Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så påverkas jobben av den svaga kronan
Den svenska kronan är svagare än på mycket länge. Kronan har rasat 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn de senaste sju åren, vilket får stora konsekvenser för svensk ekonomi. Men Unionens chefsekonom ser både för- och nackdelar med den svaga kronkursen.
Unionens chefsekonom Katarina Lundahl menar att det i synnerhet är den svenska kronans kraftiga försvagning under de senaste månaderna som har aktualiserat debatten men att försvagningen har pågått under lång tid. Hon menar att den svagare kronkursen är en del i en större trend, där små valutor försvagas i relation till stora valutor, som euron och dollarn, i tider av osäkerhet
Katarina Lundahl menar att det finns både fördelar och nackdelar med en svag kronkurs.
Utlandsresorna och uppehället utomlands blir dyrare och det är inte bara gentemot euron och dollarn som den svenska kronan har försvagats. Det är den tydligaste privatekonomiska konsekvensen.
Exportföretagen gynnas för det mesta av den svaga kronan och det leder till fler industrijobb. För företag som framför allt gynnas av den svaga kronan kan det ge en dopningseffekt som på sikt gör omställningstrycket på industrin för lågt, det menar vissa ekonomer men eftersom det inte bara är låga priser som svenska företag konkurrerar med är dopningseffekten inte särskilt oroande menar Katarina Lundahl:
– Volvo, till exempel, säljer ju inte bilar framför allt för att de är billigast. Det är andra faktorer som säkerhet, service och teknisk utveckling som svenska företag konkurrerar med. Samtidigt kan så klart priset påverka försäljningen på marginalen och en svag krona gör exportvinsterna större räknat i svenska kronor.
Men för parti- och detaljhandeln innebär den låga kursen att det blir dyrare att köpa in varor från andra länder och konkurrensen på nätet gör att det är svårt att höja priserna i butikerna. Därför blir vinsterna lägre och förlusterna större. Stora sparkrav och konkurser bland de svenska klädkedjor som vi har sett exempel på den senaste tiden, nu senast JC, Weekday och Gina Tricot har dock snarare strukturella orsaker menar hon, som till exempel digitaliseringen.
Läs mer: JC i konkurs
Läs mer: Hälften av de varslade blir kvar på Gina Tricot
– Dessutom är det ju så att om du köper varor på nätet från utländska företag får du ändå betala för att kronan står lågt, det borde ju vara samma prishöjning där som i butikerna, menar hon.
Den svaga kronan leder även till större kostnader för de små och medelstora företagen som importerar komponenter och tillbehör till varor som de tillverkar. De drabbas hårt eftersom de inte likt de stora importföretagen har resurser att minska riskerna genom att noga följa valutakurserna och skriva valutasäkringskontrakt, skriver Svenska Dagbladet.
För privatspararna blir det dyrare att satsa på utländska aktier och fonder och lägger man alla ägg i samma korg och enbart satsar på svenskt kan det bli riskabelt på sikt.
Enligt Dagens Nyheter anser de svenska affärsbankerna att den svenska kronan är undervärderad och experterna är förbryllade över den svaga kronan men DN har listat fem möjliga orsaker:
Höga räntor lockar utländska investerare men Riksbankens signalpolitik med låga räntor försvagar kronan.
Osäkerheten på bostadsmarknaden till följd av amorteringskraven, har gjort att det byggs mindre och det har påverkat tillväxten och kronkursen.
Ett överskott i statsbudgeten i kombination med låga styrräntor har också påverkat kronkursen. Lägre överskott hade enligt DN hjälpt Riksbanken att höja räntorna tidigare.
Den Europeiska centralbanken som styr euron har haft problem med för låg inflation och har haft svårt att nå inflationsmålet på två procent. Sverige ligger närmare det målet och valutan stärks i de länder som har den lägre inflationen.
Den amerikanska centralbanken har höjt styrräntorna och det har gjort att dollarn har stigit i värde. Samtidigt har Donald Trumps ekonomiska åtgärder, så som drastiska skattesänkningar och handelskriget mot Kina bidragit till turbulensen i världsekonomin. Det bidrar till att placerare undviker kronan. Dessutom är det många som tror att Sveriges exportberoende ekonomi kommer att drabbas av handelskriget.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
