Under lång tid har företaget Frilans Finans diskuterat möjligheterna att teckna kollektivavtal med Unionen. Men parterna visade sig stå för långt ifrån varandra. Nu har arbetsgivaren startat en så kallad gul fackklubb.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
"För mig känns det som ett utspel för att röra om i grytan och verka mer legitima", säger Unionens chefsjurist om Frilans Finans arbetsgivarstyrda fackklubb. Colourbox.com
Unionen har fört diskussioner med egenanställningsföretaget Frilans Finans och dess branschorganisation under längre tid för att försöka få till ett kollektivavtal. Utgångspunkten har varit att företaget säger sig ta ansvar för sina anställda likt ett bemanningsföretag, men så har inte varit fallet.
– Grundläggande problem som vi trodde var barnsjukdomar har visat sig finnas kvar. Till exempel om en person blir sjuk så har det hänt att det inte betalas ut någon sjuklön, eller om kunden inte betalat fakturan så har det hänt att lön uteblivit. Det är allvarligt för de anställda och något vi inte kan acceptera, säger Martin Wästfelt, som är chefsjurist på Unionen.
Frilans Finanshar en affärsmodell som går ut på att frilansare blir anställda av företaget och därmed inte själva behöver skaffa sig f-skattsedel. Parterna har inte enbart varit oense om hur arbetsgivaransvaret ska se ut, utan också om tryggheten i kollektivavtalen så som uppsägningslön, omställning, semester och anställningsformer. Här har Frilans Finans kommit med en del konkreta förslag, men de har legat långt under den lägstanivå som Unionen kan acceptera.
– Då bedömde vi att det inte var meningsfullt att fortsätta diskussionen, säger Martin Wästfelt.
Nu har Frilans Finansockså tagit initiativ till att förse sina egenanställda med fackliga tjänster, genom att starta en egen så kallad gul fackklubb. Alltså en facklig sammanslutning som styrs av arbetsgivaren.
– För mig känns det mer som ett utspel för att röra om i grytan och verka mer legitima än någonting annat.
Fackklubben, som enligt tidningen Arbetsvärlden går under namnet Frilans Finans Råd, bildades i maj och fokuserar enligt företagets VD Stephen Schad på frågor som arbetsmiljö, löneutveckling och trygghet. Än så länge är tio egenanställda med i fackklubben. Frilans Finans hade under 2017 drygt 18 000 egenanställda.
Oavsett tidigare diskussioner är egenföretagarbranschen en växande bransch, och därmed värd att hålla koll på.
– Vi kan som fackförbund ha två ingångar. Antingen tycker vi att allt nytt är dåligt eller så kan vi se att de finns ett behov av de här tjänsterna på arbetsmarknaden och titta på vad vi kan göra för att skapa trygghet för de anställda. Unionen har valt det senare alternativet, förutsatt att arbetsgivaren visar ett genuint intresse av att svara upp för ett skydd som vi aldrig kommer att ge avkall på, säger Martin Wästfelt.
Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”
Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen
Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket.
Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet. I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket.
Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet.
Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland.Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag.
Kritisk mot när man plockar ut människor
Vad tänker du om metoden med utköp?
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen
– Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.
Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?
– Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre.
De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker?
– Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte.
Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?
– Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.
Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
Unionens satsar på unga
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Yngre ratar facket
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.