Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

Många undrar över vilka avdrag du får göra för hemmakontoret. Vi har kollat vad som gäller med Skatteverkets deklarationsexpert.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna håller i faktura och räknar på miniräknare.
Många har frågor till Skatteverket om avdrag för hemmakontor. Foto: Shutterstock

Det börjar vara dags att deklarera. 

Och i år är frågorna till Skatteverket något annorlunda än tidigare, till följd av att världen drabbades av en pandemi 2020, som gjorde att många slutade åka till jobbet och i stället jobbade hemifrån på heltid. 

För ett stort antal personer ställde det här nya krav på hemmiljön, då ett välutrustat kontor helt plötsligt blev en nödvändighet. 

Så frågan är, finns det nu någon möjlighet att göra avdrag för inköp som skrivbord, kontorsstol eller skrivbordslampa? Svaret är i stort sett nej, berättar Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman

– Om man har köpt in sådana saker som skrivbord, stol eller lampa ska det räknas som personliga egenkostnader. Det är svårt att dra gränsen att en sådan lampa bara går att använda i jobbet. Det spelar ingen roll heller för bedömningen om du de facto bara använt den för att jobba – du har ändå ingen avdragsrätt. Den ska i såna fall kräva någon väldigt speciell anordning. Det är stenhårda krav. 

Inget avdrag för frukt och kaffe

För att du ska kunna göra avdrag för hemmakontoret krävs att själva ytan är dedikerad endast till arbete. Den ska i stort sett inte vara möjlig att använda till något annat och i princip krävs egen ingång. 

– Det känns orimligt att någon skulle ha byggt om så pass mycket som det skulle krävas för att få göra avdrag, säger Schauman. 

Skatteverket har av anledning av pandemin listat flera arbetsrelaterade punkter som folk undrar om de får göra avdrag för. En av dem är frukt och kaffe, som många tidigare tog för givet att de kunde få gratis på jobbet. 

– Frukt och kaffe och såna saker – det är inte avdragsgillt, säger Schauman. 

– Det finns ingen rätt att bli kompenserad för att köpa hem sådant som du annars får på arbetsplatsen. Innan pandemin fanns det också folk som jobbade hemma, men det fanns ingen som tänkte att de skulle göra avdrag för de 28 kopparna kaffe man drack hemma då, men nu har det blivit mer fokus på det. Du har inte rätt till avdrag bara för att du har en kostnad som går att koppla till jobbet. 

Då kan du ha rätt till avdrag för bredbandet

Bredband räknas som en privat kostnad som inte är avdragsgill. Men om du behövt införskaffa snabbare uppkoppling för att ditt arbete kräver det, kan du ha rätt till avdrag.

”Om du kan visa att ditt arbete hemma kräver en väsentligt snabbare uppkoppling än den du har privat och att din arbetsgivare inte står för detta, kan du ha rätt till avdrag för den extra kostnaden”, står det i Skatteverkets avdragslexikon.

En ny regel som tillkommit under pandemin är att anställda kan ta emot gåvor från arbetsgivare upp till tusen kronor, utan att gåvan förmånsbeskattas. 

Den här ändringen kom till efter att allmänheten började skänka luncher till sjukvårdspersonal, något som Skatteverket bedömde som skattepliktigt. 

– De flesta blev med all rätt jätteupprörda. Då kom direkt ett lagförslag, som röstades igenom direkt, att arbetsgivare får ett utrymme på 1 000 kronor att ge i princip vad som helst till sina anställda utan att det ska förmånsbeskattas. Där var det tydligt att man inte ville att de gamla konsekvenser skulle gälla under pandemin, men man har inte gjort något andra förändringar i avdragsrätten för de som jobbar hemma. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”

Närbild på två kuvert eller papper med CSN:s röda logotyp, som illustrerar studielån och återbetalning.
Enligt CSN skulle fler kunna nyttja möjligheten att betala in mindre pengar för sina studielån. Foto: Jessica Gow/TT

Av 1,5 miljoner återbetalningsskyldiga låntagare hos CSN får ungefär sex procent varje år en skuld överlämnad till Kronofogden. Den som har svårt att betala tillbaka på sitt studielån har möjlighet att ansöka om att betala mindre. Det kan exempelvis vara om du har låg inkomst, är beroende av försörjningsstöd eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Trots det är det få som utnyttjar möjligheten.

 Av alla som får studieskulder överlämnade till Kronofogden är det bara en av tio som ansöker. Enligt myndighetens egna genomgång skulle en av fyra haft rätt att slippa betala helt under året, om de ansökt.

