Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

350 mil i facklig bil

12 arbetsdagar per år i bilen. Så mycket restid lägger Bengt Lindblom, ordförande för Bilprovningens nordligaste Unionenklubb, på att åka runt och träffa medlemmar.
Anita Täpp Publicerad
Bengt Lindblom Unionens klubbordförande på Bilprovningen
Av miljöskäl skulle Bengt Lindblom gärna slippa bilåkandet. Men utan bra kollektivtrafik skulle besöken ta orimlig tid, menar han. Foto: Malin Grönborg

Vanligtvis blir den fackliga turnén på hösten. Då åker Bengt Lindblom runt för att besöka medlemmarna på 15 av Bilprovningens stationer i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrlands och Jämtlands län. 

Eftersom medlemmarna är utspridda på ett så stort geografiskt område är det omöjligt att göra i ett svep. I stället delar han upp den 350 mil långa resan på flera rundor, där han ibland mellanlandar hemma i Lycksele och annars övernattar på hotell.

– Det brukar vara hektiska dagar. Jag kanske åker hemifrån vid 6.30 för att träffa medlemmar i Arvidsjaur vid nio. Sedan far jag vidare till Älvsbyn för ett möte med medlemmarna där, innan jag sen eftermiddag åker de 24 milen hem till Lycksele igen.

Inget kan ersätta de personliga mötena

Men de här turnéerna är ändå något han gärna fortsätter att göra.

– Inget kan ersätta de personliga mötena som gör att medlemmar lär känna mig och får ett ansikte på facket. Samtidigt kan jag stämma av olika saker med dem, informera om avtalade försäkringar och pensionen och får se deras arbetsmiljö i verkligheten. Det går inte att ersätta med Teamsmöten, säger Bengt Lindblom.

Att han behöver resa så långt beror på bilbesiktningsbranschens avreglering för ett tiotal år sedan. Innan dess fanns Unionenklubbar på Svensk Bilprovning, som företaget då kallades, i alla Sveriges län.

Men när två tredjedelar av verksamheten såldes ut försvann också många av klubbens medlemmar. Och för att de skulle fortsätta att vara tillräckligt många i varje klubb, och att tillräckligt många skulle vilja ta på sig fackliga uppdrag, slogs flera klubbar ihop.

Lika stort som Götaland och Svealand tillsammans

Därför omfattar nu den nordligaste Unionenklubben, enligt Bengt Lindbloms beräkning, ett i kvadratmeter räknat lika stort område som Götaland och Svealand tillsammans.

I början hade inte alla förståelse för hans besök.

– Då fanns nästan aldrig avsatt tid när jag kom. I stället kunde de säga att i så fall fick jag väl jobba som bilbesiktare med dem, så kunde vi prata om det fackliga samtidigt. Men det fungerade ju inte bra att prata om viktiga saker mitt i besiktningsarbetet och bland kunder. Det insåg både chefer och medlemmar. Så nu avsätts tid för informationen.

Ett bevis för att medlemmarna uppskattar de personliga mötena, anser Bengt Lindblom, är att nästan alla är med på klubbens årsmöten och svarar på klubbens enkäter.

I höstas fick han också Unionens pris som ”Årets eldsjäl”.

Antalet besiktningar per dag stor stressfaktor

Och nu upplever han att även stationscheferna uppskattar hans besök. Förutom stationsbesöken och att stötta medlemmar per telefon lägger han också mycket tid på frågor som berör alla medlemmar på Bilprovningen i landet.

– I och med att alla klubbar samarbetar så utses personer som företräder alla vid förhandlingar med arbetsgivaren om centrala frågor.

Själv jobbar Bengt Lindblom i den rollen exempelvis för att företag ska få en bra rutin vad gäller arbetsmiljö – många medlemmar upplever stress över alla fordon som ska besiktigas under arbetsdagen.

Bilprovningen

  • Bolaget, med det formella namnet Svensk Bilprovning, ägs av staten.
  • 530 anställda.
  • 400 är med i Unionenklubbarna. Cirka 60 är chefer, varav de flesta är med i Unionen Chef.
  • Medlemmarna företräds av sju klubbar i Sverige, som alla kan benämnas som riksklubbar eftersom de finns i mer än en region.
  • Ytterligare en klubb företräder alla landets klubbar. Där får ett antal förtroendevalda mandat att förhandla med arbetsgivaren om frågor som rör alla medlemmar på Bilprovnings stationer runt om i landet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.