Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för jobb och resor – så gör du

Det börjar vara tid för att deklarera. Om du har höga kostnader för resor till och från jobbet, eller använder bilen i tjänsten, är det möjligt att du kan göra avdrag för det.
Oscar Broström Publicerad 10 mars 2022, kl 11:02
Skärmdump från Skatteverkets hemsida och bild på bilar i trafik.
Det finns många avdrag du kan göra för utlägg med koppling till jobbet, till exempel resor. Här är avdragen och reglerna att hålla koll på. Foto: Pontus Lundahl/TT

Avdrag för resor

Du får göra avdrag för resor till och från jobbet, till exempel med kollektivtrafik, men det kommer med vissa villkor. Att det kan vara lite lurigt med när och hur en kan dra av kostnader för resor understryks av att det är det avdrag som flest fuskar eller gör fel med.

Kollektivtrafik

För att du ska kunna göra avdrag för resor i kollektivtrafiken krävs att du har minst två kilometer till jobbet.

Du kan bara göra avdrag för det billigaste färdsättet. Om det finns två sätt för dig att färdas till jobbet – till exempel tåg eller buss – kan du alltså bara få avdrag för det billigare alternativet.

Det går bara att göra avdrag för resekostnader som överstiger 11 000 kronor per år. Det är också bara summan som överstiger 11 000 kronor som är avdragsgill. Det gäller även för andra färdsätt, som bil.

Bil (och andra fordon)

För att du ska få göra avdrag för bilresor till jobbet krävs att du vinner två timmar per dag på att köra bil i stället för att åka kollektivt. Tidsvinsten ska alltså vara en timme till jobbet och en timme tillbaka. Om du utför privata ärenden – och här räknas exempelvis hämtning och lämning på förskola in – räknas inte den tiden in i din totala restid.

Om det saknas kollektiva alternativ för hela eller delar av resan till arbetsplatsen, har du rätt att göra avdrag om du tar bilen.

Om du har flextid ska du ta det i beaktande när du räknar ut tidsvinsten. Det innebär att du alltså måste räkna med att ta bussen en kvart tidigare eller senare än vad du egentligen hade önskat.

Ett annat krav är att avståndet mellan din bostad och arbetsplatsen är minst fem kilometer.

Om du uppfyller villkoren och kan göra avdrag, finns det schablonbelopp för hur stort avdrag du får göra. För egen bil är det 18,50 kronor per milen. Om du har en förmånsbil gäller 9,50 kronor per mil (om du inte kör diesel, då är det 6,50).

Om du samåker med någon till jobbet, och ni delar bränslekostnader, ska du minska avdraget med det belopp du får i ersättning.

Tjänstebil

Om du använder din bil i tjänsten kan du göra avdrag för resor mellan ditt hem och arbetsplatsen, även om du inte uppfyller kraven på avstånd och tidsvinst. Det krävs dock att du då har kört minst 300 mil och minst 60 dagar under året.

Du kan också göra avdrag för parkeringskostnader vid arbetsplatsen om du har använt bilen i tjänst och uppfyller kraven på antal mil och dagar.

Du kan inte få avdrag om du har fått ersättning för resorna av din arbetsgivare.

Cykel

Du kan också göra avdrag för kostnader för att du tagit cykeln till jobbet. Det handlar dock inte om några större belopp: 350 kronor per år.

Avdrag för hemarbete?

En vanlig fråga Skatteverket har fått under pandemin är vad som gäller för utlägg av exempelvis kontorsutrustning som skrivbord eller kontorsstol till hemmet. Det enkla svaret är att du inte kan göra avdrag för sådana kostnader, även om det finns undantag.

Detsamma gäller dator eller surfplatta. I regel anser Skatteverket att det är privata inköp, men om det skulle vara så att din arbetsgivare inte tillhandahåller dator och du behöver det för att kunna utföra ditt arbete.

Mobiltelefon

Du har i regel inte möjlighet att göra avdrag för inköp av mobiltelefon. Däremot kan du göra avdrag för samtalskostnader, om du kan bevisa att samtalen är gjorda i tjänsten.

Ekonomi

Unionen: Så påverkas du av räntebeskedet

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 4 procent. Unionens chefsekonom reder ut vad beskedet innebär för dig som löntagare.
Ola Rennstam Publicerad 23 november 2023, kl 13:24
Peter Brännemo, Unionen.
Att räntan lämnas oförändrad är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi, menar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo. Foto: Peter Knutson/Fredrik Sandberg/TT.

Efter att ha höjt den så kallade styrräntan åtta gånger sedan förra våren väljer Riksbanken nu en annan inriktning. Styrräntan förblir oförändrad på 4,0 procent.

Det är ett besked som välkomnas av många ekonomiska experter. Unionens chefsekonom Tobias Brännemo är en av dem:

– Det är jättebra att Riksbanken inte går vidare med fler räntehöjningar, vilket är precis det som vi efterfrågat. Vi har signalerat att de höjningar som man redan har genomfört har börjat få negativa effekter på arbetsmarknaden. Nu när inflationen så tydligt är på väg ner är det helt rätt beslut, säger han.

Vad innebär dagens besked konkret för mig som löntagare? 

– Vi löntagare är pressade av den höga inflationen och de räntehöjningar som redan genomförts. Risken vid ytterligare en höjning hade varit att effekten på jobben skulle bli större. Om man redan har en pressad ekonomi ska man inte dessutom behöva vara orolig för att bli av med jobbet. Så detta är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi.

Tobias Brännemo anser att dagens ränta är på en för hög nivå men poängterar att en räntesänkning hade varit en för drastisk omsvängning i nuläget.

– Unionens bild är de senaste räntehöjningarna som genomförts har gjorts i onödan. Riksbanken säger själva i sin prognos att räntan kommer sänkas om två år men vi anser den kommer att behöva ske betydligt tidigare än så, säger han.

Ser du några farhågor med dagens beslut från Riksbanken?

– Nej inga alls. Det skulle bara varit om inflationen inte var på väg ner - och där är vår bedömning att det är den. Det viktigaste nu, efter en period av reallönesänkningar, är att komma tillbaka till reallöneökningar.

Så sammanfattningsvis - kan löntagarna förvänta sig reallöneökningar nästa år? 

– Ja, det är vår bedömning. Men det kommer att bero på hur mycket inflationen sjunker och i vilken takt det sker.

Risk med för snabba svängningar

Enligt Riksbankens prognos finns det en risk att man höjer räntan framöver om inflationen inte sjunker tillräckligt. Men från Unionens håll anser man det scenariot som osannolikt. 

– Riksbanken har behov av att skicka en sådan signal. Den ekonomiska utvecklingen gynnas av en långsiktighet och förutsägbarhet och därför finns risker med att göra för snabba omsvängningar, säger Tobias Brännemo.

För att ge löntagarperspektivet större utrymme i den ekonomiska debatten har Unionen, tillsammans med fyra andra fack*, bildat en skuggdirektion som analyserar läget i svensk ekonomi. Den fackliga skuggdirektionens analyser sänds som en podd samma vecka som Riksbanken lämnar nya räntebesked.

*Akavia, LO, Saco samt tankesmedjan Arena idé.