Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

1 000 dollar, motsvarande nära 8 500 svenska kronor. Så mycket får runt 450 anställda på Stanley Security i Sverige för att få till ett bättre hemmakontor under pandemin. Detsamma gäller för tiotusentals andra hemmajobbare i samma koncern.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock, Stanley Security
– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe, säger Lisbeth Holm-Knapstad på Stanley Security. Shutterstock, Stanley Security

Säkerhetsbolaget Stanley Security ingår i Stanley Black & Decker-koncernen med över 60 000 anställda i världen. Av dessa uppskattar Lisbeth Holm-Knapstad, nordisk HR-direktör för Stanley Security, att knappt hälften mestadels har jobbat hemifrån under pandemin.

I vintras beslöt ledningen att alla koncernens hemmajobbare, däribland 450 tjänstemän på Stanley Security i Sverige, skulle få ett bidrag motsvarande 1 000 dollar för att kunna inreda sina hemmakontor.

– Vi vet att många har en besvärlig hemmasituation under pandemin och inte alltid har en egen arbetsplats. Även om man har fått lov att ta med sig den grundläggande utrustningen från kontoret så har det varit viktigt för oss att stötta medarbetarna så att alla genom de här pengarna i alla fall har möjlighet att investera i en effektiv och ergonomiskt riktig arbetsplats hemma, säger Lisbeth Holm-Knapstad.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe på kontor som nästan ingen använder nu.

Arbetsgivararen har inte krävt några kvitton på vad pengarna går till. Eftersom de betalades ut på decemberlönen beskattas de som lön, enligt en sakkunnig på Skatteverket som Kollega varit i kontakt med.

Läs mer: Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

För Jens Olsson Kramme, ordförande för Unionenklubben på Stanley Security Sverige i Stockholm, har bidraget inneburit att han har fått en slags retroaktiv ersättning för de pengar han strax innan pandemin hann lägga ut på att ordna med en bra arbetsplats i sitt nyinköpta radhus. Det därför att han även tidigare, bland annat på grund av sin fackliga roll, har jobbat en hel del hemifrån.

Men bland kollegorna är det många som har använt pengarna till att köpa nya skrivbord, kontorsstolar och annat som har förbättrat deras arbetsplats i hemmet.

– Majoriteten av oss är naturligtvis jätteglada för det här bidraget. Och personligen har jag inga åsikter. Men i min fackliga roll, där jag bland annat också företräder tjänstemän inom vår larmcentral som inte har möjlighet att jobba hemifrån, så vet jag att en del också är kritiska mot bidraget eftersom det har setts som en belöning för att man gjort ett bra jobb under pandemin. Vilket de då inte har fått. Och det är så klart olyckligt, säger Jens Olsson Kramme.

Även Lantmäteriet har gett sina anställda bidrag till hemmakontoret, med 5 000 kronor.

Oavsett om man har fått bidrag från arbetsgivaren eller ej så tycks intresset för att köpa eller hyra nya eller begagnade möbler till hemmakontoret ha ökat under pandemin. Både Myrorna och Ikea rapporterar ökad efterfrågan, rapporterar Ny Teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.