Logo
Sök
Sök
Fackligt

Fackets roll i framtiden

Hur ska det fackliga förtroendeuppdraget se ut och hur utvecklar man ett medlemskap på en globalt rörlig arbetsmarknad? Är den svenska modellen också framtidens modell? Det är några av utmaningarna både fackförbund och arbetsgivarorganisationer står inför.
Publicerad 14 oktober 2014, kl 13:59
Hasse Holmberg/TT
Vilka utmaningar måste facket tackla för att vara relevant för morgondagens arbetstagare? Hasse Holmberg/TT

- Fackets roll i dag och i framtiden kommer alltid att vara att påverka för sina medlemmars bästa. Oavsett vad som händer i omvärlden måste det vara prioritet nummer ett, säger Magnus Kjellsson som är internationell chef och strategisk rådgivare på Unionen.

- Fackets roll kommer att vara lika viktigt i framtiden som i dag, för samarbetet på arbetsplatserna, för delaktigheten, säger Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Sverige och svenskt näringsliv ska klara en internationell konkurrens också framöver och jobba med koncerner som kanske inte ägs på samma sätt som i dag. Utmaningarna och förutsättningarna ser dock olika ut beroende på var i näringslivet du befinner dig och om du jobbar på ett stort eller litet företag.

- Det  är en stor utmaning att utöva inflytande i ägarstrukturer som är svåra att tränga igenom. Vi behöver hitta samarbeten fackförbund emellan, både nationellt och internationellt, koppla ihop förtroendevalda mellan företag och se till att våra multinationella företag beter sig bra ute i världen, säger Magnus Kjellsson.

- Vi är alltid beroende av större sammanhang för att upprätthålla den svenska modellen. Man stöter ibland på idéer internationellt om att facket är omodernt och att frizoner från facklig verksamhet är det modernaste som finns. Men det är stenålderstänk. I framtiden, liksom i dag, kommer framgångsrika företag vara företag som lyssnar på sina anställda.

På Svenskt Näringsliv påpekar Bodil Mellblom att den svenska modellen ju bygger på starka parter på båda sidor, men tar också höjd för en annan utveckling.

- En lägre facklig organisationsgrad försvårar för den svenska modellen. Vi är uppmärksamma på det. Får vi en lägre organisationsgrad måste vi börja jobba på ett annat sätt. För att kunna samverka i till exempel arbetsmiljöfrågor behöver vi i så fall andra representanter för de anställda på arbetsplatsen.

På Unionen jobbar man hårt för att organisationsgraden inte ska fortsätta att sjunka. Morgondagens medlemmar är ju dagens ungdomar, vilket gör att även kommunikation är en av framtidens utmaningar.

- Vi har en generation som växer upp och är intresserade av hållbarhetsfrågor, fair trade och CSR. Men de kopplar det nödvändigtvis inte till fackliga värderingar. Kan vi möta dessa medvetna ungdomar som står upp för sina värderingar på deras arenor har vi mycket att vinna, säger Anna Jormin, som är verksamhetsstrateg på Unionen.

Vid sidan av det fackliga arbetet har Unionen och andra fackförbund en viktig roll som inspiratörer, menar framtidsforskaren Magnus Lindkvist. Där kan facken bli bättre, menar han.

- Det handlar exempelvis om att medlemmar får information om hur andra medlemmar gör så att de får inspiration att förändra sin egen situation, säger Magnus Lindkvist.

Facket skulle också behöva dra ner lite på ”bullshit” – det vill säga bli mindre byråkratiska och mer effektiva, menar arbetsforskaren Roland Paulsen.

- Facken återgår till att vara de folkrörelser de var när de bildades och blir mindre av byråkratier och intresseorganisationer som säljer försäkringar, siar han.

På Unionen ser man också hur det fackliga inflytandet kan få skjuts av de digitala mediernas snabbhet, särskilt när det handlar om just värderingar och varumärken.

- Titta bara hur facken slöt upp när NXP avskedade 24 filippinska fackligt förtroendevalda. Människor manifesterade utanför Apple Store och var solidariska med de anställda som fått gå. Intressant är också hur snabbt och med vilket genomslag nyheten om NXP:s handlingar spreds digitalt. Varumärket för företaget betydde så mycket att man drog tillbaka allt, säger Magnus Kjellsson

Vilka frågor kommer medlemmarna att prioritera i framtiden?
- Arbetsmiljöfrågorna kommer alltid att vara viktiga. Vi har alltid varit bra på fysisk arbetsmiljö men i framtiden måste vi tänka mer på det psykosociala, vilket ledarskap man har, kollegiala nätverk och kompetensutvecklingsbehov, säger Anna Jormin.

Fysisk och digital arbetsmiljö är frågor som också Bodil Mellblom på Svenskt näringsliv tror kommer att kräva mycket av både arbetsgivare och fack framöver. Oavsett hur eller var vi kommer att utföra vårt jobb i framtiden kommer vi ofrånkomligen att jobba ännu mer i det digitala. Men arbetet med den digitala arbetsmiljön har inte riktigt hängt med i utvecklingen.

Enligt en undersökning Kollega gjorde för ett år sedan var det inget av de tillfrågade skyddsombuden som varit med om en digital skyddsrond. Där har både arbetsgivarsidan och facket något att bita i.

