Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

Många undrar över vilka avdrag du får göra för hemmakontoret. Vi har kollat vad som gäller med Skatteverkets deklarationsexpert.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna håller i faktura och räknar på miniräknare.
Många har frågor till Skatteverket om avdrag för hemmakontor. Foto: Shutterstock

Det börjar vara dags att deklarera. 

Och i år är frågorna till Skatteverket något annorlunda än tidigare, till följd av att världen drabbades av en pandemi 2020, som gjorde att många slutade åka till jobbet och i stället jobbade hemifrån på heltid. 

För ett stort antal personer ställde det här nya krav på hemmiljön, då ett välutrustat kontor helt plötsligt blev en nödvändighet. 

Så frågan är, finns det nu någon möjlighet att göra avdrag för inköp som skrivbord, kontorsstol eller skrivbordslampa? Svaret är i stort sett nej, berättar Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman. 

– Om man har köpt in sådana saker som skrivbord, stol eller lampa ska det räknas som personliga egenkostnader. Det är svårt att dra gränsen att en sådan lampa bara går att använda i jobbet. Det spelar ingen roll heller för bedömningen om du de facto bara använt den för att jobba – du har ändå ingen avdragsrätt. Den ska i såna fall kräva någon väldigt speciell anordning. Det är stenhårda krav. 

Inget avdrag för frukt och kaffe

För att du ska kunna göra avdrag för hemmakontoret krävs att själva ytan är dedikerad endast till arbete. Den ska i stort sett inte vara möjlig att använda till något annat och i princip krävs egen ingång. 

– Det känns orimligt att någon skulle ha byggt om så pass mycket som det skulle krävas för att få göra avdrag, säger Schauman. 

Skatteverket har av anledning av pandemin listat flera arbetsrelaterade punkter som folk undrar om de får göra avdrag för. En av dem är frukt och kaffe, som många tidigare tog för givet att de kunde få gratis på jobbet. 

– Frukt och kaffe och såna saker – det är inte avdragsgillt, säger Schauman. 

– Det finns ingen rätt att bli kompenserad för att köpa hem sådant som du annars får på arbetsplatsen. Innan pandemin fanns det också folk som jobbade hemma, men det fanns ingen som tänkte att de skulle göra avdrag för de 28 kopparna kaffe man drack hemma då, men nu har det blivit mer fokus på det. Du har inte rätt till avdrag bara för att du har en kostnad som går att koppla till jobbet. 

Då kan du ha rätt till avdrag för bredbandet

Bredband räknas som en privat kostnad som inte är avdragsgill. Men om du behövt införskaffa snabbare uppkoppling för att ditt arbete kräver det, kan du ha rätt till avdrag.

”Om du kan visa att ditt arbete hemma kräver en väsentligt snabbare uppkoppling än den du har privat och att din arbetsgivare inte står för detta, kan du ha rätt till avdrag för den extra kostnaden”, står det i Skatteverkets avdragslexikon.

En ny regel som tillkommit under pandemin är att anställda kan ta emot gåvor från arbetsgivare upp till tusen kronor, utan att gåvan förmånsbeskattas. 

Den här ändringen kom till efter att allmänheten började skänka luncher till sjukvårdspersonal, något som Skatteverket bedömde som skattepliktigt. 

– De flesta blev med all rätt jätteupprörda. Då kom direkt ett lagförslag, som röstades igenom direkt, att arbetsgivare får ett utrymme på 1 000 kronor att ge i princip vad som helst till sina anställda utan att det ska förmånsbeskattas. Där var det tydligt att man inte ville att de gamla konsekvenser skulle gälla under pandemin, men man har inte gjort något andra förändringar i avdragsrätten för de som jobbar hemma. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Försäkringar kan vara onödiga – det här ska du ha koll på

Många tecknar försäkringar som ska skydda vid sjukdom eller arbetslöshet. Men risken är att du betalar för ett skydd som du redan har - eller ändå inte får. Kolla det här innan du skriver på.
David Österberg Publicerad 6 oktober 2026, kl 06:30
Teckna försäkring
Att ha en försäkring som täcker kostnader vid sjukdom eller arbetslöshet kan vara smart. Men det gäller att läsa villkoren noga. Colourbox

Flera banker, låneförmedlare och försäkringsbolag erbjuder trygghetsförsäkringar. Försäkringarna kan exempelvis betala amorteringar och ränta om du blir arbetslös eller sjukskriven. Men risken är att försäkringen blir en onödig kostnad, enligt stiftelsen Konsumenternas Försäkringsbyrå.

En orsak är att försäkringstagaren inte uppfyller villkoren. De innehåller ofta krav på tillsvidareanställning eller att konsumenten ska vara arbetsför när försäkringen tecknas. Ofta ska försäkringen dessutom ha gällt under en viss tid innan ersättningen kan betalas ut.

–  Vi möter konsumenter som har betalat för en försäkring i tron att de har ett ekonomiskt skydd. Först när de behöver försäkringen upptäcker de att de inte uppfyller villkoren, säger Håkan Carlsson, jurist och specialist på personförsäkringar på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Exakt hur vanligt det är har han inga siffror på, men beskriver problemet som ”återkommande”.

– Vi har också en del ärenden där personer nekats ett lån, men ändå tecknats för en försäkring. Ofta upptäcker de inte det förrän fakturorna för premien börjar komma.

Många har skydd via fack och arbetsgivare

Många har dessutom redan ett visst skydd via exempelvis a-kassan, fackförbund eller arbetsgivaren. Vid arbetslöshet finns bland annat a-kassa och inkomstförsäkring. Vid sjukdom finns sjuklön, sjukpenning och ofta kollektivavtalade sjukförsäkringar via arbetsgivaren. Därför bör den som överväger en trygghetsförsäkring först kartlägga sitt befintliga skydd, enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå.

– En extra försäkring kan ge ett kompletterande skydd, men kontrollera att det är något du faktiskt behöver och kan använda, säger Håkan Carlsson.

Hans råd är att ställa många frågor när en försäkring ska tecknas för att vara säker både på att man omfattas av den och att man behöver den.

– Men bolagen som säljer försäkringarna måste också ta ett större ansvar för att kontrollera att den person de säljer till uppfyller villkoren. Villkoren finns att läsa i avtalet, men i många fall är de inte tillräckligt tydliga.

Tre saker att kolla innan du tecknar trygghetsförsäkring

1.  Behovet av försäkringen
Kontrollera vilket skydd som redan finns genom till exempel a-kassa, fackförbund och arbetsgivare.

2.  Kravet för att få ersättning
Kontrollera vilka krav som gäller för att teckna försäkringen och för att senare få ersättning.

3.  Undantag i försäkringen
Läs förköpsinformationen och kontrollera när försäkringen inte gäller.

Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University.