 

Då kan du ansöka om att betala mindre till CSN

  • Om du är beroende av försörjningsstöd under minst tre månader i följd.
  • Om du får hel aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan (din totala inkomst får inte vara högre än garantinivån, vilket 2026 motsvarar 164 576 kronor).
  • Om du har tillfälligt begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser.
  • Om din inkomst är låg.
  • Om du studerar med studiemedel från CSN.
  • Om du gör värnplikt eller går en utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

 

När kan CSN skriva av lånet helt?

  • CSN skriver av ditt lån det året du fyller 68 eller 72 år om du har följt din betalningsplan. (De olika åldersgränserna beror på om du fått ditt lån utbetalat före eller efter 2022)
  • Vid dödsfall.
  • Om du har hel sjukersättning och din årsinkomst inte är högre än ett visst belopp.
  • Om du får en skada som innebär att du inte kommer att ha nytta av den utbildning du tagit lån för.
  • Om du fått en funktionsnedsättning som förlängt din studietid.

Vad gör CSN?

CSN (Centrala studiestödsnämnden) är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd, studielån och bidrag till personer som studerar. 
 

  • Ansökningshantering: Tar emot ansökningar och beslutar om studiemedel.
  • Studiemedel: Beviljar och betalar ut bidrag och lån för studier på gymnasienivå, komvux, yrkeshögskola och universitet/högskola.
  • Kontroll av studier: Säkerställer att studerande uppfyller kraven på studietakt och studieresultat.
  • Återbetalning: Administrerar återbetalningen av studielån när studierna är avslutade.
  • Speciallån: Hanterar körkortslån och hemutrustningslån.

Källa: CSN

Tvådelad bild: Kronofogden-dokument med mynt samt skuldrådgivaren Kristofer Krmpotic . Används till text om skuldsättning och skuldrådgivning.
Skulder hos Kronofogden ökar – enligt skuldrådgivaren handlar det ofta om sjukdom, arbetslöshet eller separation snarare än ”slarv”. Foto: Henrik Holmberg / TT

Förra året hade nästan 450 000 personer skulder hos Kronofogden, på sammanlagt 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Allra mest skuldsatt är man i åldrarna 35 till 44 år.

Kristofer Krmpotic har arbetat som budget-och skuldrådgivare i Stockholm under många år. I sitt jobb har han mött tusentals personer som kämpar med ekonomin. Några av oaktsamhet och dåliga beslut, men majoriteten genom en livshändelse, sjukdom eller familjesituation. 

– Debatten kring skuldsatta handlar ofta om att man är ansvarslös och har sig själv att skylla. Så kan det vara i vissa fall, men de allra flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över: De blir sjuka, arbetslösa eller separerar och får ökade levnadskostnader.

Återkrav från Föräskringskassan

En annan vanlig orsak är osäkra anställningar. Personer som aldrig vet hur många timmar de får jobba varje månad söker bostadsbidrag för att kunna betala hyran. Visar det sig att de får jobba fler timmar än de räknat med, får de ett återkrav av Försäkringskassan, som enligt Kristofer Krmpotic kan leda till långvarig skuldsättning. Han menar att situationen dessutom ofta eskalerar för att det finns en skam i att ha en problematisk ekonomi. Och att många drar sig för att söka hjälp. 

– Det har ofta gått lång tid innan man söker hjälp. Det är skamligt att inte kunna betala räkningar eller ge barnen vad de vill ha. Samtidigt upplever många en enorm lättnad när de berättar om sina skulder och tar tag i problemet. 

De flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över

Kristofer Krmpotic ser flera stora orsaker till att skuldberget har växt under åren. En del var avregleringen av kreditmarknaden under mitten av 1980-talet. En lånefest som släpptes lös och ännu inte har stoppats fullt ut. En annan del är ett välfärdssystem med grovmaskigt nät. 

– Ta reformeringen av a-kassan som exempel. De mest utsatta får inte stöd, eller får sitt stöd tidsbegränsat. Det gör att folk faller längre ned och får svarare att ta sig upp. 

Återkraven sticker ut i skuldstatistiken

Enligt Kronofogdens senaste rapport handlar de största skulderna bland enskilda om lån, krediter, abonnemang och exempelvis statliga återkrav. Just statliga återkrav, alltså att en myndighet som CSN, a-kassan eller Försäkringskassan begär tillbaka pengar har ökat med 59 procent sedan förra året. Av det totala skuldbeloppet är 30 procent räntor och avgifter.