Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arga kunder på besiktningen under pandemin

Trots att fler bilar än någonsin godkänns av besiktningen är fler kunder missnöjda. Det visar en granskning som Riksrevisionen gjort av bilbesiktningsbranschen. En av orsakerna är pandemin, tror Robin Hinshalwood Persson, fackordförande på Besikta.
Lina Björk Publicerad
Robin Hinshalwood Persson framför bilbesiktningen.
Kunderna på bilbesiktningen har blivit mer konfliktbenägna under pandemin, enligt Robin Hinshalwood Persson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

En granskning som Riksrevisionen gjort visar att antalet klagomål från kunder ökat till både Swedac, som sköter ackreditering och tillsyn av bilbesiktningsbranschen och Konsumentverket. Det trots att andelen fordon som underkänns i kontrollbesiktningen har minskat stadigt sedan 2011, vilket bland annat beror på att man sänkt kraven på miljömätningen på bilarna.

– Vi märker att klagomålen ökar. På en station där man jobbar ensam är det tufft att hantera kunder som blir aggressiva och tycker att vi gör fel. På större stationer finns stöd att få från de andra teknikerna. Det är lättare att argumentera för sin sak om man vet att det finns någon som backar dig, säger Robin Hinshalwood Persson, ordförande i Unionens riksklubb på Besikta.

En av orsakerna till att kunder är mer missnöjda kan vara att de inte längre får följa besiktningsteknikerns arbete. 

– Coronarestrektioner gör att kunderna inte får följa med in i hallen och vara med teknikern på samma sätt, vilket säkert är en orsak till att man är mer missnöjd. En annan sak är att attityden har förändrats under året, folk är mer konfliktbenägna. Jag tror det beror på att man inte träffar så mycket folk och har man ingen att bråka med så bråkar man med oss, säger han.

Kritik mot Transportstyrelsens tillsyn

En annan sak som Riksrevisionen kommer fram till, och som även Kollega tidigare skrivit om, är att Transportstyrelsens tillsyn av branschen är näst intill obefintlig. Från att ha bestått av 5,5 heltidstjänster så har myndighetens särskilda besiktningsgrupp reducerats till en analytiker. Ambitionen att göra stickkontroller och besök har heller inte genomförts i någon större skala.

Även Swedac får sig en känga i granskningen. Riksrevisionen anser att Swedac i stort sköter sig bra, men att myndigheten borde genomföra bakgrundkontroller på de ledamöter som sitter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.

– Det är tråkigt att de inte kan sköta det, vilket ju ger en dålig bild av branschen i stort. Vi har bra interna kontroller och certifieras vart fjärde år, men vi uppmuntrar till mer extern kontroll. Det är bra både för opartiskheten och kvalitet, säger Robin Hinshalwood Persson.  


Robin Hinshalwood Persson vill se mer extern kontroll av besiktningen. Foto: Anna-Lena Lundqvist

När marknaden avreglerades för över tio år sedan så hoppades politikerna på några saker: Att valfriheten skulle öka, tillgängligheten bli större och priserna hållas nere.

Några av de punkterna slog in. Det finns fler stationer att välja på och tillgänglighet har ökat, om än inte i stora delar av glesbygden. Den entreprenörsanda man förväntade sig på området lyser dock med sin frånvaro. Det är tre stora aktörer som dominerar marknaden och alla har sitt ursprung i statliga Svensk Bilprovning.

Priserna har inte heller blivit som riksdagen avsåg. Mellan 2010 och 2019 ökade priset för en kontrollbesiktning med 56 procent, enligt Riksrevisionen.

Ministern öppnar för återreglering

Med bakgrund av granskningen uttalade infrastrukturminister Tomas Eneroth förra veckan om att öppna för en återreglering av marknaden.

– Klarar marknaden inte att säkerställa behoven så måste vi gå in och reglera det, sa Tomas Eneroth (S) till TT.

Vad ett återinfört monopol skulle betyda för bilbesiktningsbranschen och dess anställda är en fråga för framtiden anser Robin Hinshalwood Persson.

– Det är svårt att säga så här tidigt, men jag tror att han uttalade sig mer i form av tillgänglighet för kunderna än i syfte att förbättra arbetsmiljön för besiktningsteknikerna, säger Robin Hinshalwood Persson.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen rekommenderar:

  • Att regeringen säkerställer att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden.
  • Att Transportstyrelsen fullföljer sitt uppdrag om tillsyn.
  • Skrivningarna i fordonslagen bör justeras så att Swedac, vandelsprövar, alltså undersöker bakgrunden på alla styrelseledamöter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.
  • Swedac bör också göra en bakgrundkoll på alla i besiktningsföretagens ledning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.