säga vad han vill.

Om jämförelsen med ”Djurfarmen” säger hon kort och gott:

Jag tror att han ska läsa boken en gång till.

Kollega har försökt ställa frågor till Sebastian Siemiatkowski om stormötet och vad som menas med de olika jämförelserna. Amanda Larsson, presschef på Klarna, bekräftar att det hållits ett möte om ”beslutet om att teckna kollektivavtal och vad det innebär för organisationen framåt”. 

I övrigt väljer hon att inte svara på frågorna, utan skriver: ”Vi (…) väljer nu att se framåt och påbörja arbetet med att implementera kollektivavtalet i organisationen.”

"Säker på att det kommer gå bra"

Sen Kanner.

Sen Kanner bekräftar också uppgifter som har nått Kollega under de senaste veckorna: att personer som kampanjade mot strejken nu har uttryckt starkt intresse för att leda den nya Finansförbundet-klubben. Tidningen Arbetet var först med att rapportera om saken, och att anställda känner sig oroliga.

Jag kan inte tala för dem [personerna som kampanjade mot strejken], men det är väldigt tydligt baserat på hur de uttrycker sig att de är intresserade av att leda diskussionerna om den nya klubben och kontrollera dess inriktning. Men när det kommer till kritan så kommer de anställda rösta för människor som de anser representerar dem.

Kanner ser på Klarnas framtid med tillförsikt, trots att det fackliga arbete som under lång tid byggts upp genom Unionen nu ska avvecklas. Och trots att hon själv, som varit en central person i det arbetet, försvinner.

Jag är väldigt säker på att det kommer gå bra. Allt jag har gjort är att representera mina medlemmar, som har röstat fram mig gång på gång. Det är vad styrelsen har gjort de senaste tre åren – representerat våra medlemmar och kämpat för deras rättigheter och önskemål. Så jag har inga tvivel om att den nya klubben kommer vara precis lika kompetent. Och jag kommer bidra med all min erfarenhet och stöd, säger hon och fortsätter:

Jag vet att jag har synts mycket i media, jag har varit trygg med att sträcka på ryggen och tala ut, men det här har aldrig varit en enmansgrej. 

Rent konkret tror hon att Finansförbundet-klubben kommer bildas formellt i februari och sedan påbörja arbetet med att ta fram ett samverkansavtal. Så länge Klarna skriver på kollektivavtalet vid årsskiftet, som utlovat.

Kommer Klarna-anställda välja att stanna kvar i Unionen?

Några kommer säkert göra det. Men vi kommer uppmana alla att byta till Finansförbundet.

Kände du dig pressad att lämna Klarna?

 Nej, inte alls. Det var mitt beslut.

När detta skrivs har Sen Kanner rest till USA och gjort sig onåbar. Men före avfärd meddelar hon att hon när som helst kan ta ett videomöte och svara på nya frågor.

Även om jag lämnar Klarna så känner jag djupt för de anställda. Jag bryr mig om företaget och vill att det ska lyckas. Jag vill att de anställda ska vara glada.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.