Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tidigare var det mest pensionärer och höginkomsttagare som köpte bostad i solen. I dag kan köparen vara nästan vem som helst. Småbarnsfamiljerna är en målgrupp som ökar, men den vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv men känner att pensionärstillvaron inte är alltför avlägsen.
För några år sedan var det mycket populärt att köpa bostad i Turkiet och Thailand, men intresset har svalnat på grund av det oroliga världsläget. I stället lockar Portugal med sina förmånliga skatteregler. Men inget klår Spanien. Under 2016 gjordes 3 607 svenska köp i Spanien, en ökning med mer än 30 procent jämfört med året innan.
– Inget land slår undan benen på Spanien. Svenskar har en relation med Spanien som går långt tillbaka, många känner sig hemma här. Visst lockar klimatet, men värme kan du få på flera håll i Sydeuropa. Sedan finns ju vi och andra svenska mäklare här, det påverkar också efterfrågan, säger Daniel Nilsson, vd på Fastighetsbyrån Utland.
Läs mer: Jobba utomlands - så funkar det
Det finns flera anledningar till att just Spanien är populärt. Efter finanskrisen 2008 sjönk bostadspriserna. Visserligen har de börjat stiga, men det går att få rätt mycket bostad för pengarna. Kommunikationerna har också blivit bättre. Flyg går varje dag från de flesta stora städer i Sverige och biljetterna behöver inte kosta en förmögenhet.
– Det är därför vi ser många köpare som fortfarande jobbar eller har barn hemma. Det är ganska enkelt att åka hit över en långhelg eller ett lov för en rimlig peng. Du kan nyttja bostaden på ett annat sätt än tidigare, säger Daniel Nilsson.
Är det då krångligt att köpa bostad i ett annat land? Det behöver det inte vara, även om lagar och regler skiljer sig mellan olika länder. Att inte kunna språket ökar riskerna för missförstånd och fel. Det går att sköta affärerna utan mäklare, men du behöver ta hjälp av ett juridiskt ombud.
– Nu talar jag förstås i egen sak, men jag skulle ändå rekommendera att ta hjälp av en svensk mäklare som helst etablerat sig lokalt. Då har du hjälp före, under och även efter köpet. Alla affärer går tyvärr inte smärtfritt.
Daniel Nilssons främsta råd till den som vill köpa bostad utomlands är att låta processen ta sin tid. Ta reda på allt du kan om landet eller det område du är intresserad av. Nästa steg är att fundera på vad du vill med ditt boende och vilka behov du har.
– Ibland kan önskelistorna vara långa. Ta redan i det här skedet hjälp av en mäklare för att prioritera så att drömmen också matchar plånboken, säger Daniel Nilsson.
Han rekommenderar också att man begränsar sig till en handfull objekt innan man reser ner för att buda. Chansen att du hittar något ökar och du spar tid och pengar.
Det finns olika sätt att finansiera sitt bostadsköp utomlands. Vanligast är att belåna sitt hus eller lägenhet hemma, men Daniel Nilsson rekommenderar att man försöker låna på den bostad man planerar köpa. Handpenningen är normalt som i Sverige, 10 procent. Den egna insatsen brukar hamna på 40–50 procent. Och utöver köpeskillingen tillkommer nästan alltid andra avgifter och skatter på minst 10 procent.
Kan du fortfarande inte bestämma dig för om du ska välja den där röda stugan i Sverige eller en bungalow på Kanarieholmarna så kanske det här argumentet hjälper dig att fatta beslut:
– En sommarstuga hemma kräver underhåll; gräsmattor måste klippas, fasader målas. Med lägenhet i Spanien spolar du bara av kaklet och sedan är du klar för att gå ner till stranden, säger Daniel Nilsson.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.