Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Fusk och avslag i deklarationen – det här är vanligast

Det är dags att deklarera. Men festkläder för representation och psykologikurser för att stå ut med chefen kommer inte att godkännas av Skatteverket. Det har andra redan försökt.
Lina Björk Publicerad 10 mars 2022, kl 11:03
Man vid dator i studiesal och garderob med festkläder, med rött kryss över.
Skatteverket har fått in avdrag för kurser i psykologi för att stå ut med chefen, men även festkläder för att kunna se presentabel ut på jobbet. Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT och Shutterstock

Senast måndagen den 2 maj ska du ha lämnat in deklaration för inkomståret 2021. Totalt, inklusive pappersvarianten, är det över åtta miljoner deklarationer som skickas ut och kompletteras med saker som anställda vill dra av på skatten.

Bland de lite ovanligare sakerna hör kurser och finkläder.

–  Vi har fått in avdrag för kurser i psykologi för att stå ut med chefen, men även festkläder för att kunna se presentabel ut på jobbet. Det godkänns tyvärr inte utan hamnar under kategorin privat levnadskostnad, säger Alem Resulovic som är deklarationsexpert på Skatteverket.

Avdrag för hemmakontor

Under pandemiåren fick Skatteverket många frågor om vad som kunde deklareras för hemmakontoret. Många ville ha ersättning för möbler, bredbandskostnader eller ökade kaffe och- fruktinköp.

Alem Resulovic
Alem Resulovic, Skatteverket Foto: Anders Ågren

Men reglerna var tydliga, få utgifter som kopplades till hemarbetet gick att göra avdrag för. Det blev inte heller någon anstormning av felaktiga avdrag eftersom Skatteverket gick ut tidigt och informerade.

– Eftersom arbetsgivare uppmanade anställda att jobba hemma så var vi förberedda på den typen av frågor och samlade tidigt information om reglerna, säger Alem Resulovic.

Resor till jobbet vanligt fusk

Alla deklarationer som skickas tillbaka till Skatteverket granskas maskinellt. Myndigheten gjorde ingen särskild granskning av avdrag kopplade till pandemin, utan fokuserade på de områden där personer gör mest fel: När de säljer sin bostad, när de säljer värdepapper och när de reser till och från arbetet.

För att få göra avdrag för resor krävs till exempel att du tjänar två timmar på att åka bil jämfört med att åka kollektivtrafik. Uppfylls inte det kravet har du inte rätt till avdrag. Detsamma gäller trängselskatt och andra avgifter.

– Det är klart att folk gör fel både medvetet och av misstag. Men resor till och från jobbet är ett snårigt regelverk så man får förstå att det begås misstag. 

Enligt Skatteverkets beräkningar uppgick skattefelet för reseavdraget till 1,8 miljarder kronor per år mellan 2014 och 2016. Det motsvarade en tredjedel av reseavdragets skattemässiga värde. Nu ligger en remiss för att förenkla regelverket hos Finansdepartementet.

Vilka andra misstag är vanliga?

– Det vanligaste misstaget är väl att man glömmer att godkänna deklarationen. Inga pengar brinner såklart inne men det tillkommer en förseningsavgift som är onödig.

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.