Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer sämst på att vabba

Andelen som stannar hemma med sjuka barn skiljer sig mellan olika yrken och roller. Allra sämst på att vabba är cheferna.
Lina Björk Publicerad 7 februari 2024, kl 06:01
vuxen och barn som lägger pussel
Anställda inom hantverkaryrken vabbar mest, medan chefer vabbar minst. Vad är orsaken till detta? Foto: TT/Jessica Gow

Bäst på att hämta snoriga barn från förskolan är anställda inom hantverkaryrken som bygg och tillverkning, visar siffror från Försäkringskassan. Inom dessa yrkesgrupper vabbar 67 procent av kvinnorna och 60 procent av männen. Majoriteten bland både manliga och kvinnliga chefer vabbar dock inte alls. Varför är det så?

– Det kan ha fler förklaringar. Högre chefer har i snitt äldre barn och det vabbas därför inte lika ofta. Chefsyrket är också mer flexibelt vilket möjliggör för chefer att vobba, då syns de inte i statistiken, säger Johan Kaluza, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

Ledare tar i snitt ut mindre föräldraledighet än övriga yrkesgrupper, något som kan tyda på att chefer kan uppleva ett krav på att inte vara borta längre tid från arbetsplatsen, enligt Johan Kaluza.

För personer som jobbar målstyrt finns ofta specifika arbetsuppgifter som inte fångas upp av någon annan när man är borta, säger han.


Avstå mycket lön för att vabba

Den tillfälliga föräldrapenningen har ett inkomsttak. Tjänar du över 43 750 kronor i månaden uppnår du det och får inte ersättning för resterande del. Chefer som tjänar betydligt mer får alltså avstå mycket lön för att vabba sina barn.

Det kan vara ytterligare en orsak. Till skillnad från föräldraledighet är vabb svårt att planera. Barn som blir sjuka på natten eller behöver hämtas på förskolan är svårare för chefer med höga krav. Och då har vi sett studier som visar att man fördelar ansvaret i familjen i stället, så att de snabba puckarna tas av en partner.

Johan Kaluza ser fler möjligheter att få chefer att vabba mer. Till exempel att höja prisbasbeloppet för vård av barn, även om det inte påverkar dem med allra högst inkomst. Det kan också handla om att chefer faktiskt kliver fram och tar sitt ansvar som kulturbärare på sitt företag.

Chefer styr över sin arbetssituation och hur de beter sig påverkar organisationen. Om en chef visar att det är viktigt och prioriterat att vara hemma med sjuka barn så skapar det en kultur på arbetsplatsen där vabbandet är en självklarhet.

Är det svårt för dig som chef att vabba?

 

Linda Lindau, Operation Manager Caterbee AB, Stockholm. Ett barn, 11 år.

Lina Lindau

– Jag har inte vabbat en enda dag på åtta år. Min dotter har mest haft enklare förkylningar och då har jag kunnat arbeta hemma. Skulle hon varit riktigt sjuk skulle jag vabba såklart. Men på vissa positioner och på mindre företag där jag har arbetat tidigare hade det varit svårare att vara borta från jobbet. Det är ju väldigt dåligt att behöva känna så.

 




Johan Siikavaara, tf chef LKAB, Kiruna. Två barn, 8 och 11 år.

Johan Siikavaara

– Jag tror inte det är svårare som chef än för andra yrkesgrupper. När jag och min fru, som är gymnasielärare, måste vabba tittar vi i våra kalendrar och ser hur vi kan lösa det. Det blir lite pusslande, ibland delar vi på en dag. Ibland kan jag göra visst jobb på distans, men är barnen sjuka prioriteras de framför arbetet.

 




Erika Grahm, sportchef Brynäs, Gävle. Ett barn, 1,5 år.

Erika Grahm

– Jag och min sambo har hyfsat flexibla jobb så vi kan fördela vab mellan oss, vilket underlättar mycket. Jag behöver därför aldrig vara borta från jobbet under längre perioder. Men såklart att det stressar mig ibland när jag behöver vara hemma med sjukt barn vid tillfällen när det passar mindre bra.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.