Andelen som avlidit i suicid, eller vårdats för suicidförsök, har under senare år ökat hos de som får försörjningsstöd från socialtjänsten.

Samtidigt som det minskat eller planats ut hos den  övriga befolkningen.

Klara Hussenius är forskare i socialt arbete, och undersöker hur ekonomiskt bistånd utvecklats under 2020-talet. 

Hon säger att man inte ska se det som att fler biståndsmottagare dör i suicid i rena antal.

– Däremot utgör personer med svår problematik en växande andel av biståndsmottagarna. Det behöver ses i ljuset av att biståndsmottagandet minskat till historiskt låga nivåer det senaste decenniet. Minskningen verkar ha skett bland de med mindre komplexa problem. 

– En större andel av de som får bidraget idag har funktionsnedsättningar, psykosociala och hälsorelaterade problem och är äldre. 

Hur kommer Tidö-partiernas bidragsreform påverka den som får försörjningsstöd?

– Delar av reformen kan fungera för de som står närmast arbetsmarknaden, men det är alltså en betydligt mindre grupp än tidigare. De flesta som uppbär bidraget långvarigt idag har begränsade förutsättningar att komma i arbete, oavsett individuella drivkrafter.

– Det är många reformer på bordet, och svårt att förutse de samlade konsekvenserna. Paketet riskerar att slå hårt mot andra grupper än de man målar upp i debatten. 

Du tror inte på regeringens mantra om att fler barn kommer få se sina föräldrar gå till jobbet?

– Nej, i mina ögon är det signalpolitik. De allra flesta barn som berörs kommer sannolikt inte få se sina föräldrar gå till jobbet. 

Vem riktar sig signalen till?

– Till breda väljargrupper som inte är så insatta och inte möter de här människorna i sin vardag. Ser man på retoriken så har man på ett utstuderat sätt anspelat på missuppfattningar om att bidragsmottagandet är alarmerande högt, fastän vi är nere på väldigt låga nivåer. Och på att det handlar om människor som har bristande motivation att arbeta.

– Jag föreställer mig att det är ganska effektiv retorik, men med ganska lite förankring i hur målgruppen ser ut i dag.

Vilka perspektiv saknas?

– Det kommer alltid finnas människor som faller mellan stolarna , och är i behov av ett yttersta skyddsnät. Men vi kan inte eliminera existensen av människor som inte kan uppfylla idealet om att vara heltidsarbetande hela livet. 

– Nu är vi i Sverige nere på rekordlåga nivåer av biståndsmottagare, samtidigt är alla överens om att vi måste trappa ner nivån ytterligare. Vad är målet, ska vi avvecklat den här typen av stöd helt?

Vad kommer hända med gruppen?

– Det är en väldigt heterogen grupp. Vissa kan komma att gynnas av aktivitetskravet. Medan andra, som redan befinner sig i en ganska desperat situation har rätt dåliga förutsättningar att komma i arbete. För dem riskerar de exkluderande mekanismerna av försörjningsstödet att förstärkas. 

Administration ökat för att få försörjningsstöd

Enligt Klara Hussenius är det ännu för tidigt att säga exakt varför färre får försörjningsstöd. I sin forskning har hon sett olika mekanismer samspela. 

Som att de migrationspolitiska åtstramningarna gjort att färre är nya i Sverige. En grupp som tidigare varit stor bland de som mottar försörjningsstöd. Många av dem som kom som flyktingar under 2010-talet har i dag arbete.

En annan mekanism är den höga inflationen under 2022 och 2023. 

– I vissa länder genomförde man då krisåtgärder i socialbidraget, men inte i Sverige. Det kan ha bidragit till att dämpa tillströmningen av nya biståndshushåll i samband med inflationskrisen. 

Och ett tredje spår som handlar om att det kan ha blivit svårare att ansöka och beviljas försörjningsstöd. 

– Många vittnar om att det krävs väldigt mycket underlag. Förr kanske ett kontoutdrag räckte, nu behöver du utdrag från flera olika banker för att du någon gång köpt något på avbetalning. Den administrativa bördan på den som ansöker verkar ha ökat. 

Kollega har länge sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för en intervju, men utan framgång.