Att förbättra arbetskamraternas villkor hamnade högst upp på listan när personerna i enkätstudien skulle motivera varför man engagerar sig fackligt. Sina egna villkor brydde man sig inte så mycket om – det motivet kom allra sist, följt av önskan om att förbättra samhället i stort.

Koorosh Khosravi, styrelseledamot i Unionenklubben på Sandvik Coromant i Gimo, bekräftar att det är det är viljan att förbättra villkoren på arbetsplatsen som får honom att engagera sig fackligt och att solidaritet är en stor drivkraft.

– För mig är den svenska partsmodellen helig – jag tror på den, det är otroligt viktigt att vi måste vårda den för att behålla och förbättra den, säger han.

Fackligt engagemang ärvs från föräldrar

Andra faktorer som påverkar om vi väljer att engagera oss är utbildning, lön, familj och värderingar. Personer med högre utbildning tenderar i högre grad att engagera sig fackligt, däremot tycks höga löner ha en motsatt effekt, i alla fall när det gäller män. Har man hemmavarande barn är chansen större att man sysslar med fackliga frågor, likaså om ens föräldrar varit intresserade av föreningsrörelsen.

Liselott Karlsson klubbordförande på Altia känner igen faktorerna. Framför allt om det fackliga arvet. När hon fick sitt första jobb tryckte hennes pappa en inträdesblankett i handen på henne. Det var lika självklart som att ställa sig i bostadskön. Men så är det inte riktigt längre.

– Jag tror att det handlar väldigt mycket om vad man har fått med sig hemifrån och vilka värderingar man har. För mina föräldrars generation var det en självklarhet att vara fackligt engagerad, nu försöker jag att föra vidare det till mina barn, men den generationen märker jag i mitt jobb är mer svårövertalad, säger hon.

Rapporten från Futurion visar också att det finns beröringspunkter mellan fackligt engagemang och ideell verksamhet i andra organisationer. Personer som har engagerat sig fackligt har också ofta andra typer av uppdrag. De sitter med i bostadsrättsföreningar, är politiskt aktiva, eller jobbar ideellt för en förening. Både Koorosh Khosravi, som sitter i Röda korset styrelse i Östhammar och Liselott Karlsson passar in på beskrivningen.

– Jag tror att det beror på att det krävs en viss typ av person för att engagera sig. Man måste tycka om människor och att förändra saker. Jag har varit både lagledare och kassör på min fritid och jobbat väldigt mycket obetalt. Men det får man igen i känsla av att göra gott, säger Liselott Karlsson. 

Läs mer:

"Fackligt arbete handlar om solidaritet"

Andreas gick från fackordförande till HR

Mbl – så funkar lagen