Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fackets roll i arbetet mot extremism

Den tidigare S-partiledaren Mona Sahlin var på fredagsmorgonen inbjuden till Unionen Region Stockholm för att tala om sitt arbete som nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Då passade hon på att uppmana facken att ta sitt ansvar.
Gabriella Westberg Publicerad
Till vänster Mona Sahlin, till höger Karin Skånberg.
Mona Sahlin, tv och regionchef Karin Skånberg, th. Foto: Kollega

Det var regionchefen Karin Skånberg som bjudit in Mona Sahlin, som ett steg i att fortsätta driva frågor om allas lika rätt i arbetslivet.

Region Stockholm har ett stort fokus på likabehandlingsfrågor och har tidigare även bjudit in Birgitta Ohlsson och företrädare för stiftelsen Expo till samtal i ett led att höja kunskapen på området och bättre kunna coacha de förtroendevalda att våga ta svåra samtal ute på arbetsplatserna.

- Jag är lite av en vandrande myndighet. Mitt uppdrag är inte att utreda utan att göra, förklarade Mona Sahlin för Region Stockholm.

Det Mona Sahlin gör, sedan hon den 10 juli utsågs av just Birgitta Ohlsson till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, är att ta fram metoder och aktionsplaner för hur att bemöta extremism i samhället.

- När vi ser att en skola klottrats ned med hakkors, inser vi att det är en rekryteringskampanj som pågår? Vet vi då direkt hur vi ska agera? Nej.

För närvarande befinner sig minst 80 svenskar, kanske upp till ett par hundra, i Syrien och Irak för att kriga med ISIS. Mona Sahlin gav flera exempel på unga svenskar som lockats iväg för att i bästa fall komma tillbaka svårt traumatiserade. Många unga har tappat tron på samhället, konstaterade hon, vilket gör det lätt för dem som rekryterar till våldsbejakande grupperingar både i och utanför Sverige.

- Alla pratar om ISIS nu. Men vi får inte glömma bort det som pågår i Ukraina, där svenska, kriminellt belastade nazister krigar. Vad händer när de kommer tillbaka?

Antalet högerextremister i det europeiska parlamentet är i dag större än det var före andra världskriget, påminde Mona Sahlin. Och här hemma fick nazistiska Svenskarnas Parti 4000 röster i valet för några veckor sedan, att jämföra med 600 i förra valet. Nazistiska Svenska Motståndsrörelsens frontfigur Per Öberg tog plats i kommunfullmäktige i Ludvika, på ett SD-mandat, och har talat om att starta ett eget parti. De extrema gruppernas inflytande växer också här.

- Vad kan vi göra i facket? Vad förväntar du dig av oss, frågade Anne Thelander, som är sammankallande för likabehandlingsgruppen i Unionen Region Stockholm.

- Samverka! Var med i samverkansgrupper och hjälp till att återbygga förtroendet för samhället. Vi producerar webbaserat utbildningsmaterial om hur det går till när de här grupperna rekryterar. Använd det ute på arbetsplatserna! Håll koll på de här grupperna, se hur de kommunicerar via sina sajter och filmer på nätet. Ta reda på hur det ser ut.

Tidigare har människor tenderat att vända sig till fackrörelsen under dåliga tider med hög arbetslöshet. I dag ser det inte ut så. Många som känner sig svikna av samhället uttrycker i dag sitt missnöje genom att röra sig långt högerut på den politiska skalan.

Även om Unionen växer gäller det inte organisationsgraden generellt. Men med tillgången till arbetsplatser runt om i landet har facken en viktig roll att spela för att främja värderingar som allas lika rätt. Och Unionen är med sina nära 600 000 medlemmar större än det socialdemokratiska partiet, som Mona Sahlin konstaterade.

- Vi har allt för länge inte tillåtit oss att se allvaret i de högerextremas inflytande, konstaterade hon, som till våren 2016 hoppas att ha funnit en metod eller en modell för hur olika delar av samhället ska våga ta och dela på ansvaret, ”utan revirpinkeri”.

Unionen Stockholm för allas lika rätt

Unionen Region Stockholm har tidigare tagit fram en checklista för en inkluderande arbetsmiljö.

Vid regionrådet i våras antogs också ett gemensamt uttalande mot rasism och för allas lika värde.

Därutöver arrangeras seminarier, nästa den 7 oktober, med rubriken "Rasism i arbetslivet och fackets roll för förändring".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.