Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Finländarna ligger långt framme inom IT och det gäller även den fackliga världen.
– Vi är det första fackförbundet i Finland som erbjuder den här typen av rekryteringstjänst, förklarar Jorma Malinen vars Pro är landets största tjänstemannaförbund med runt 120 000 medlemmar.
Tjänsten körs successivt igång nu under hösten och är en del i ett större och omfattande paket som bland annat även innehåller personlig rådgivning samt coachning.
– Vi börjar med en försöksverksamhet för våra medlemmar inom informations- och kommunikationsteknik här i storstadsregionen. Det rör sig om runt 3 000 personer. Målsättningen är sedan att vi före utgången av 2017 ska kunna erbjuda denna tjänst till samtliga våra medlemmar och inom alla sektorer. Vi räknar med att cirka 2 000 medlemmar då kommer att få jobberbjudanden varannan dag, berättar Pros ordförande.
Hur fungerar det i praktiken?
– När medlemmen registrerar sig frågar vi efter hur ofta han eller hon vill få jobberbjudanden, i vilken del av landet personen i fråga söker jobb, vilken typ av jobb och vilken eller vilka befattningar. Vid registreringen frågar vi också efter utbildning och yrkeserfarenhet med mera och skickar sedan dessa uppgifter till tjänsteproducenten.
Vad det konkret handlar om är en mobilapplikation, där den enskilda medlemmen fyller i sina uppgifter. Men till skillnad mot traditionella rekryteringstjänster är det alltså arbetsgivare som hör av sig till Pro-medlemmen med arbetserbjudanden direkt i mobiltelefonen.
– Vederbörande kan själv välja i vilken form han eller hon vill få erbjudandena. Det fungerar även med e-post även om mobiltelefonen gör att man kan reagera snabbare, förklarar Jorma Malinen.
Att använda sig av tjänsten är gratis för medlemmarna. Den vänder sig även till studerandemedlemmar.
Via en samarbetspartner som arbetar med traditionell rekrytering har Pro redan lyckats få med ett antal arbetsplatser till den nya tjänsten och man hoppas att det hela snabbt ska växa.
Vad är bakgrunden till att ett fackförbund startar en rekryteringstjänst?
– Vi har i Finland haft en utveckling där arbetsförmedling decentraliserats ut i landet och tror även att den framöver alltmer kommer att privatiseras och hamna hos kommersiella aktörer. Vår tjänst kompletterar existerande arbetsförmedling, vars resurser skurits ned av regeringen. Pro söker heller inte någon vinst med den här tjänsten, som finansieras dels genom intäkter från vår placeringsverksamhet och dels genom medlemsavgifterna.
Även om den nya tjänsten är öppen för alla, lägger Pro stor tonvikt vid sina runt 2 000 långtidsarbetslösa medlemmar.
– De är en väldigt viktig grupp i sammanhanget. Varje långtidsarbetslös bör ges möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet, fastslår Jorma Malinen.
Har Pro som fackförbund någon möjlighet att "kvalitetssäkra" de jobb som förmedlas via den här nya tjänsten?
– Vi förmedlar de jobb som erbjuds på marknaden och har inte resurser att efterforska arbetsgivarnas bakgrund eller huruvida de följer gällande kollektivavtal etcetera.
– Det är arbetsgivarens ansvar att se till att lagar och avtal följs, säger Pros informationschef Jaana Aaltonen till Kollega.
Sören Viktorsson
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
