Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Jämför priset hos tandläkaren och spara tusenlappar

Visste du att det kan skilja tusentals kronor för en rotfyllning beroende på tandläkarmottagning? Det kan löna sig rejält att jämföra priserna.
Petra Rendik Publicerad 12 augusti 2020, kl 07:34
Stockphoto
Ett tandläkarbesök kräver ofta att du är ekonomiskt rustad till tänderna. Stockphoto

Ett tandläkarbesök kan både förebygga och täppa till hål – men gräva djupa hål i plånboken. Att gå till tandläkaren eller tandhygienisten kostar. Med lite tur kommer du undan med några hundralappar för en enkel undersökning. Behöver du fixa en ny porslinskrona blir det betydligt dyrare.

Sedan 1999 gäller fri prissättning på tandvård. Såväl privata som offentliga mottagningar bestämmer själva hur mycket de vill ta betalt för olika behandlingar. Och det kan skilja tusenlappar för samma behandling hos olika tandläkare.

En basundersökning kan kosta från 300 kronor till en bra bit över tusenlappen beroende på mottagning. En mer omfattande behandling som rotfyllning kan gå loss på 3 325 kronor på en praktik i Skåne och nästan 8 000 mer för samma behandling i till exempel Stockholm.

– Alla patienter känner inte till att det är fri prissättning på tandvård och att priserna skiljer sig åt. Det kan alltså löna sig rejält att jämföra priser innan man påbörjar större behandlingar., säger Maria Bjurö Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Men det har inte varit lätt att jämföra mellan olika mottagningar. Fram tills nyligen. I februari sjösatte TLV en ny prisjämförelsetjänst, tandpriskollen. se, där man har sammanställt och jämfört priserna för de vanligaste behandlingarna som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.

Det rör sig om runt 200 åtgärder från mer än 3 000 tandvårdsmottagningar i landet, både privata och Folktandvården. Priserna bygger på andra halvan av förra året men kommer att uppdateras tre gånger varje år. Vem som helst ska kunna gå in på hemsidan och jämföra priser.

– Tandpriskollen ska öka möjligheterna för patienter att få en bild av prisnivåer och skillnader i tandvården. I längden hoppas vi att patienten ska stärka sin ställning och att konkurrensen på marknaden ska öka.

TVL är också den myndighet som beslutar om så kallade referenspriser för de åtgärder som ingår i det statliga tandvårdsstödet (se faktaruta). Dessa priser ska ge dig ett hum om vad en behandling kan kosta och används för att räkna ut hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling. Om en tandläkare tar ett högre pris än referenspriset – vilket hen har rätt till – får du betala hela mellanskillnaden.

När du står inför större ingrepp kan du kräva att tandläkaren ger dig ett skriftligt ungefärligt kostnadsförslag innan behandlingen påbörjas.

Det är även bra att känna till att du kan ha en garanti som gäller när din porslinskrona eller en lagning gått sönder. Men den kan se olika ut hos olika tandläkare. Kolla med din behandlare om vad som gäller.

Om du är missnöjd efter tandläkarbesöket så börja med att prata med den som behandlat dig. Om du går till Folktandvården kan du också kontakta Patientnämnden om du inte är nöjd med svaret från kliniken. För privata kliniker ska du höra av dig till Privattandvårdsupplysningen, PTU, om du inte får hjälp av kliniken.

SÅ MYCKET BIDRAG FÅR DU

  • Det statliga tandvårdsstödet består av två delar. Alla har rätt till ett allmänt bidrag på 300 eller 600 kronor per år, beroende på hur gammal du är. Har du en sjukdom eller genomgår en behandling som kan påverka tandhälsan kan du även bli beviljad ett särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor varje halvår. Det är din tandläkare som söker bidraget.
  • Den andra delen är ett högkostnadsskydd. Du får ersättning för 50 procent av kostnader som överstiger 3000 kronor och 85 procent av kostnader som överstiger 15 000 kronor på referenspriset
  • Tandvården är gratis upp till det att man fyllt 23 år.
  • På Försäkringskassan kan du läsa mer om tandvårdsstödet.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.