Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

Många undrar över vilka avdrag du får göra för hemmakontoret. Vi har kollat vad som gäller med Skatteverkets deklarationsexpert.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna håller i faktura och räknar på miniräknare.
Många har frågor till Skatteverket om avdrag för hemmakontor. Foto: Shutterstock

Det börjar vara dags att deklarera. 

Och i år är frågorna till Skatteverket något annorlunda än tidigare, till följd av att världen drabbades av en pandemi 2020, som gjorde att många slutade åka till jobbet och i stället jobbade hemifrån på heltid. 

För ett stort antal personer ställde det här nya krav på hemmiljön, då ett välutrustat kontor helt plötsligt blev en nödvändighet. 

Så frågan är, finns det nu någon möjlighet att göra avdrag för inköp som skrivbord, kontorsstol eller skrivbordslampa? Svaret är i stort sett nej, berättar Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman

– Om man har köpt in sådana saker som skrivbord, stol eller lampa ska det räknas som personliga egenkostnader. Det är svårt att dra gränsen att en sådan lampa bara går att använda i jobbet. Det spelar ingen roll heller för bedömningen om du de facto bara använt den för att jobba – du har ändå ingen avdragsrätt. Den ska i såna fall kräva någon väldigt speciell anordning. Det är stenhårda krav. 

Inget avdrag för frukt och kaffe

För att du ska kunna göra avdrag för hemmakontoret krävs att själva ytan är dedikerad endast till arbete. Den ska i stort sett inte vara möjlig att använda till något annat och i princip krävs egen ingång. 

– Det känns orimligt att någon skulle ha byggt om så pass mycket som det skulle krävas för att få göra avdrag, säger Schauman. 

Skatteverket har av anledning av pandemin listat flera arbetsrelaterade punkter som folk undrar om de får göra avdrag för. En av dem är frukt och kaffe, som många tidigare tog för givet att de kunde få gratis på jobbet. 

– Frukt och kaffe och såna saker – det är inte avdragsgillt, säger Schauman. 

– Det finns ingen rätt att bli kompenserad för att köpa hem sådant som du annars får på arbetsplatsen. Innan pandemin fanns det också folk som jobbade hemma, men det fanns ingen som tänkte att de skulle göra avdrag för de 28 kopparna kaffe man drack hemma då, men nu har det blivit mer fokus på det. Du har inte rätt till avdrag bara för att du har en kostnad som går att koppla till jobbet. 

Då kan du ha rätt till avdrag för bredbandet

Bredband räknas som en privat kostnad som inte är avdragsgill. Men om du behövt införskaffa snabbare uppkoppling för att ditt arbete kräver det, kan du ha rätt till avdrag.

”Om du kan visa att ditt arbete hemma kräver en väsentligt snabbare uppkoppling än den du har privat och att din arbetsgivare inte står för detta, kan du ha rätt till avdrag för den extra kostnaden”, står det i Skatteverkets avdragslexikon.

En ny regel som tillkommit under pandemin är att anställda kan ta emot gåvor från arbetsgivare upp till tusen kronor, utan att gåvan förmånsbeskattas. 

Den här ändringen kom till efter att allmänheten började skänka luncher till sjukvårdspersonal, något som Skatteverket bedömde som skattepliktigt. 

– De flesta blev med all rätt jätteupprörda. Då kom direkt ett lagförslag, som röstades igenom direkt, att arbetsgivare får ett utrymme på 1 000 kronor att ge i princip vad som helst till sina anställda utan att det ska förmånsbeskattas. Där var det tydligt att man inte ville att de gamla konsekvenser skulle gälla under pandemin, men man har inte gjort något andra förändringar i avdragsrätten för de som jobbar hemma. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Forskare: ”Regeringens bidragsreform är ren signalpolitik”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.
Sandra Lund Publicerad 15 april 2026, kl 06:01
En kvinna sitter i ett kaklat badrum med händer över huvudet. Hon ser ut att ha ångest.
Personer som får försörjningsstöd har i allt högre grad komplexa problem – i gruppen ökar suicid och suicidförsök, enligt forskning om ekonomiskt bistånd. Foto: Christine Olsson/TT
Foto: Sören Andersson

Andelen som avlidit i suicid, eller vårdats för suicidförsök, har under senare år ökat hos de som får försörjningsstöd från socialtjänsten.

Samtidigt som det minskat eller planats ut hos den  övriga befolkningen.

Klara Hussenius är forskare i socialt arbete, och undersöker hur ekonomiskt bistånd utvecklats under 2020-talet. 

Hon säger att man inte ska se det som att fler biståndsmottagare dör i suicid i rena antal.

Däremot utgör personer med svår problematik en växande andel av biståndsmottagarna. Det behöver ses i ljuset av att biståndsmottagandet minskat till historiskt låga nivåer det senaste decenniet. Minskningen verkar ha skett bland de med mindre komplexa problem. 

