Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

1 000 dollar, motsvarande nära 8 500 svenska kronor. Så mycket får runt 450 anställda på Stanley Security i Sverige för att få till ett bättre hemmakontor under pandemin. Detsamma gäller för tiotusentals andra hemmajobbare i samma koncern.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock, Stanley Security
– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe, säger Lisbeth Holm-Knapstad på Stanley Security. Shutterstock, Stanley Security

Säkerhetsbolaget Stanley Security ingår i Stanley Black & Decker-koncernen med över 60 000 anställda i världen. Av dessa uppskattar Lisbeth Holm-Knapstad, nordisk HR-direktör för Stanley Security, att knappt hälften mestadels har jobbat hemifrån under pandemin.

I vintras beslöt ledningen att alla koncernens hemmajobbare, däribland 450 tjänstemän på Stanley Security i Sverige, skulle få ett bidrag motsvarande 1 000 dollar för att kunna inreda sina hemmakontor.

– Vi vet att många har en besvärlig hemmasituation under pandemin och inte alltid har en egen arbetsplats. Även om man har fått lov att ta med sig den grundläggande utrustningen från kontoret så har det varit viktigt för oss att stötta medarbetarna så att alla genom de här pengarna i alla fall har möjlighet att investera i en effektiv och ergonomiskt riktig arbetsplats hemma, säger Lisbeth Holm-Knapstad.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe på kontor som nästan ingen använder nu.

Arbetsgivararen har inte krävt några kvitton på vad pengarna går till. Eftersom de betalades ut på decemberlönen beskattas de som lön, enligt en sakkunnig på Skatteverket som Kollega varit i kontakt med.

Läs mer: Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

För Jens Olsson Kramme, ordförande för Unionenklubben på Stanley Security Sverige i Stockholm, har bidraget inneburit att han har fått en slags retroaktiv ersättning för de pengar han strax innan pandemin hann lägga ut på att ordna med en bra arbetsplats i sitt nyinköpta radhus. Det därför att han även tidigare, bland annat på grund av sin fackliga roll, har jobbat en hel del hemifrån.

Men bland kollegorna är det många som har använt pengarna till att köpa nya skrivbord, kontorsstolar och annat som har förbättrat deras arbetsplats i hemmet.

– Majoriteten av oss är naturligtvis jätteglada för det här bidraget. Och personligen har jag inga åsikter. Men i min fackliga roll, där jag bland annat också företräder tjänstemän inom vår larmcentral som inte har möjlighet att jobba hemifrån, så vet jag att en del också är kritiska mot bidraget eftersom det har setts som en belöning för att man gjort ett bra jobb under pandemin. Vilket de då inte har fått. Och det är så klart olyckligt, säger Jens Olsson Kramme.

Även Lantmäteriet har gett sina anställda bidrag till hemmakontoret, med 5 000 kronor.

Oavsett om man har fått bidrag från arbetsgivaren eller ej så tycks intresset för att köpa eller hyra nya eller begagnade möbler till hemmakontoret ha ökat under pandemin. Både Myrorna och Ikea rapporterar ökad efterfrågan, rapporterar Ny Teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.