Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det var regionchefen Karin Skånberg som bjudit in Mona Sahlin, som ett steg i att fortsätta driva frågor om allas lika rätt i arbetslivet.
Region Stockholm har ett stort fokus på likabehandlingsfrågor och har tidigare även bjudit in Birgitta Ohlsson och företrädare för stiftelsen Expo till samtal i ett led att höja kunskapen på området och bättre kunna coacha de förtroendevalda att våga ta svåra samtal ute på arbetsplatserna.
- Jag är lite av en vandrande myndighet. Mitt uppdrag är inte att utreda utan att göra, förklarade Mona Sahlin för Region Stockholm.
Det Mona Sahlin gör, sedan hon den 10 juli utsågs av just Birgitta Ohlsson till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, är att ta fram metoder och aktionsplaner för hur att bemöta extremism i samhället.
- När vi ser att en skola klottrats ned med hakkors, inser vi att det är en rekryteringskampanj som pågår? Vet vi då direkt hur vi ska agera? Nej.
För närvarande befinner sig minst 80 svenskar, kanske upp till ett par hundra, i Syrien och Irak för att kriga med ISIS. Mona Sahlin gav flera exempel på unga svenskar som lockats iväg för att i bästa fall komma tillbaka svårt traumatiserade. Många unga har tappat tron på samhället, konstaterade hon, vilket gör det lätt för dem som rekryterar till våldsbejakande grupperingar både i och utanför Sverige.
- Alla pratar om ISIS nu. Men vi får inte glömma bort det som pågår i Ukraina, där svenska, kriminellt belastade nazister krigar. Vad händer när de kommer tillbaka?
Antalet högerextremister i det europeiska parlamentet är i dag större än det var före andra världskriget, påminde Mona Sahlin. Och här hemma fick nazistiska Svenskarnas Parti 4000 röster i valet för några veckor sedan, att jämföra med 600 i förra valet. Nazistiska Svenska Motståndsrörelsens frontfigur Per Öberg tog plats i kommunfullmäktige i Ludvika, på ett SD-mandat, och har talat om att starta ett eget parti. De extrema gruppernas inflytande växer också här.
- Vad kan vi göra i facket? Vad förväntar du dig av oss, frågade Anne Thelander, som är sammankallande för likabehandlingsgruppen i Unionen Region Stockholm.
- Samverka! Var med i samverkansgrupper och hjälp till att återbygga förtroendet för samhället. Vi producerar webbaserat utbildningsmaterial om hur det går till när de här grupperna rekryterar. Använd det ute på arbetsplatserna! Håll koll på de här grupperna, se hur de kommunicerar via sina sajter och filmer på nätet. Ta reda på hur det ser ut.
Tidigare har människor tenderat att vända sig till fackrörelsen under dåliga tider med hög arbetslöshet. I dag ser det inte ut så. Många som känner sig svikna av samhället uttrycker i dag sitt missnöje genom att röra sig långt högerut på den politiska skalan.
Även om Unionen växer gäller det inte organisationsgraden generellt. Men med tillgången till arbetsplatser runt om i landet har facken en viktig roll att spela för att främja värderingar som allas lika rätt. Och Unionen är med sina nära 600 000 medlemmar större än det socialdemokratiska partiet, som Mona Sahlin konstaterade.
- Vi har allt för länge inte tillåtit oss att se allvaret i de högerextremas inflytande, konstaterade hon, som till våren 2016 hoppas att ha funnit en metod eller en modell för hur olika delar av samhället ska våga ta och dela på ansvaret, ”utan revirpinkeri”.
Unionen Region Stockholm har tidigare tagit fram en checklista för en inkluderande arbetsmiljö.
Vid regionrådet i våras antogs också ett gemensamt uttalande mot rasism och för allas lika värde.
Därutöver arrangeras seminarier, nästa den 7 oktober, med rubriken "Rasism i arbetslivet och fackets roll för förändring".
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
