Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

Många undrar över vilka avdrag du får göra för hemmakontoret. Vi har kollat vad som gäller med Skatteverkets deklarationsexpert.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna håller i faktura och räknar på miniräknare.
Många har frågor till Skatteverket om avdrag för hemmakontor. Foto: Shutterstock

Det börjar vara dags att deklarera. 

Och i år är frågorna till Skatteverket något annorlunda än tidigare, till följd av att världen drabbades av en pandemi 2020, som gjorde att många slutade åka till jobbet och i stället jobbade hemifrån på heltid. 

För ett stort antal personer ställde det här nya krav på hemmiljön, då ett välutrustat kontor helt plötsligt blev en nödvändighet. 

Så frågan är, finns det nu någon möjlighet att göra avdrag för inköp som skrivbord, kontorsstol eller skrivbordslampa? Svaret är i stort sett nej, berättar Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman

– Om man har köpt in sådana saker som skrivbord, stol eller lampa ska det räknas som personliga egenkostnader. Det är svårt att dra gränsen att en sådan lampa bara går att använda i jobbet. Det spelar ingen roll heller för bedömningen om du de facto bara använt den för att jobba – du har ändå ingen avdragsrätt. Den ska i såna fall kräva någon väldigt speciell anordning. Det är stenhårda krav. 

Inget avdrag för frukt och kaffe

För att du ska kunna göra avdrag för hemmakontoret krävs att själva ytan är dedikerad endast till arbete. Den ska i stort sett inte vara möjlig att använda till något annat och i princip krävs egen ingång. 

– Det känns orimligt att någon skulle ha byggt om så pass mycket som det skulle krävas för att få göra avdrag, säger Schauman. 

Skatteverket har av anledning av pandemin listat flera arbetsrelaterade punkter som folk undrar om de får göra avdrag för. En av dem är frukt och kaffe, som många tidigare tog för givet att de kunde få gratis på jobbet. 

– Frukt och kaffe och såna saker – det är inte avdragsgillt, säger Schauman. 

– Det finns ingen rätt att bli kompenserad för att köpa hem sådant som du annars får på arbetsplatsen. Innan pandemin fanns det också folk som jobbade hemma, men det fanns ingen som tänkte att de skulle göra avdrag för de 28 kopparna kaffe man drack hemma då, men nu har det blivit mer fokus på det. Du har inte rätt till avdrag bara för att du har en kostnad som går att koppla till jobbet. 

Då kan du ha rätt till avdrag för bredbandet

Bredband räknas som en privat kostnad som inte är avdragsgill. Men om du behövt införskaffa snabbare uppkoppling för att ditt arbete kräver det, kan du ha rätt till avdrag.

”Om du kan visa att ditt arbete hemma kräver en väsentligt snabbare uppkoppling än den du har privat och att din arbetsgivare inte står för detta, kan du ha rätt till avdrag för den extra kostnaden”, står det i Skatteverkets avdragslexikon.

En ny regel som tillkommit under pandemin är att anställda kan ta emot gåvor från arbetsgivare upp till tusen kronor, utan att gåvan förmånsbeskattas. 

Den här ändringen kom till efter att allmänheten började skänka luncher till sjukvårdspersonal, något som Skatteverket bedömde som skattepliktigt. 

– De flesta blev med all rätt jätteupprörda. Då kom direkt ett lagförslag, som röstades igenom direkt, att arbetsgivare får ett utrymme på 1 000 kronor att ge i princip vad som helst till sina anställda utan att det ska förmånsbeskattas. Där var det tydligt att man inte ville att de gamla konsekvenser skulle gälla under pandemin, men man har inte gjort något andra förändringar i avdragsrätten för de som jobbar hemma. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.