- Den digitala arbetsmiljön är ett jätteviktigt forskningsområde, säger hon.

Facket har också en viktig roll som framtidstänkare, avslutar framtidsforskaren Magnus Lindkvist. Alltså just det här, hur man tror att det kommer att bli framöver.

- Det sköna är ju att ingen har monopol på det. Framtiden är en kamp om det är min eller din idé som ska bli verklighet och där kan facket spela en viktig roll, säger Magnus Lindkvist.


Lina Jonsson
[email protected]

Gabriella Westberg
[email protected]

Anita Täpp
[email protected]

Fackligt

Risk att vara med i fel fackförbund

Det är viktigt att vara med i rätt fackförbund, i synnerhet om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Ändå är många Unionenmedlemmar felorganiserade.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av tre personer ovanpå en människoarm och en person stående under den.
Unionen tar även hand om dem som är felorganiserade, men hjälpen kan bli begränsad. Illustration: Bo Lundberg.

Drygt 12 000 av Unionens medlemmar borde egentligen vara med i ett annat fackförbund eftersom de jobbar på en arbetsplats som tillhör ett annat facks sfär.  Så länge allt är frid och fröjd spelar det kanske inte så stor roll om du är felorganiserad, som det heter, men den dag det smäller kan det få allvarliga konsekvenser, enligt Agnes Blom, verksamhetssamordnare på Unionens rådgivning.

– Vi uppmanar alltid felorganiserade medlemmar att ta kontakt med rätt fackförbund. Sedan tvingar vi aldrig någon att byta fack. Det är upp till medlemmen att avgöra, säger Agnes Blom.

Många av de felorganiserade är nog omedvetna om riskerna med att vara med i fel fack, gissar Agnes Blom. En del väljer troligen medvetet att stanna i förbundet efter att de börjat ett nytt jobb, för att deras ”rätta” förbund kanske har sämre, eller helt saknar, inkomstförsäkring. Andra blir kvar enbart för att de gillar förbundet eller ogillar förändring. 

Enda skälet till att faktiskt skjuta på byte av fackförbund är om du har en pågående tvist eller befarar att du snart kan behöva förhandlingshjälp. Fackförbunden har ofta en karenstid innan de ger nya medlemmar individuell hjälp. 

Begränsad hjälp till felorganiserade

Unionen hjälper visserligen alla sina medlemmar, oavsett om de är felorganiserade eller inte, men hjälpen blir begränsad, i synnerhet om det finns ett kollivavtal med ett annat förbund på arbetsplatsen, enligt Agnes Blom.

– Vi gör så klart så gott vi kan, men vi kan inte ge medlemmen full valuta för sitt medlemskap. En lönefordran kan vi exempelvis hjälpa till med, men handlar det om övertidsersättning som är reglerad i kollektivavtal tar det stopp. 

Det tar stopp vid alla tvister som handlar om brott mot kollektivavtal, till exempel fel sjuklön, utebliven semesterersättning eller orätt föräldralön.

– Det är oerhört frustrerande att möta medlemmar som hamnat i en svår situation och som vi inte kan hjälpa på grund av att de är felorganiserade. Vi vill hjälpa men är tyvärr bakbundna, säger Agnes Blom

Inte heller vid uppsägningar kan Unionens bistå den felorganiserade medlemmen fullt ut. 

– I normalfall kan vi på ett tidigt stadium ifrågasätta, i bästa fall förhindra eller mildra överilade beslut från arbetsgivarens sida. Men när det gäller felorganiserade kommer vi i regel in för sent, där kan vi bara bevaka att uppsägningen blir rätt hanterad, säger Agnes Blom. 

Ingen strejkersättning

Om förbundet skulle gå i strejk i samband med avtalsförhandlingar ligger man också pyrt till om man är felansluten eftersom man inte har rätt till konfliktersättning.

 – Vi har ingen möjlighet alls att hjälpa till vid arbetsmiljöfrågor, där måste man vända sig till det fackförbund som har kollektivavtal, säger Agnes Blom.

Ett sätt att gardera sig mot riskerna, om man nu av olika skäl vill fortsätta vara Unionenmedlem, är att vara dubbelansluten, alltså att vara med i två förbund samtidigt. Men Unionen har numer enbart dubbelanslutningsavtal med fyra andra förbund, så såvida man inte vill betala dubbla fackföreningsavgifter, är det få medlemmar förunnat att dra nytta av den möjligheten. 

 Dubbelslutningsavtal finns med följande förbund:

Svenska Journalistförbundet. Dubbelanslutningen avser enbart journalister som verkar inom Unionens avtalsområde och i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter. 

Vårdförbundet. Gäller enbart sjuksköterskor som arbetar inom apotek och inbyggd företagshälsovård 

Fackförbundet Scen & Film (tidigare Teaterförbundet) För att bli dubbelansluten krävs att arbetet är 50 procent inom vardera båda förbundens organisationsområden (eller återkommande inom båda förbundens områden). 

Fackförbundet ST Certifierade flygledare med privata arbetsgivare har möjlighet att ansöka om dubbelanslutning. 

Johanna Rovira

[email protected]

Läs även

Mest läst just nu