Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Jämför priset hos tandläkaren och spara tusenlappar

Visste du att det kan skilja tusentals kronor för en rotfyllning beroende på tandläkarmottagning? Det kan löna sig rejält att jämföra priserna.
Petra Rendik Publicerad
Stockphoto
Ett tandläkarbesök kräver ofta att du är ekonomiskt rustad till tänderna. Stockphoto

Ett tandläkarbesök kan både förebygga och täppa till hål – men gräva djupa hål i plånboken. Att gå till tandläkaren eller tandhygienisten kostar. Med lite tur kommer du undan med några hundralappar för en enkel undersökning. Behöver du fixa en ny porslinskrona blir det betydligt dyrare.

Sedan 1999 gäller fri prissättning på tandvård. Såväl privata som offentliga mottagningar bestämmer själva hur mycket de vill ta betalt för olika behandlingar. Och det kan skilja tusenlappar för samma behandling hos olika tandläkare.

En basundersökning kan kosta från 300 kronor till en bra bit över tusenlappen beroende på mottagning. En mer omfattande behandling som rotfyllning kan gå loss på 3 325 kronor på en praktik i Skåne och nästan 8 000 mer för samma behandling i till exempel Stockholm.

– Alla patienter känner inte till att det är fri prissättning på tandvård och att priserna skiljer sig åt. Det kan alltså löna sig rejält att jämföra priser innan man påbörjar större behandlingar., säger Maria Bjurö Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Men det har inte varit lätt att jämföra mellan olika mottagningar. Fram tills nyligen. I februari sjösatte TLV en ny prisjämförelsetjänst, tandpriskollen. se, där man har sammanställt och jämfört priserna för de vanligaste behandlingarna som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.

Det rör sig om runt 200 åtgärder från mer än 3 000 tandvårdsmottagningar i landet, både privata och Folktandvården. Priserna bygger på andra halvan av förra året men kommer att uppdateras tre gånger varje år. Vem som helst ska kunna gå in på hemsidan och jämföra priser.

– Tandpriskollen ska öka möjligheterna för patienter att få en bild av prisnivåer och skillnader i tandvården. I längden hoppas vi att patienten ska stärka sin ställning och att konkurrensen på marknaden ska öka.

TVL är också den myndighet som beslutar om så kallade referenspriser för de åtgärder som ingår i det statliga tandvårdsstödet (se faktaruta). Dessa priser ska ge dig ett hum om vad en behandling kan kosta och används för att räkna ut hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling. Om en tandläkare tar ett högre pris än referenspriset – vilket hen har rätt till – får du betala hela mellanskillnaden.

När du står inför större ingrepp kan du kräva att tandläkaren ger dig ett skriftligt ungefärligt kostnadsförslag innan behandlingen påbörjas.

Det är även bra att känna till att du kan ha en garanti som gäller när din porslinskrona eller en lagning gått sönder. Men den kan se olika ut hos olika tandläkare. Kolla med din behandlare om vad som gäller.

Om du är missnöjd efter tandläkarbesöket så börja med att prata med den som behandlat dig. Om du går till Folktandvården kan du också kontakta Patientnämnden om du inte är nöjd med svaret från kliniken. För privata kliniker ska du höra av dig till Privattandvårdsupplysningen, PTU, om du inte får hjälp av kliniken.

SÅ MYCKET BIDRAG FÅR DU

  • Det statliga tandvårdsstödet består av två delar. Alla har rätt till ett allmänt bidrag på 300 eller 600 kronor per år, beroende på hur gammal du är. Har du en sjukdom eller genomgår en behandling som kan påverka tandhälsan kan du även bli beviljad ett särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor varje halvår. Det är din tandläkare som söker bidraget.
  • Den andra delen är ett högkostnadsskydd. Du får ersättning för 50 procent av kostnader som överstiger 3000 kronor och 85 procent av kostnader som överstiger 15 000 kronor på referenspriset
  • Tandvården är gratis upp till det att man fyllt 23 år.
  • På Försäkringskassan kan du läsa mer om tandvårdsstödet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Allt fler erbjuds utköp – det här behöver du veta

