Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Jämför priset hos tandläkaren och spara tusenlappar

Visste du att det kan skilja tusentals kronor för en rotfyllning beroende på tandläkarmottagning? Det kan löna sig rejält att jämföra priserna.
Petra Rendik Publicerad 12 augusti 2020, kl 07:34
Stockphoto
Ett tandläkarbesök kräver ofta att du är ekonomiskt rustad till tänderna. Stockphoto

Ett tandläkarbesök kan både förebygga och täppa till hål – men gräva djupa hål i plånboken. Att gå till tandläkaren eller tandhygienisten kostar. Med lite tur kommer du undan med några hundralappar för en enkel undersökning. Behöver du fixa en ny porslinskrona blir det betydligt dyrare.

Sedan 1999 gäller fri prissättning på tandvård. Såväl privata som offentliga mottagningar bestämmer själva hur mycket de vill ta betalt för olika behandlingar. Och det kan skilja tusenlappar för samma behandling hos olika tandläkare.

En basundersökning kan kosta från 300 kronor till en bra bit över tusenlappen beroende på mottagning. En mer omfattande behandling som rotfyllning kan gå loss på 3 325 kronor på en praktik i Skåne och nästan 8 000 mer för samma behandling i till exempel Stockholm.

– Alla patienter känner inte till att det är fri prissättning på tandvård och att priserna skiljer sig åt. Det kan alltså löna sig rejält att jämföra priser innan man påbörjar större behandlingar., säger Maria Bjurö Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Men det har inte varit lätt att jämföra mellan olika mottagningar. Fram tills nyligen. I februari sjösatte TLV en ny prisjämförelsetjänst, tandpriskollen. se, där man har sammanställt och jämfört priserna för de vanligaste behandlingarna som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.

Det rör sig om runt 200 åtgärder från mer än 3 000 tandvårdsmottagningar i landet, både privata och Folktandvården. Priserna bygger på andra halvan av förra året men kommer att uppdateras tre gånger varje år. Vem som helst ska kunna gå in på hemsidan och jämföra priser.

– Tandpriskollen ska öka möjligheterna för patienter att få en bild av prisnivåer och skillnader i tandvården. I längden hoppas vi att patienten ska stärka sin ställning och att konkurrensen på marknaden ska öka.

TVL är också den myndighet som beslutar om så kallade referenspriser för de åtgärder som ingår i det statliga tandvårdsstödet (se faktaruta). Dessa priser ska ge dig ett hum om vad en behandling kan kosta och används för att räkna ut hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling. Om en tandläkare tar ett högre pris än referenspriset – vilket hen har rätt till – får du betala hela mellanskillnaden.

När du står inför större ingrepp kan du kräva att tandläkaren ger dig ett skriftligt ungefärligt kostnadsförslag innan behandlingen påbörjas.

Det är även bra att känna till att du kan ha en garanti som gäller när din porslinskrona eller en lagning gått sönder. Men den kan se olika ut hos olika tandläkare. Kolla med din behandlare om vad som gäller.

Om du är missnöjd efter tandläkarbesöket så börja med att prata med den som behandlat dig. Om du går till Folktandvården kan du också kontakta Patientnämnden om du inte är nöjd med svaret från kliniken. För privata kliniker ska du höra av dig till Privattandvårdsupplysningen, PTU, om du inte får hjälp av kliniken.

SÅ MYCKET BIDRAG FÅR DU

  • Det statliga tandvårdsstödet består av två delar. Alla har rätt till ett allmänt bidrag på 300 eller 600 kronor per år, beroende på hur gammal du är. Har du en sjukdom eller genomgår en behandling som kan påverka tandhälsan kan du även bli beviljad ett särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor varje halvår. Det är din tandläkare som söker bidraget.
  • Den andra delen är ett högkostnadsskydd. Du får ersättning för 50 procent av kostnader som överstiger 3000 kronor och 85 procent av kostnader som överstiger 15 000 kronor på referenspriset
  • Tandvården är gratis upp till det att man fyllt 23 år.
  • På Försäkringskassan kan du läsa mer om tandvårdsstödet.
Ekonomi

Kan jag ta ett extrajobb?

Skenande matpriser, höjda bolåneräntor och ruggiga elkostnader. Ett extrajobb kan vara lösningen, men se upp för fällorna innan du skriver på för ett nytt jobb.
Johanna Rovira Publicerad 21 april 2023, kl 06:00
Kvinna med tomma fickor och händerna utsträckta.
Det kan stå dig mycket dyrt om du tar extrajobb som anses konkurrera med din nuvarande arbetsgivare – förutom att du riskerar bli av med jobbet kan du råka på skadestånd. Foto: Colourbox.

Konkurrensklausuler

Får du ta ett extrajobb? Det finns inget i lagen som hindrar dig att jobba extra (såvida du inte jobbar statligt), men kolla igenom ditt anställningsavtal och  kollektivavtal så att det inte finns några konkurrensklausuler eller andra skrivelser som förhindrar dig att ta ett extraknäck.

Det kan stå dig mycket dyrt om du tar jobb som anses konkurrera med din nuvarande arbetsgivare – förutom att du riskerar bli av med jobbet kan du råka på skadestånd om du döms för brott mot lojalitetsplikten.

Ett bra tips är att prata med din huvudarbetsgivare om att du ämnar ta extrajobb, för att ha ryggen fri.

Utmattning

Väger en extrainkomst tyngre än risken för en eventuell utmattningsdepression och sjukskrivning? Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän och längre sjukfrånvaro beror nästan alltid på stress, utmattning och depression.

Å andra sidan kanske dålig ekonomi är mer stressande för dig. Dessutom är understimulans, boreout, enligt vissa forskare lika skadligt för hälsan som att drunkna i jobb. 15 procent av kontorsarbetare uppskattas lida av boreout. 

Skattesmäll

Får du inkomster från flera håll är det mycket troligt att dina arbetsgivare var för sig betalar in för lite skatt. Så antingen ber du någon av arbetsgivarna att dra mer skatt eller så spar du undan pengar för att betala kvarskatt när dags.

Blir din sammanlagda årsinkomst över 613 900 kronor under 2023 tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent av det du tjänar över.  

 A-kassa

Blir du av med ditt heltidsjobb kan det bli knepigt att få a-kassa om du har ett extrajobb eller bisyssla. För att ändå få a-kassa krävs det att du haft extraknäcket i minst 12 månader och att inkomsten från extrajobbet inte överstiger 3 060 kronor i veckan i snitt. Extraarbetet får så klart inte heller hindra dig från att söka nytt heltidsjobb.

Tjänstepension

Det ska inte hända några konstigheter med tjänstepensionen om du tar ett extrajobb, den rullar på som den ska.  Men Unionens pensionsexperter uppmanar alla att alltid noga kolla vilka försäkringslösningar som finns om man tar jobb på ett företag som saknar kollektivavtal.