Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Jämför priset hos tandläkaren och spara tusenlappar

Visste du att det kan skilja tusentals kronor för en rotfyllning beroende på tandläkarmottagning? Det kan löna sig rejält att jämföra priserna.
Petra Rendik Publicerad
Stockphoto
Ett tandläkarbesök kräver ofta att du är ekonomiskt rustad till tänderna. Stockphoto

Ett tandläkarbesök kan både förebygga och täppa till hål – men gräva djupa hål i plånboken. Att gå till tandläkaren eller tandhygienisten kostar. Med lite tur kommer du undan med några hundralappar för en enkel undersökning. Behöver du fixa en ny porslinskrona blir det betydligt dyrare.

Sedan 1999 gäller fri prissättning på tandvård. Såväl privata som offentliga mottagningar bestämmer själva hur mycket de vill ta betalt för olika behandlingar. Och det kan skilja tusenlappar för samma behandling hos olika tandläkare.

En basundersökning kan kosta från 300 kronor till en bra bit över tusenlappen beroende på mottagning. En mer omfattande behandling som rotfyllning kan gå loss på 3 325 kronor på en praktik i Skåne och nästan 8 000 mer för samma behandling i till exempel Stockholm.

– Alla patienter känner inte till att det är fri prissättning på tandvård och att priserna skiljer sig åt. Det kan alltså löna sig rejält att jämföra priser innan man påbörjar större behandlingar., säger Maria Bjurö Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Men det har inte varit lätt att jämföra mellan olika mottagningar. Fram tills nyligen. I februari sjösatte TLV en ny prisjämförelsetjänst, tandpriskollen. se, där man har sammanställt och jämfört priserna för de vanligaste behandlingarna som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.

Det rör sig om runt 200 åtgärder från mer än 3 000 tandvårdsmottagningar i landet, både privata och Folktandvården. Priserna bygger på andra halvan av förra året men kommer att uppdateras tre gånger varje år. Vem som helst ska kunna gå in på hemsidan och jämföra priser.

– Tandpriskollen ska öka möjligheterna för patienter att få en bild av prisnivåer och skillnader i tandvården. I längden hoppas vi att patienten ska stärka sin ställning och att konkurrensen på marknaden ska öka.

TVL är också den myndighet som beslutar om så kallade referenspriser för de åtgärder som ingår i det statliga tandvårdsstödet (se faktaruta). Dessa priser ska ge dig ett hum om vad en behandling kan kosta och används för att räkna ut hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling. Om en tandläkare tar ett högre pris än referenspriset – vilket hen har rätt till – får du betala hela mellanskillnaden.

När du står inför större ingrepp kan du kräva att tandläkaren ger dig ett skriftligt ungefärligt kostnadsförslag innan behandlingen påbörjas.

Det är även bra att känna till att du kan ha en garanti som gäller när din porslinskrona eller en lagning gått sönder. Men den kan se olika ut hos olika tandläkare. Kolla med din behandlare om vad som gäller.

Om du är missnöjd efter tandläkarbesöket så börja med att prata med den som behandlat dig. Om du går till Folktandvården kan du också kontakta Patientnämnden om du inte är nöjd med svaret från kliniken. För privata kliniker ska du höra av dig till Privattandvårdsupplysningen, PTU, om du inte får hjälp av kliniken.

SÅ MYCKET BIDRAG FÅR DU

  • Det statliga tandvårdsstödet består av två delar. Alla har rätt till ett allmänt bidrag på 300 eller 600 kronor per år, beroende på hur gammal du är. Har du en sjukdom eller genomgår en behandling som kan påverka tandhälsan kan du även bli beviljad ett särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor varje halvår. Det är din tandläkare som söker bidraget.
  • Den andra delen är ett högkostnadsskydd. Du får ersättning för 50 procent av kostnader som överstiger 3000 kronor och 85 procent av kostnader som överstiger 15 000 kronor på referenspriset
  • Tandvården är gratis upp till det att man fyllt 23 år.
  • På Försäkringskassan kan du läsa mer om tandvårdsstödet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.