Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för jobb och resor – så gör du

Det börjar bli tid att deklarera. Om du har höga kostnader för resor till och från jobbet, eller använder bilen i tjänsten, är det möjligt att du kan göra avdrag för det.
Oscar Broström, Ola Rennstam Publicerad
Person som deklarerar.
Från och med den 18 mars 2025 går det att deklarera. Det finns många avdrag du kan göra för utlägg med koppling till jobbet, till exempel resor. Här är avdragen och reglerna att hålla koll på. Foto: Anders Wiklund/TT.

Artikeln uppdaterad den 17 mars 2025.

Avdrag för resor

Du får göra avdrag för resor till och från jobbet, till exempel med kollektivtrafik, men det kommer med vissa villkor. Att det kan vara lite lurigt med när och hur en kan dra av kostnader för resor understryks av att det är det avdrag som flest fuskar eller gör fel med. 

Kollektivtrafik

För att du ska kunna göra avdrag för resor i kollektivtrafiken krävs att du har minst två kilometer till jobbet.

Du kan bara göra avdrag för det billigaste färdsättet. Om det finns två sätt för dig att färdas till jobbet – till exempel tåg eller buss – kan du alltså bara få avdrag för det billigare alternativet.

Det går bara att göra avdrag för resekostnader som överstiger 11 000 kronor per år. Det är också bara summan som överstiger 11 000 kronor som är avdragsgill. Det gäller även för andra färdsätt, som bil.

Bil (och andra fordon)

För att du ska få göra avdrag för bilresor till jobbet krävs att du vinner två timmar per dag på att köra bil i stället för att åka kollektivt. Tidsvinsten ska alltså vara en timme till jobbet och en timme tillbaka. Om du utför privata ärenden – och här räknas exempelvis hämtning och lämning på förskola in – räknas inte den tiden in i din totala restid.

Om det saknas kollektiva alternativ för hela eller delar av resan till arbetsplatsen, har du rätt att göra avdrag om du tar bilen.

Om du har flextid ska du ta det i beaktande när du räknar ut tidsvinsten. Det innebär att du alltså måste räkna med att ta bussen en kvart tidigare eller senare än vad du egentligen hade önskat.

Ett annat krav är att avståndet mellan din bostad och arbetsplatsen är minst fem kilometer.

Om du uppfyller villkoren och kan göra avdrag, finns det schablonbelopp för hur stort avdrag du får göra. För egen bil är det 25 kronor per milen. Om du har en förmånsbil gäller 12 kronor per mil (om du inte kör på el, då är det 9,50 kronor). 12,50 kronor per mil gäller även för motorcykel, mopedbil och EPA-traktor. Om du däremot kör moped till och från jobbet har du rätt att dra av 6 kronor per mil.

Om du samåker med någon till jobbet, och ni delar bränslekostnader, ska du minska avdraget med det belopp du får i ersättning.

Mer detaljerad information finns på Skatteverkets hemsida.

Tjänstebil

Om du använder din bil i tjänsten kan du göra avdrag för resor mellan ditt hem och arbetsplatsen, även om du inte uppfyller kraven på avstånd och tidsvinst. Det krävs dock att du då har kört minst 300 mil och minst 60 dagar under året.

Du kan också göra avdrag för parkeringskostnader vid arbetsplatsen om du har använt bilen i tjänst och uppfyller kraven på antal mil och dagar.

Du kan inte få avdrag om du har fått ersättning för resorna av din arbetsgivare.

Cykel

Du kan också göra avdrag för kostnader för att du tagit cykeln till jobbet. Det handlar dock inte om några större belopp: 350 kronor per år.

Avdrag för hemarbete?

Många arbetar hemifrån, helt eller delvis. Skatteverket får ibland frågor om vad som gäller för utlägg av exempelvis kontorsutrustning som skrivbord eller kontorsstol till hemmet. Det enkla svaret är att du inte kan göra avdrag för sådana kostnader, även om det finns undantag.

Detsamma gäller dator eller surfplatta. I regel anser Skatteverket att det är privata inköp, men om det skulle vara så att din arbetsgivare inte tillhandahåller dator och du behöver det för att kunna utföra ditt arbete, kan du ha rätt att göra avdrag.

