Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så påverkas jobben av den svaga kronan

Den svenska kronan är svagare än på mycket länge. Kronan har rasat 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn de senaste sju åren, vilket får stora konsekvenser för svensk ekonomi. Men Unionens chefsekonom ser både för- och nackdelar med den svaga kronkursen.
Sofia Broomé Publicerad 28 maj 2019, kl 11:55
Jessica Gow/TT
Det finns både för- och nackdelar med en svag krona, enligt Unionens chefsekonom. Jessica Gow/TT

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl menar att det i synnerhet är den svenska kronans kraftiga försvagning under de senaste månaderna som har aktualiserat debatten men att försvagningen har pågått under lång tid. Hon menar att den svagare kronkursen är en del i en större trend, där små valutor försvagas i relation till stora valutor, som euron och dollarn, i tider av osäkerhet

Katarina Lundahl menar att det finns både fördelar och nackdelar med en svag kronkurs.

Utlandsresorna och uppehället utomlands blir dyrare och det är inte bara gentemot euron och dollarn som den svenska kronan har försvagats. Det är den tydligaste privatekonomiska konsekvensen.

Exportföretagen gynnas för det mesta av den svaga kronan och det leder till fler industrijobb. För företag som framför allt gynnas av den svaga kronan kan det ge en dopningseffekt som på sikt gör omställningstrycket på industrin för lågt, det menar vissa ekonomer men eftersom det inte bara är låga priser som svenska företag konkurrerar med är dopningseffekten inte särskilt oroande menar Katarina Lundahl:

– Volvo, till exempel, säljer ju inte bilar framför allt för att de är billigast. Det är andra faktorer som säkerhet, service och teknisk utveckling som svenska företag konkurrerar med. Samtidigt kan så klart priset påverka försäljningen på marginalen och en svag krona gör exportvinsterna större räknat i svenska kronor.

Men för parti- och detaljhandeln innebär den låga kursen att det blir dyrare att köpa in varor från andra länder och konkurrensen på nätet gör att det är svårt att höja priserna i butikerna. Därför blir vinsterna lägre och förlusterna större. Stora sparkrav och konkurser bland de svenska klädkedjor som vi har sett exempel på den senaste tiden, nu senast JC, Weekday och Gina Tricot har dock snarare strukturella orsaker menar hon, som till exempel digitaliseringen.

Läs mer: JC i konkurs

Läs mer: Hälften av de varslade blir kvar på Gina Tricot

– Dessutom är det ju så att om du köper varor på nätet från utländska företag får du ändå betala för att kronan står lågt, det borde ju vara samma prishöjning där som i butikerna, menar hon.

Den svaga kronan leder även till större kostnader för de små och medelstora företagen som importerar komponenter och tillbehör till varor som de tillverkar. De drabbas hårt eftersom de inte likt de stora importföretagen har resurser att minska riskerna genom att noga följa valutakurserna och skriva valutasäkringskontrakt, skriver Svenska Dagbladet.

För privatspararna blir det dyrare att satsa på utländska aktier och fonder och lägger man alla ägg i samma korg och enbart satsar på svenskt kan det bli riskabelt på sikt.

Enligt Dagens Nyheter anser de svenska affärsbankerna att den svenska kronan är undervärderad och experterna är förbryllade över den svaga kronan men DN har listat fem möjliga orsaker:

  • Höga räntor lockar utländska investerare men Riksbankens signalpolitik med låga räntor försvagar kronan.

  • Osäkerheten på bostadsmarknaden till följd av amorteringskraven, har gjort att det byggs mindre och det har påverkat tillväxten och kronkursen.

  • Ett överskott i statsbudgeten i kombination med låga styrräntor har också påverkat kronkursen. Lägre överskott hade enligt DN hjälpt Riksbanken att höja räntorna tidigare.

  • Den Europeiska centralbanken som styr euron har haft problem med för låg inflation och har haft svårt att nå inflationsmålet på två procent. Sverige ligger närmare det målet och valutan stärks i de länder som har den lägre inflationen.

  • Den amerikanska centralbanken har höjt styrräntorna och det har gjort att dollarn har stigit i värde. Samtidigt har Donald Trumps ekonomiska åtgärder, så som drastiska skattesänkningar och handelskriget mot Kina bidragit till turbulensen i världsekonomin. Det bidrar till att placerare undviker kronan. Dessutom är det många som tror att Sveriges exportberoende ekonomi kommer att drabbas av handelskriget.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.