Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

1 000 dollar, motsvarande nära 8 500 svenska kronor. Så mycket får runt 450 anställda på Stanley Security i Sverige för att få till ett bättre hemmakontor under pandemin. Detsamma gäller för tiotusentals andra hemmajobbare i samma koncern.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock, Stanley Security
– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe, säger Lisbeth Holm-Knapstad på Stanley Security. Shutterstock, Stanley Security

Säkerhetsbolaget Stanley Security ingår i Stanley Black & Decker-koncernen med över 60 000 anställda i världen. Av dessa uppskattar Lisbeth Holm-Knapstad, nordisk HR-direktör för Stanley Security, att knappt hälften mestadels har jobbat hemifrån under pandemin.

I vintras beslöt ledningen att alla koncernens hemmajobbare, däribland 450 tjänstemän på Stanley Security i Sverige, skulle få ett bidrag motsvarande 1 000 dollar för att kunna inreda sina hemmakontor.

– Vi vet att många har en besvärlig hemmasituation under pandemin och inte alltid har en egen arbetsplats. Även om man har fått lov att ta med sig den grundläggande utrustningen från kontoret så har det varit viktigt för oss att stötta medarbetarna så att alla genom de här pengarna i alla fall har möjlighet att investera i en effektiv och ergonomiskt riktig arbetsplats hemma, säger Lisbeth Holm-Knapstad.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe på kontor som nästan ingen använder nu.

Arbetsgivararen har inte krävt några kvitton på vad pengarna går till. Eftersom de betalades ut på decemberlönen beskattas de som lön, enligt en sakkunnig på Skatteverket som Kollega varit i kontakt med.

Läs mer: Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

För Jens Olsson Kramme, ordförande för Unionenklubben på Stanley Security Sverige i Stockholm, har bidraget inneburit att han har fått en slags retroaktiv ersättning för de pengar han strax innan pandemin hann lägga ut på att ordna med en bra arbetsplats i sitt nyinköpta radhus. Det därför att han även tidigare, bland annat på grund av sin fackliga roll, har jobbat en hel del hemifrån.

Men bland kollegorna är det många som har använt pengarna till att köpa nya skrivbord, kontorsstolar och annat som har förbättrat deras arbetsplats i hemmet.

– Majoriteten av oss är naturligtvis jätteglada för det här bidraget. Och personligen har jag inga åsikter. Men i min fackliga roll, där jag bland annat också företräder tjänstemän inom vår larmcentral som inte har möjlighet att jobba hemifrån, så vet jag att en del också är kritiska mot bidraget eftersom det har setts som en belöning för att man gjort ett bra jobb under pandemin. Vilket de då inte har fått. Och det är så klart olyckligt, säger Jens Olsson Kramme.

Även Lantmäteriet har gett sina anställda bidrag till hemmakontoret, med 5 000 kronor.

Oavsett om man har fått bidrag från arbetsgivaren eller ej så tycks intresset för att köpa eller hyra nya eller begagnade möbler till hemmakontoret ha ökat under pandemin. Både Myrorna och Ikea rapporterar ökad efterfrågan, rapporterar Ny Teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.