– En större andel av de som får bidraget idag har funktionsnedsättningar, psykosociala och hälsorelaterade problem och är äldre. 

Hur kommer Tidö-partiernas bidragsreform påverka den som får försörjningsstöd?

– Delar av reformen kan fungera för de som står närmast arbetsmarknaden, men det är alltså en betydligt mindre grupp än tidigare. De flesta som uppbär bidraget långvarigt idag har begränsade förutsättningar att komma i arbete, oavsett individuella drivkrafter.

Det är många reformer på bordet, och svårt att förutse de samlade konsekvenserna. Paketet riskerar att slå hårt mot andra grupper än de man målar upp i debatten. 

Du tror inte på regeringens mantra om att fler barn kommer få se sina föräldrar gå till jobbet?

Nej, i mina ögon är det signalpolitik. De allra flesta barn som berörs kommer sannolikt inte få se sina föräldrar gå till jobbet. 

Vem riktar sig signalen till?

Till breda väljargrupper som inte är så insatta och inte möter de här människorna i sin vardag. Ser man på retoriken så har man på ett utstuderat sätt anspelat på missuppfattningar om att bidragsmottagandet är alarmerande högt, fastän vi är nere på väldigt låga nivåer. Och på att det handlar om människor som har bristande motivation att arbeta.

– Jag föreställer mig att det är ganska effektiv retorik, men med ganska lite förankring i hur målgruppen ser ut i dag.

Vilka perspektiv saknas?

Det kommer alltid finnas människor som faller mellan stolarna , och är i behov av ett yttersta skyddsnät. Men vi kan inte eliminera existensen av människor som inte kan uppfylla idealet om att vara heltidsarbetande hela livet. 

– Nu är vi i Sverige nere på rekordlåga nivåer av biståndsmottagare, samtidigt är alla överens om att vi måste trappa ner nivån ytterligare. Vad är målet, ska vi avvecklat den här typen av stöd helt?

När träder bidragsreformen i kraft? Viktiga datum

Reformen består av många olika delar, och det som kvarstår är att regeringens förslag ska röstas igenom i riksdagen. 

  1. Första juli införs krav på läkarintyg och aktiviteter, samt även bidragsspärr och sanktionsavgifter för den som försökt utnyttja systemet, eller lämnat fel uppgifter.
  2. Första januari 2027 begränsas försörjningsstödets storlek. Bidragstak införs, och kravet att man som invandrad ska kvalificera sig. Det senare gäller de som bosätter sig i Sverige från och med detta datum.
  3. Första juli 2027 införs sanktionsavgifter för kommuner som gör fel.

Vad kommer hända med gruppen?

Det är en väldigt heterogen grupp. Vissa kan komma att gynnas av aktivitetskravet. Medan andra, som redan befinner sig i en ganska desperat situation har rätt dåliga förutsättningar att komma i arbete. För dem riskerar de exkluderande mekanismerna av försörjningsstödet att förstärkas. 

Administration ökat för att få försörjningsstöd

Enligt Klara Hussenius är det ännu för tidigt att säga exakt varför färre får försörjningsstöd. I sin forskning har hon sett olika mekanismer samspela. 

Som att de migrationspolitiska åtstramningarna gjort att färre är nya i Sverige. En grupp som tidigare varit stor bland de som mottar försörjningsstöd. Många av dem som kom som flyktingar under 2010-talet har i dag arbete.

En annan mekanism är den höga inflationen under 2022 och 2023. 

I vissa länder genomförde man då krisåtgärder i socialbidraget, men inte i Sverige. Det kan ha bidragit till att dämpa tillströmningen av nya biståndshushåll i samband med inflationskrisen. 

Och ett tredje spår som handlar om att det kan ha blivit svårare att ansöka och beviljas försörjningsstöd. 

Många vittnar om att det krävs väldigt mycket underlag. Förr kanske ett kontoutdrag räckte, nu behöver du utdrag från flera olika banker för att du någon gång köpt något på avbetalning. Den administrativa bördan på den som ansöker verkar ha ökat. 

Kollega har länge sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för en intervju, men utan framgång.

Det här är riksnormen:

  • Den utgör summan av personliga kostnader för samtliga medlemmar i hushållet och gemensamma hushållskostnader.  Och utifrån det avgörs nivån på försörjningsstödet.
  • Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår.
  • För 2026 har samtliga poster i normen räknats upp med 0,7 procent jämfört med året före.
  • Riksnormen tar hänsyn till:
  • hur många personer som finns i hushållet
  • ålder på barn och skolungdomar
  • om barn och skolungdomar äter lunch hemma
  • om vuxna är ensamstående eller sammanboende

    Källa: Socialstyrelsen