Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Köpa bostad utomlands? Tänk på det här!

Att skaffa lägenhet där solen nästan alltid värmer behöver inte vara krångligt. Särskilt inte inom EU. Det krävs bara lite planering och eftertanke.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox.com
Vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv Colourbox.com

Tidigare var det mest pensionärer och höginkomsttagare som köpte bostad i solen. I dag kan köparen vara nästan vem som helst. Småbarnsfamiljerna är en målgrupp som ökar, men den vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv men känner att pensionärstillvaron inte är alltför avlägsen.

För några år sedan var det mycket populärt att köpa bostad i Turkiet och Thailand, men intresset har svalnat på grund av det oroliga världsläget. I stället lockar Portugal med sina förmånliga skatteregler. Men inget klår Spanien. Under 2016 gjordes 3 607 svenska köp i Spanien, en ökning med mer än 30 procent jämfört med året innan.

– Inget land slår undan benen på Spanien. Svenskar har en relation med Spanien som går långt tillbaka, många känner sig hemma här. Visst lockar klimatet, men värme kan du få på flera håll i Sydeuropa. Sedan finns ju vi och andra svenska mäklare här, det påverkar också efterfrågan, säger Daniel Nilsson, vd på Fastighetsbyrån Utland.

Läs mer: Jobba utomlands - så funkar det

Det finns flera anledningar till att just Spanien är populärt. Efter finanskrisen 2008 sjönk bostadspriserna. Visserligen har de börjat stiga, men det går att få rätt mycket bostad för pengarna. Kommunikationerna har också blivit bättre. Flyg går varje dag från de flesta stora städer i Sverige och biljetterna behöver inte kosta en förmögenhet.

– Det är därför vi ser många köpare som fortfarande jobbar eller har barn hemma. Det är ganska enkelt att åka hit över en långhelg eller ett lov för en rimlig peng. Du kan nyttja bostaden på ett annat sätt än tidigare, säger Daniel Nilsson.

Är det då krångligt att köpa bostad i ett annat land? Det behöver det inte vara, även om lagar och regler skiljer sig mellan olika länder. Att inte kunna språket ökar riskerna för missförstånd och fel. Det går att sköta affärerna utan mäklare, men du behöver ta hjälp av ett juridiskt ombud.

– Nu talar jag förstås i egen sak, men jag skulle ändå rekommendera att ta hjälp av en svensk mäklare som helst etablerat sig lokalt. Då har du hjälp före, under och även efter köpet. Alla affärer går tyvärr inte smärtfritt.

Daniel Nilssons främsta råd till den som vill köpa bostad utomlands är att låta processen ta sin tid. Ta reda på allt du kan om landet eller det område du är intresserad av. Nästa steg är att fundera på vad du vill med ditt boende och vilka behov du har.

– Ibland kan önskelistorna vara långa. Ta redan i det här skedet hjälp av en mäklare för att prioritera så att drömmen också matchar plånboken, säger Daniel Nilsson.

Han rekommenderar också att man begränsar sig till en handfull objekt innan man reser ner för att buda. Chansen att du hittar något ökar och du spar tid och pengar.

Det finns olika sätt att finansiera sitt bostadsköp utomlands. Vanligast är att belåna sitt hus eller lägenhet hemma, men Daniel Nilsson rekommenderar att man försöker låna på den bostad man planerar köpa. Handpenningen är normalt som i Sverige, 10 procent. Den egna insatsen brukar hamna på 40–50 procent. Och utöver köpeskillingen tillkommer nästan alltid andra avgifter och skatter på minst 10 procent.

Kan du fortfarande inte bestämma dig för om du ska välja den där röda stugan i Sverige eller en bungalow på Kanarieholmarna så kanske det här argumentet hjälper dig att fatta beslut:

– En sommarstuga hemma kräver underhåll; gräsmattor måste klippas, fasader målas. Med lägenhet i Spanien spolar du bara av kaklet och sedan är du klar för att gå ner till stranden, säger Daniel Nilsson.

