Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

350 mil i facklig bil

12 arbetsdagar per år i bilen. Så mycket restid lägger Bengt Lindblom, ordförande för Bilprovningens nordligaste Unionenklubb, på att åka runt och träffa medlemmar.
Anita Täpp Publicerad
Bengt Lindblom Unionens klubbordförande på Bilprovningen
Av miljöskäl skulle Bengt Lindblom gärna slippa bilåkandet. Men utan bra kollektivtrafik skulle besöken ta orimlig tid, menar han. Foto: Malin Grönborg

Vanligtvis blir den fackliga turnén på hösten. Då åker Bengt Lindblom runt för att besöka medlemmarna på 15 av Bilprovningens stationer i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrlands och Jämtlands län. 

Eftersom medlemmarna är utspridda på ett så stort geografiskt område är det omöjligt att göra i ett svep. I stället delar han upp den 350 mil långa resan på flera rundor, där han ibland mellanlandar hemma i Lycksele och annars övernattar på hotell.

– Det brukar vara hektiska dagar. Jag kanske åker hemifrån vid 6.30 för att träffa medlemmar i Arvidsjaur vid nio. Sedan far jag vidare till Älvsbyn för ett möte med medlemmarna där, innan jag sen eftermiddag åker de 24 milen hem till Lycksele igen.

Inget kan ersätta de personliga mötena

Men de här turnéerna är ändå något han gärna fortsätter att göra.

– Inget kan ersätta de personliga mötena som gör att medlemmar lär känna mig och får ett ansikte på facket. Samtidigt kan jag stämma av olika saker med dem, informera om avtalade försäkringar och pensionen och får se deras arbetsmiljö i verkligheten. Det går inte att ersätta med Teamsmöten, säger Bengt Lindblom.

Att han behöver resa så långt beror på bilbesiktningsbranschens avreglering för ett tiotal år sedan. Innan dess fanns Unionenklubbar på Svensk Bilprovning, som företaget då kallades, i alla Sveriges län.

Men när två tredjedelar av verksamheten såldes ut försvann också många av klubbens medlemmar. Och för att de skulle fortsätta att vara tillräckligt många i varje klubb, och att tillräckligt många skulle vilja ta på sig fackliga uppdrag, slogs flera klubbar ihop.

Lika stort som Götaland och Svealand tillsammans

Därför omfattar nu den nordligaste Unionenklubben, enligt Bengt Lindbloms beräkning, ett i kvadratmeter räknat lika stort område som Götaland och Svealand tillsammans.

I början hade inte alla förståelse för hans besök.

– Då fanns nästan aldrig avsatt tid när jag kom. I stället kunde de säga att i så fall fick jag väl jobba som bilbesiktare med dem, så kunde vi prata om det fackliga samtidigt. Men det fungerade ju inte bra att prata om viktiga saker mitt i besiktningsarbetet och bland kunder. Det insåg både chefer och medlemmar. Så nu avsätts tid för informationen.

Ett bevis för att medlemmarna uppskattar de personliga mötena, anser Bengt Lindblom, är att nästan alla är med på klubbens årsmöten och svarar på klubbens enkäter.

I höstas fick han också Unionens pris som ”Årets eldsjäl”.

Antalet besiktningar per dag stor stressfaktor

Och nu upplever han att även stationscheferna uppskattar hans besök. Förutom stationsbesöken och att stötta medlemmar per telefon lägger han också mycket tid på frågor som berör alla medlemmar på Bilprovningen i landet.

– I och med att alla klubbar samarbetar så utses personer som företräder alla vid förhandlingar med arbetsgivaren om centrala frågor.

Själv jobbar Bengt Lindblom i den rollen exempelvis för att företag ska få en bra rutin vad gäller arbetsmiljö – många medlemmar upplever stress över alla fordon som ska besiktigas under arbetsdagen.

Bilprovningen

  • Bolaget, med det formella namnet Svensk Bilprovning, ägs av staten.
  • 530 anställda.
  • 400 är med i Unionenklubbarna. Cirka 60 är chefer, varav de flesta är med i Unionen Chef.
  • Medlemmarna företräds av sju klubbar i Sverige, som alla kan benämnas som riksklubbar eftersom de finns i mer än en region.
  • Ytterligare en klubb företräder alla landets klubbar. Där får ett antal förtroendevalda mandat att förhandla med arbetsgivaren om frågor som rör alla medlemmar på Bilprovnings stationer runt om i landet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.