Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så påverkas jobben av den svaga kronan

Den svenska kronan är svagare än på mycket länge. Kronan har rasat 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn de senaste sju åren, vilket får stora konsekvenser för svensk ekonomi. Men Unionens chefsekonom ser både för- och nackdelar med den svaga kronkursen.
Sofia Broomé Publicerad
Jessica Gow/TT
Det finns både för- och nackdelar med en svag krona, enligt Unionens chefsekonom. Jessica Gow/TT

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl menar att det i synnerhet är den svenska kronans kraftiga försvagning under de senaste månaderna som har aktualiserat debatten men att försvagningen har pågått under lång tid. Hon menar att den svagare kronkursen är en del i en större trend, där små valutor försvagas i relation till stora valutor, som euron och dollarn, i tider av osäkerhet

Katarina Lundahl menar att det finns både fördelar och nackdelar med en svag kronkurs.

Utlandsresorna och uppehället utomlands blir dyrare och det är inte bara gentemot euron och dollarn som den svenska kronan har försvagats. Det är den tydligaste privatekonomiska konsekvensen.

Exportföretagen gynnas för det mesta av den svaga kronan och det leder till fler industrijobb. För företag som framför allt gynnas av den svaga kronan kan det ge en dopningseffekt som på sikt gör omställningstrycket på industrin för lågt, det menar vissa ekonomer men eftersom det inte bara är låga priser som svenska företag konkurrerar med är dopningseffekten inte särskilt oroande menar Katarina Lundahl:

– Volvo, till exempel, säljer ju inte bilar framför allt för att de är billigast. Det är andra faktorer som säkerhet, service och teknisk utveckling som svenska företag konkurrerar med. Samtidigt kan så klart priset påverka försäljningen på marginalen och en svag krona gör exportvinsterna större räknat i svenska kronor.

Men för parti- och detaljhandeln innebär den låga kursen att det blir dyrare att köpa in varor från andra länder och konkurrensen på nätet gör att det är svårt att höja priserna i butikerna. Därför blir vinsterna lägre och förlusterna större. Stora sparkrav och konkurser bland de svenska klädkedjor som vi har sett exempel på den senaste tiden, nu senast JC, Weekday och Gina Tricot har dock snarare strukturella orsaker menar hon, som till exempel digitaliseringen.

Läs mer: JC i konkurs

Läs mer: Hälften av de varslade blir kvar på Gina Tricot

– Dessutom är det ju så att om du köper varor på nätet från utländska företag får du ändå betala för att kronan står lågt, det borde ju vara samma prishöjning där som i butikerna, menar hon.

Den svaga kronan leder även till större kostnader för de små och medelstora företagen som importerar komponenter och tillbehör till varor som de tillverkar. De drabbas hårt eftersom de inte likt de stora importföretagen har resurser att minska riskerna genom att noga följa valutakurserna och skriva valutasäkringskontrakt, skriver Svenska Dagbladet.

För privatspararna blir det dyrare att satsa på utländska aktier och fonder och lägger man alla ägg i samma korg och enbart satsar på svenskt kan det bli riskabelt på sikt.

Enligt Dagens Nyheter anser de svenska affärsbankerna att den svenska kronan är undervärderad och experterna är förbryllade över den svaga kronan men DN har listat fem möjliga orsaker:

  • Höga räntor lockar utländska investerare men Riksbankens signalpolitik med låga räntor försvagar kronan.

  • Osäkerheten på bostadsmarknaden till följd av amorteringskraven, har gjort att det byggs mindre och det har påverkat tillväxten och kronkursen.

  • Ett överskott i statsbudgeten i kombination med låga styrräntor har också påverkat kronkursen. Lägre överskott hade enligt DN hjälpt Riksbanken att höja räntorna tidigare.

  • Den Europeiska centralbanken som styr euron har haft problem med för låg inflation och har haft svårt att nå inflationsmålet på två procent. Sverige ligger närmare det målet och valutan stärks i de länder som har den lägre inflationen.

  • Den amerikanska centralbanken har höjt styrräntorna och det har gjort att dollarn har stigit i värde. Samtidigt har Donald Trumps ekonomiska åtgärder, så som drastiska skattesänkningar och handelskriget mot Kina bidragit till turbulensen i världsekonomin. Det bidrar till att placerare undviker kronan. Dessutom är det många som tror att Sveriges exportberoende ekonomi kommer att drabbas av handelskriget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.