Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för jobb och resor – så gör du

Det börjar vara tid för att deklarera. Om du har höga kostnader för resor till och från jobbet, eller använder bilen i tjänsten, är det möjligt att du kan göra avdrag för det.
Oscar Broström, Ola Rennstam Publicerad
Person som deklarerar.
Från och med den 19 mars 2024 går det att deklarera. Det finns många avdrag du kan göra för utlägg med koppling till jobbet, till exempel resor. Här är avdragen och reglerna att hålla koll på. Foto: Anders Wiklund/TT.

Artikeln uppdaterad den 17 mars 2025.

Avdrag för resor

Du får göra avdrag för resor till och från jobbet, till exempel med kollektivtrafik, men det kommer med vissa villkor. Att det kan vara lite lurigt med när och hur en kan dra av kostnader för resor understryks av att det är det avdrag som flest fuskar eller gör fel med. 

Kollektivtrafik

För att du ska kunna göra avdrag för resor i kollektivtrafiken krävs att du har minst två kilometer till jobbet.

Du kan bara göra avdrag för det billigaste färdsättet. Om det finns två sätt för dig att färdas till jobbet – till exempel tåg eller buss – kan du alltså bara få avdrag för det billigare alternativet.

Det går bara att göra avdrag för resekostnader som överstiger 11 000 kronor per år. Det är också bara summan som överstiger 11 000 kronor som är avdragsgill. Det gäller även för andra färdsätt, som bil.

Bil (och andra fordon)

För att du ska få göra avdrag för bilresor till jobbet krävs att du vinner två timmar per dag på att köra bil i stället för att åka kollektivt. Tidsvinsten ska alltså vara en timme till jobbet och en timme tillbaka. Om du utför privata ärenden – och här räknas exempelvis hämtning och lämning på förskola in – räknas inte den tiden in i din totala restid.

Om det saknas kollektiva alternativ för hela eller delar av resan till arbetsplatsen, har du rätt att göra avdrag om du tar bilen.

Om du har flextid ska du ta det i beaktande när du räknar ut tidsvinsten. Det innebär att du alltså måste räkna med att ta bussen en kvart tidigare eller senare än vad du egentligen hade önskat.

Ett annat krav är att avståndet mellan din bostad och arbetsplatsen är minst fem kilometer.

Om du uppfyller villkoren och kan göra avdrag, finns det schablonbelopp för hur stort avdrag du får göra. För egen bil är det 25 kronor per milen. Om du har en förmånsbil gäller 12 kronor per mil (om du inte kör på el, då är det 9,50 kronor). 12,50 kronor per mil gäller även för motorcykel, mopedbil och EPA-traktor. Om du däremot kör moped till och från jobbet har du rätt att dra av 6 kronor per mil.

Om du samåker med någon till jobbet, och ni delar bränslekostnader, ska du minska avdraget med det belopp du får i ersättning.

Mer detaljerad information finns på Skatteverkets hemsida.

Tjänstebil

Om du använder din bil i tjänsten kan du göra avdrag för resor mellan ditt hem och arbetsplatsen, även om du inte uppfyller kraven på avstånd och tidsvinst. Det krävs dock att du då har kört minst 300 mil och minst 60 dagar under året.

Du kan också göra avdrag för parkeringskostnader vid arbetsplatsen om du har använt bilen i tjänst och uppfyller kraven på antal mil och dagar.

Du kan inte få avdrag om du har fått ersättning för resorna av din arbetsgivare.

Cykel

Du kan också göra avdrag för kostnader för att du tagit cykeln till jobbet. Det handlar dock inte om några större belopp: 350 kronor per år.

Avdrag för hemarbete?

Många arbetar hemifrån, helt eller delvis. Skatteverket får ibland frågor om vad som gäller för utlägg av exempelvis kontorsutrustning som skrivbord eller kontorsstol till hemmet. Det enkla svaret är att du inte kan göra avdrag för sådana kostnader, även om det finns undantag.

Detsamma gäller dator eller surfplatta. I regel anser Skatteverket att det är privata inköp, men om det skulle vara så att din arbetsgivare inte tillhandahåller dator och du behöver det för att kunna utföra ditt arbete, kan du ha rätt att göra avdrag.

Mobiltelefon

Du har i regel inte möjlighet att göra avdrag för inköp av mobiltelefon. Däremot kan du göra avdrag för samtalskostnader, om du kan bevisa att samtalen är gjorda i tjänsten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.