Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arga kunder på besiktningen under pandemin

Trots att fler bilar än någonsin godkänns av besiktningen är fler kunder missnöjda. Det visar en granskning som Riksrevisionen gjort av bilbesiktningsbranschen. En av orsakerna är pandemin, tror Robin Hinshalwood Persson, fackordförande på Besikta.
Lina Björk Publicerad
Robin Hinshalwood Persson framför bilbesiktningen.
Kunderna på bilbesiktningen har blivit mer konfliktbenägna under pandemin, enligt Robin Hinshalwood Persson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

En granskning som Riksrevisionen gjort visar att antalet klagomål från kunder ökat till både Swedac, som sköter ackreditering och tillsyn av bilbesiktningsbranschen och Konsumentverket. Det trots att andelen fordon som underkänns i kontrollbesiktningen har minskat stadigt sedan 2011, vilket bland annat beror på att man sänkt kraven på miljömätningen på bilarna.

– Vi märker att klagomålen ökar. På en station där man jobbar ensam är det tufft att hantera kunder som blir aggressiva och tycker att vi gör fel. På större stationer finns stöd att få från de andra teknikerna. Det är lättare att argumentera för sin sak om man vet att det finns någon som backar dig, säger Robin Hinshalwood Persson, ordförande i Unionens riksklubb på Besikta.

En av orsakerna till att kunder är mer missnöjda kan vara att de inte längre får följa besiktningsteknikerns arbete. 

– Coronarestrektioner gör att kunderna inte får följa med in i hallen och vara med teknikern på samma sätt, vilket säkert är en orsak till att man är mer missnöjd. En annan sak är att attityden har förändrats under året, folk är mer konfliktbenägna. Jag tror det beror på att man inte träffar så mycket folk och har man ingen att bråka med så bråkar man med oss, säger han.

Kritik mot Transportstyrelsens tillsyn

En annan sak som Riksrevisionen kommer fram till, och som även Kollega tidigare skrivit om, är att Transportstyrelsens tillsyn av branschen är näst intill obefintlig. Från att ha bestått av 5,5 heltidstjänster så har myndighetens särskilda besiktningsgrupp reducerats till en analytiker. Ambitionen att göra stickkontroller och besök har heller inte genomförts i någon större skala.

Även Swedac får sig en känga i granskningen. Riksrevisionen anser att Swedac i stort sköter sig bra, men att myndigheten borde genomföra bakgrundkontroller på de ledamöter som sitter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.

– Det är tråkigt att de inte kan sköta det, vilket ju ger en dålig bild av branschen i stort. Vi har bra interna kontroller och certifieras vart fjärde år, men vi uppmuntrar till mer extern kontroll. Det är bra både för opartiskheten och kvalitet, säger Robin Hinshalwood Persson.  


Robin Hinshalwood Persson vill se mer extern kontroll av besiktningen. Foto: Anna-Lena Lundqvist

När marknaden avreglerades för över tio år sedan så hoppades politikerna på några saker: Att valfriheten skulle öka, tillgängligheten bli större och priserna hållas nere.

Några av de punkterna slog in. Det finns fler stationer att välja på och tillgänglighet har ökat, om än inte i stora delar av glesbygden. Den entreprenörsanda man förväntade sig på området lyser dock med sin frånvaro. Det är tre stora aktörer som dominerar marknaden och alla har sitt ursprung i statliga Svensk Bilprovning.

Priserna har inte heller blivit som riksdagen avsåg. Mellan 2010 och 2019 ökade priset för en kontrollbesiktning med 56 procent, enligt Riksrevisionen.

Ministern öppnar för återreglering

Med bakgrund av granskningen uttalade infrastrukturminister Tomas Eneroth förra veckan om att öppna för en återreglering av marknaden.

– Klarar marknaden inte att säkerställa behoven så måste vi gå in och reglera det, sa Tomas Eneroth (S) till TT.

Vad ett återinfört monopol skulle betyda för bilbesiktningsbranschen och dess anställda är en fråga för framtiden anser Robin Hinshalwood Persson.

– Det är svårt att säga så här tidigt, men jag tror att han uttalade sig mer i form av tillgänglighet för kunderna än i syfte att förbättra arbetsmiljön för besiktningsteknikerna, säger Robin Hinshalwood Persson.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen rekommenderar:

  • Att regeringen säkerställer att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden.
  • Att Transportstyrelsen fullföljer sitt uppdrag om tillsyn.
  • Skrivningarna i fordonslagen bör justeras så att Swedac, vandelsprövar, alltså undersöker bakgrunden på alla styrelseledamöter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.
  • Swedac bör också göra en bakgrundkoll på alla i besiktningsföretagens ledning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.