Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att förbättra arbetskamraternas villkor hamnade högst upp på listan när personerna i enkätstudien skulle motivera varför man engagerar sig fackligt. Sina egna villkor brydde man sig inte så mycket om – det motivet kom allra sist, följt av önskan om att förbättra samhället i stort.
Koorosh Khosravi, styrelseledamot i Unionenklubben på Sandvik Coromant i Gimo, 
bekräftar att det är det är viljan att förbättra villkoren på arbetsplatsen som får honom att engagera sig fackligt och att solidaritet är en stor drivkraft.
– För mig är den svenska partsmodellen helig – jag tror på den, det är otroligt viktigt att vi måste vårda den för att behålla och förbättra den, säger han.
Andra faktorer som påverkar om vi väljer att engagera oss är utbildning, lön, familj och värderingar. Personer med högre utbildning tenderar i högre grad att engagera sig fackligt, däremot tycks höga löner ha en motsatt effekt, i alla fall när det gäller män. Har man hemmavarande barn är chansen större att man sysslar med fackliga frågor, likaså om ens föräldrar varit intresserade av föreningsrörelsen.
Liselott Karlsson klubbordförande på Altia känner igen faktorerna. Framför allt om det fackliga arvet. När hon fick sitt första jobb tryckte hennes pappa en inträdesblankett i handen på henne. Det var lika självklart som att ställa sig i bostadskön. Men så är det inte riktigt längre.
– Jag tror att det handlar väldigt mycket om vad man har fått med sig hemifrån och vilka värderingar man har. För mina föräldrars generation var det en självklarhet att vara fackligt engagerad, nu försöker jag att föra vidare det till mina barn, men den generationen märker jag i mitt jobb är mer svårövertalad, säger hon.
Rapporten från Futurion visar också att det finns beröringspunkter mellan fackligt engagemang och ideell verksamhet i andra organisationer. Personer som har engagerat sig fackligt har också ofta andra typer av uppdrag. De sitter med i bostadsrättsföreningar, är politiskt aktiva, eller jobbar ideellt för en förening. Både Koorosh Khosravi, som sitter i Röda korset styrelse i Östhammar och Liselott Karlsson passar in på beskrivningen.
– Jag tror att det beror på att det krävs en viss typ av person för att engagera sig. Man måste tycka om människor och att förändra saker. Jag har varit både lagledare och kassör på min fritid och jobbat väldigt mycket obetalt. Men det får man igen i känsla av att göra gott, säger Liselott Karlsson.
Läs mer:
"Fackligt arbete handlar om solidaritet"
Futurion är den fackliga samorganisationen TCO:s tankesmedja. Unionen är ett av fackförbunden som ingår i TCO.
Futurions rapport Fackligt engagemang – om medborgerligt engagemang inom fackföreningar är framtagen inom ramen för Unionens forskningsprojekt om facklig makt och demokrati i samarbete med Futurion. Den är skriven av Johan von Essen, professor Ersta Sköndal Bräcke högskola och Susanne Wallman Lundåsen, docent Linköpings universitet. Enkätundersökningen riktade sig till svarande i åldrarna 20 - 68 år och totalt deltog 3 501 personer.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