Antalet utköp har ökat stadigt de senaste åren. Förra året hanterade Unionens rådgivning drygt 5 000 frågor om utköp. Här är en checklista att ta hjälp av om din arbetsgivare vill betala för att du ska säga upp dig själv.
Johanna Rovira Publicerad 28 maj 2026, kl 06:03
Avtal, miniräknare och pengar på ett bord vid en förhandling. Bilden visar temat utköp och avgångsvederlag.
Att avstå rätten till förtur för återanställning är ett pris du som anställd får betala när du träffar överenskommelse om utköp. Men det går avtala om annat. Foto: Colourbox

 

  1. Vad är utköp?
    Utköp sker på individnivå och erbjuds anställda som arbetsgivaren antingen kommit på kant med eller om man helt enkelt vill göra sig av med folk och vill runda las (lagen om anställningsskydd). År 2022 hanterade Unionen närmare 2 500 frågor om utköp eller överenskommelser. I fjol över 5 000 frågor.

     

  2. Vad är frivillighetslösning?
    Frivillighetslösningar är en typ av utköp som är kollektiva eller riktade, när arbetsgivare vill undvika övertalighet. Anställda kan i teorin välja själva att vara kvar eller sluta för viss ersättning. I praktiken känner sig anställda ofta pressade att nappa på erbjudandet, eftersom de kan riskera uppsägning i slutändan om de tackar nej.

     

  3. Hur mycket pengar rör det sig om?
    Det kan vara alltifrån tre årslöner, som anställda på Telia fick för många år sedan, till någon enstaka månadslön. Det normala är att man blir arbetsbefriad under den uppsägningstid man har enligt avtal eller lag. 

    Det kan också vara en klumpsumma som betalas ut som ett avgångsvederlag i stället för eller utöver arbetsbefriad uppsägningstid. Får du avgångsvederlag ska du vända dig till Arbetsförmedlingen så fort du har jobbat sista dagen för att behålla din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Du måste också aktivt söka jobb så att SGI inte nollställs.

     

  4. Vad betyder det att avgångslönen är avräkningsfri?
    Det innebär att du får behålla avgångslönen även om du skulle få ett nytt jobb. Lönen du får i uppgörelsen är vanligtvis (men inte alltid) avräkningsfri, vilket innebär att du alltså kan ha dubbel inkomst.

     

  5. Hur blir det med semester?
    Om ditt utköp handlar om fortsatt lön under ett visst antal månader tjänar du in semester och får semesterersättning. Avgångsvederlag ligger utanför anställningen, så det blir tji semester. Är uppsägningstiden längre än sex månader har arbetsgivaren rätt att lägga ut semester, om man inte avtalar om annat.

     

  6. Hur blir det med pension?
    Finns det kollektivavtal omfattas du av pensionsavsättning under uppsägningstiden, men alltså inte om du har fått ett avgångsvederlag. Har du pension enligt ITP 2 och får ett nytt jobb där ITP 2 tillämpas blir det en krock i systemet och du går miste om pensionsavsättningar. Se därför till att din gamla arbetsgivare meddelar försäkringsbolaget Collectum om situationen, så att du får det du har rätt till.

     

  7. Hur blir det med a-kassan?
    Du får ingen ersättning från a-kassan så länge du har uppsägningslön eller avgångsvederlag, som räknas som inkomst. Men sedan 2022 slipper du stängas av från a-kassan för att du slutat frivilligt, om utköpet skedde på arbetsgivarens initiativ.

Det här bör du kontrollera vid utköp

  • Skriv aldrig under avtal om utköp direkt, kolla alltid med facket först. 
  • Enskild överenskommelse är alltid frivillig. Tackar du nej får du som lägst din uppsägningstid.
  • Försök att förhandla dig till bättre villkor i uppgörelsen, till exempel längre uppsägningstid, arbetsbefrielse och avräkningsfri ersättning.
  • Kolla med a-kassa hur ett utköp kan påverka din ersättning.
  • Är du sjukskriven så kontakta Försäkringskassan och ta reda på vad som gäller.
  • Får du avgångsvederlag kan det vara lukrativt att söka jämkning för att slippa högre skatt. En annan lösning är att summan delas upp och att arbetsgivaren betalar ut pengarna före och efter årsskiftet.

 

Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”