Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arga kunder på besiktningen under pandemin

Trots att fler bilar än någonsin godkänns av besiktningen är fler kunder missnöjda. Det visar en granskning som Riksrevisionen gjort av bilbesiktningsbranschen. En av orsakerna är pandemin, tror Robin Hinshalwood Persson, fackordförande på Besikta.
Lina Björk Publicerad
Robin Hinshalwood Persson framför bilbesiktningen.
Kunderna på bilbesiktningen har blivit mer konfliktbenägna under pandemin, enligt Robin Hinshalwood Persson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

En granskning som Riksrevisionen gjort visar att antalet klagomål från kunder ökat till både Swedac, som sköter ackreditering och tillsyn av bilbesiktningsbranschen och Konsumentverket. Det trots att andelen fordon som underkänns i kontrollbesiktningen har minskat stadigt sedan 2011, vilket bland annat beror på att man sänkt kraven på miljömätningen på bilarna.

– Vi märker att klagomålen ökar. På en station där man jobbar ensam är det tufft att hantera kunder som blir aggressiva och tycker att vi gör fel. På större stationer finns stöd att få från de andra teknikerna. Det är lättare att argumentera för sin sak om man vet att det finns någon som backar dig, säger Robin Hinshalwood Persson, ordförande i Unionens riksklubb på Besikta.

En av orsakerna till att kunder är mer missnöjda kan vara att de inte längre får följa besiktningsteknikerns arbete. 

– Coronarestrektioner gör att kunderna inte får följa med in i hallen och vara med teknikern på samma sätt, vilket säkert är en orsak till att man är mer missnöjd. En annan sak är att attityden har förändrats under året, folk är mer konfliktbenägna. Jag tror det beror på att man inte träffar så mycket folk och har man ingen att bråka med så bråkar man med oss, säger han.

Kritik mot Transportstyrelsens tillsyn

En annan sak som Riksrevisionen kommer fram till, och som även Kollega tidigare skrivit om, är att Transportstyrelsens tillsyn av branschen är näst intill obefintlig. Från att ha bestått av 5,5 heltidstjänster så har myndighetens särskilda besiktningsgrupp reducerats till en analytiker. Ambitionen att göra stickkontroller och besök har heller inte genomförts i någon större skala.

Även Swedac får sig en känga i granskningen. Riksrevisionen anser att Swedac i stort sköter sig bra, men att myndigheten borde genomföra bakgrundkontroller på de ledamöter som sitter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.

– Det är tråkigt att de inte kan sköta det, vilket ju ger en dålig bild av branschen i stort. Vi har bra interna kontroller och certifieras vart fjärde år, men vi uppmuntrar till mer extern kontroll. Det är bra både för opartiskheten och kvalitet, säger Robin Hinshalwood Persson.  


Robin Hinshalwood Persson vill se mer extern kontroll av besiktningen. Foto: Anna-Lena Lundqvist

När marknaden avreglerades för över tio år sedan så hoppades politikerna på några saker: Att valfriheten skulle öka, tillgängligheten bli större och priserna hållas nere.

Några av de punkterna slog in. Det finns fler stationer att välja på och tillgänglighet har ökat, om än inte i stora delar av glesbygden. Den entreprenörsanda man förväntade sig på området lyser dock med sin frånvaro. Det är tre stora aktörer som dominerar marknaden och alla har sitt ursprung i statliga Svensk Bilprovning.

Priserna har inte heller blivit som riksdagen avsåg. Mellan 2010 och 2019 ökade priset för en kontrollbesiktning med 56 procent, enligt Riksrevisionen.

Ministern öppnar för återreglering

Med bakgrund av granskningen uttalade infrastrukturminister Tomas Eneroth förra veckan om att öppna för en återreglering av marknaden.

– Klarar marknaden inte att säkerställa behoven så måste vi gå in och reglera det, sa Tomas Eneroth (S) till TT.

Vad ett återinfört monopol skulle betyda för bilbesiktningsbranschen och dess anställda är en fråga för framtiden anser Robin Hinshalwood Persson.

– Det är svårt att säga så här tidigt, men jag tror att han uttalade sig mer i form av tillgänglighet för kunderna än i syfte att förbättra arbetsmiljön för besiktningsteknikerna, säger Robin Hinshalwood Persson.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen rekommenderar:

  • Att regeringen säkerställer att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden.
  • Att Transportstyrelsen fullföljer sitt uppdrag om tillsyn.
  • Skrivningarna i fordonslagen bör justeras så att Swedac, vandelsprövar, alltså undersöker bakgrunden på alla styrelseledamöter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.
  • Swedac bör också göra en bakgrundkoll på alla i besiktningsföretagens ledning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen