Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fack startar jobbförmedling

Jobberbjudanden direkt i mobiltelefonen. Det är innehållet i den arbetsförmedling Finlands motsvarighet till Unionen, Pro, nu drar igång.
– I stället för att medlemmen söker jobb är det nu jobbet som söker medlemmen, berättar ordförande Jorma Malinen för Kollega.
Publicerad
Izabelle Nordfjell/TT
Nu kan medlemmar i det finska fackförbundet Pro få jobberbjudanden direkt i mobilen. Izabelle Nordfjell/TT

Finländarna ligger långt framme inom IT och det gäller även den fackliga världen.

– Vi är det första fackförbundet i Finland som erbjuder den här typen av rekryteringstjänst, förklarar Jorma Malinen vars Pro är landets största tjänstemannaförbund med runt 120 000 medlemmar.

Tjänsten körs successivt igång nu under hösten och är en del i ett större och omfattande paket som bland annat även innehåller personlig rådgivning samt coachning.

– Vi börjar med en försöksverksamhet för våra medlemmar inom informations- och kommunikationsteknik här i storstadsregionen. Det rör sig om runt 3 000 personer. Målsättningen är sedan att vi före utgången av 2017 ska kunna erbjuda denna tjänst till samtliga våra medlemmar och inom alla sektorer. Vi räknar med att cirka 2 000 medlemmar då kommer att få jobberbjudanden varannan dag, berättar Pros ordförande.

Hur fungerar det i praktiken?
– När medlemmen registrerar sig frågar vi efter hur ofta han eller hon vill få jobberbjudanden, i vilken del av landet personen i fråga söker jobb, vilken typ av jobb och vilken eller vilka befattningar. Vid registreringen frågar vi också efter utbildning och yrkeserfarenhet med mera och skickar sedan dessa uppgifter till tjänsteproducenten.

Vad det konkret handlar om är en mobilapplikation, där den enskilda medlemmen fyller i sina uppgifter. Men till skillnad mot traditionella rekryteringstjänster är det alltså arbetsgivare som hör av sig till Pro-medlemmen med arbetserbjudanden direkt i mobiltelefonen.

– Vederbörande kan själv välja i vilken form han eller hon vill få erbjudandena. Det fungerar även med e-post även om mobiltelefonen gör att man kan reagera snabbare, förklarar Jorma Malinen.

Att använda sig av tjänsten är gratis för medlemmarna. Den vänder sig även till studerandemedlemmar.

Via en samarbetspartner som arbetar med traditionell rekrytering har Pro redan lyckats få med ett antal arbetsplatser till den nya tjänsten och man hoppas att det hela snabbt ska växa.

Vad är bakgrunden till att ett fackförbund startar en rekryteringstjänst?
– Vi har i Finland haft en utveckling där arbetsförmedling decentraliserats ut i landet och tror även att den framöver alltmer kommer att privatiseras och hamna hos kommersiella aktörer. Vår tjänst kompletterar existerande arbetsförmedling, vars resurser skurits ned av regeringen. Pro söker heller inte någon vinst med den här tjänsten, som finansieras dels genom intäkter från vår placeringsverksamhet och dels genom medlemsavgifterna.

Även om den nya tjänsten är öppen för alla, lägger Pro stor tonvikt vid sina runt 2 000 långtidsarbetslösa medlemmar.

– De är en väldigt viktig grupp i sammanhanget. Varje långtidsarbetslös bör ges möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet, fastslår Jorma Malinen.

Har Pro som fackförbund någon möjlighet att "kvalitetssäkra" de jobb som förmedlas via den här nya tjänsten?
– Vi förmedlar de jobb som erbjuds på marknaden och har inte resurser att efterforska arbetsgivarnas bakgrund eller huruvida de följer gällande kollektivavtal etcetera.

– Det är arbetsgivarens ansvar att se till att lagar och avtal följs, säger Pros informationschef Jaana Aaltonen till Kollega.

Sören Viktorsson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.