Tänk på det här

  • Låt processen ta tid. Var noggrann när du väljer land eller område. Titta på Hemnet, mäklarnas egna hemsidor, ländernas turistinformationer och så vidare. Jämför områden, bara några mil längre bort kan priserna vara betydligt lägre.
  • Vad ska du ha bostaden till? Vill du kunna distansarbeta därifrån? Då är det viktigt med bra internetuppkoppling. Ta hjälp av mäklare innan du reser för att bena ut behoven och stryka på önskelistan. Plånboken ska ju också hålla för affären.
  • Välj ut max fem objekt redan på hemmaplan som du sedan åker och tittar på.
  • Hyr ett hus i den stad där du fundera på att köpa, så får du riktigt känna efter.
  • Räkna på resekostnaderna. Har du råd att åka dit ofta så att du kan få större användning av ditt boende? Vad kostar flygbiljetterna? Oftast får du bättre pris om du köper biljetterna lång tid i förväg.
  • Ta hjälp av en mäklare som kan landets lagar och regler. Och språket såklart. En extra fördel är det om mäklaren är lokalt förankrad. Då får du hjälp med hela affären på plats, från början till slut.
  • Räkna alltid med extra kostnader i form av skatter och andra avgifter. Minst 10 procent utöver köpeskillingen.
  • Funderar du på att köpa nyproducerat? Kolla upp att byggfirman erbjuder bankgarantier, utöver att den följer lagar och har licenser och bygglov. Vill du distansarbeta från ditt utlandsboende är det viktigt att internetuppkopplingen är bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”

Ekonomi

Så slipper du att betala av på studielånet

Av de CSN-skulder som lämnas över till Kronofogden skulle en av fyra haft rätt att slippa betala sina lån under året. Men få utnyttjar möjligheten.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 06:01
Närbild på två kuvert eller papper med CSN:s röda logotyp, som illustrerar studielån och återbetalning.
Enligt CSN skulle fler kunna nyttja möjligheten att betala in mindre pengar för sina studielån. Foto: Jessica Gow/TT

Av 1,5 miljoner återbetalningsskyldiga låntagare hos CSN får ungefär sex procent varje år en skuld överlämnad till Kronofogden. Den som har svårt att betala tillbaka på sitt studielån har möjlighet att ansöka om att betala mindre. Det kan exempelvis vara om du har låg inkomst, är beroende av försörjningsstöd eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Trots det är det få som utnyttjar möjligheten.

 Av alla som får studieskulder överlämnade till Kronofogden är det bara en av tio som ansöker. Enligt myndighetens egna genomgång skulle en av fyra haft rätt att slippa betala helt under året, om de ansökt.

 

Då kan du ansöka om att betala mindre till CSN

  • Om du är beroende av försörjningsstöd under minst tre månader i följd.
  • Om du får hel aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan (din totala inkomst får inte vara högre än garantinivån, vilket 2026 motsvarar 164 576 kronor).
  • Om du har tillfälligt begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser.
  • Om din inkomst är låg.
  • Om du studerar med studiemedel från CSN.
  • Om du gör värnplikt eller går en utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

 

När kan CSN skriva av lånet helt?

  • CSN skriver av ditt lån det året du fyller 68 eller 72 år om du har följt din betalningsplan. (De olika åldersgränserna beror på om du fått ditt lån utbetalat före eller efter 2022)
  • Vid dödsfall.
  • Om du har hel sjukersättning och din årsinkomst inte är högre än ett visst belopp.
  • Om du får en skada som innebär att du inte kommer att ha nytta av den utbildning du tagit lån för.
  • Om du fått en funktionsnedsättning som förlängt din studietid.

Vad gör CSN?

CSN (Centrala studiestödsnämnden) är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd, studielån och bidrag till personer som studerar. 
 

  • Ansökningshantering: Tar emot ansökningar och beslutar om studiemedel.
  • Studiemedel: Beviljar och betalar ut bidrag och lån för studier på gymnasienivå, komvux, yrkeshögskola och universitet/högskola.
  • Kontroll av studier: Säkerställer att studerande uppfyller kraven på studietakt och studieresultat.
  • Återbetalning: Administrerar återbetalningen av studielån när studierna är avslutade.
  • Speciallån: Hanterar körkortslån och hemutrustningslån.

Källa: CSN