Mobiltelefon

Du har i regel inte möjlighet att göra avdrag för inköp av mobiltelefon. Däremot kan du göra avdrag för samtalskostnader, om du kan bevisa att samtalen är gjorda i tjänsten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

7 tips: Så klarar du ekonomin som småbarnsförälder

Inkomsten kan sjunka under föräldraledigheten samtidigt som barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning innebär nya utgifter. Här är sju råd som kan stärka ekonomin före och under småbarnsåren.
Lena Michanek Publicerad 17 september 2026, kl 06:01
Litet barn fastspänt i ett babyskydd i baksätet på en bil medan en vuxen person sitter vid ratten.
Barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning kan innebära stora engångsutgifter under barnets första tid. Samtidigt kan föräldraledigheten ge hushållet lägre inkomst. Foto: Colourbox

1. Högre inkomst kan ge högre föräldrapenning

Föräldrapenningen bygger på hur mycket du har jobbat och tjänat under tiden innan barnet föds. Om du tjänar mindre än taket på 592 000 kronor per år (2026) är det ekonomiskt fördelaktigt att jobba så mycket som möjligt under den period som ligger till grund för din sjukpenninggrundade inkomst (SGI). 

Det kan handla om heltid i stället för deltid, att få upp lönen, ta extra pass, jobba övertid och att ta fler ob-pass. En ny lön måste dock gälla i minst sex månader. 

2. Kollektivavtal kan ge extra föräldralön

I de flesta större kollektivavtal ingår att arbetsgivaren betalar ut en extra ekonomisk ersättning utöver föräldrapenningen, så kallad föräldralön, under en period. Vanligen får du runt 10 procent av lönen under några månader, men det kan se olika ut. 

Unionens kollektivavtal ger föräldralön i upp till sex månader, beroende på hur länge du varit anställd.

3. Föräldralediga kan ansöka om lägre fackavgift

Avgiften till många fackförbund baseras på inkomst och reduceras vid föräldraledighet. Medlemmar i Unionen kan ansöka om tillfälligt sänkt avgift vid föräldraledighet, studieledighet eller sjukskrivning. 

4. Begagnade barnprylar kan minska utgifterna

Det går att spara mycket pengar på att inte köpa ny utrustning och nya kläder. Skillnaden mellan exempelvis en ny barnvagn och en med ett par år på nacken kan vara många tusenlappar. 

5. Hemlagad barnmat kan bli billigare

Att laga egen mat i stället för att köpa färdig barnmat sparar en hel del pengar. Ofta fungerar samma mat som resten av familjen äter om den är allsidig, men utan salt och i mosad form.

6. Skydda din SGI 

För att behålla din SGI behöver du ta ut hel föräldrapenning från Försäkringskassan från det att barnet fyller ett år. 

7. Jobba under din föräldraledighet 

Det går att avbryta sin föräldraledighet och jobba tillfälligt om man är överens med sin arbetsgivare. Det går dock inte att få föräldrapenning de dagar man jobbar. 

Tänk också på att man bara har rätt att ta ut tre perioder av föräldraledighet under ett år, om man inte kommer överens med sin arbetsgivare om något annat. 

Källor: swedbank.se, forsakringskassan.se, unionen.se, foraldraliv.se

SGI, föräldrapenning och föräldralön

  • SGI: Den sjukpenninggrundande inkomsten påverkar hur mycket du kan få i föräldrapenning. SGI:n beräknas utifrån din arbetsinkomst, upp till ett inkomsttak.
  • Föräldrapenning: Ersättning från Försäkringskassan när du avstår från arbete för att ta hand om barn. Ersättningens storlek beror bland annat på din SGI och hur många dagar du tar ut.
  • Föräldralön: Extra ersättning från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen. Den kan ingå i kollektivavtalet. Belopp och utbetalningstid varierar mellan avtalen.
  • Efter ettårsdagen: När barnet har fyllt ett år kan du behöva ta ut föräldrapenning för den tid du inte arbetar för att skydda din SGI. Vad som krävs beror på hur mycket du arbetar och är ledig.

Kontrollera alltid aktuella regler hos Försäkringskassan och villkoren i kollektivavtalet på din arbetsplats.