Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

1 000 dollar, motsvarande nära 8 500 svenska kronor. Så mycket får runt 450 anställda på Stanley Security i Sverige för att få till ett bättre hemmakontor under pandemin. Detsamma gäller för tiotusentals andra hemmajobbare i samma koncern.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock, Stanley Security
– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe, säger Lisbeth Holm-Knapstad på Stanley Security. Shutterstock, Stanley Security

Säkerhetsbolaget Stanley Security ingår i Stanley Black & Decker-koncernen med över 60 000 anställda i världen. Av dessa uppskattar Lisbeth Holm-Knapstad, nordisk HR-direktör för Stanley Security, att knappt hälften mestadels har jobbat hemifrån under pandemin.

I vintras beslöt ledningen att alla koncernens hemmajobbare, däribland 450 tjänstemän på Stanley Security i Sverige, skulle få ett bidrag motsvarande 1 000 dollar för att kunna inreda sina hemmakontor.

– Vi vet att många har en besvärlig hemmasituation under pandemin och inte alltid har en egen arbetsplats. Även om man har fått lov att ta med sig den grundläggande utrustningen från kontoret så har det varit viktigt för oss att stötta medarbetarna så att alla genom de här pengarna i alla fall har möjlighet att investera i en effektiv och ergonomiskt riktig arbetsplats hemma, säger Lisbeth Holm-Knapstad.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe på kontor som nästan ingen använder nu.

Arbetsgivararen har inte krävt några kvitton på vad pengarna går till. Eftersom de betalades ut på decemberlönen beskattas de som lön, enligt en sakkunnig på Skatteverket som Kollega varit i kontakt med.

Läs mer: Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

För Jens Olsson Kramme, ordförande för Unionenklubben på Stanley Security Sverige i Stockholm, har bidraget inneburit att han har fått en slags retroaktiv ersättning för de pengar han strax innan pandemin hann lägga ut på att ordna med en bra arbetsplats i sitt nyinköpta radhus. Det därför att han även tidigare, bland annat på grund av sin fackliga roll, har jobbat en hel del hemifrån.

Men bland kollegorna är det många som har använt pengarna till att köpa nya skrivbord, kontorsstolar och annat som har förbättrat deras arbetsplats i hemmet.

– Majoriteten av oss är naturligtvis jätteglada för det här bidraget. Och personligen har jag inga åsikter. Men i min fackliga roll, där jag bland annat också företräder tjänstemän inom vår larmcentral som inte har möjlighet att jobba hemifrån, så vet jag att en del också är kritiska mot bidraget eftersom det har setts som en belöning för att man gjort ett bra jobb under pandemin. Vilket de då inte har fått. Och det är så klart olyckligt, säger Jens Olsson Kramme.

Även Lantmäteriet har gett sina anställda bidrag till hemmakontoret, med 5 000 kronor.

Oavsett om man har fått bidrag från arbetsgivaren eller ej så tycks intresset för att köpa eller hyra nya eller begagnade möbler till hemmakontoret ha ökat under pandemin. Både Myrorna och Ikea rapporterar ökad efterfrågan, rapporterar Ny Teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.