Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Fusk och avslag i deklarationen – det här är vanligast

Det är dags att deklarera. Men festkläder för representation och psykologikurser för att stå ut med chefen kommer inte att godkännas av Skatteverket. Det har andra redan försökt.
Lina Björk Publicerad
Man vid dator i studiesal och garderob med festkläder, med rött kryss över.
Skatteverket har fått in avdrag för kurser i psykologi för att stå ut med chefen, men även festkläder för att kunna se presentabel ut på jobbet. Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT och Shutterstock

Senast måndagen den 2 maj ska du ha lämnat in deklaration för inkomståret 2021. Totalt, inklusive pappersvarianten, är det över åtta miljoner deklarationer som skickas ut och kompletteras med saker som anställda vill dra av på skatten.

Bland de lite ovanligare sakerna hör kurser och finkläder.

–  Vi har fått in avdrag för kurser i psykologi för att stå ut med chefen, men även festkläder för att kunna se presentabel ut på jobbet. Det godkänns tyvärr inte utan hamnar under kategorin privat levnadskostnad, säger Alem Resulovic som är deklarationsexpert på Skatteverket.

Avdrag för hemmakontor

Under pandemiåren fick Skatteverket många frågor om vad som kunde deklareras för hemmakontoret. Många ville ha ersättning för möbler, bredbandskostnader eller ökade kaffe och- fruktinköp.

Alem Resulovic
Alem Resulovic, Skatteverket Foto: Anders Ågren

Men reglerna var tydliga, få utgifter som kopplades till hemarbetet gick att göra avdrag för. Det blev inte heller någon anstormning av felaktiga avdrag eftersom Skatteverket gick ut tidigt och informerade.

– Eftersom arbetsgivare uppmanade anställda att jobba hemma så var vi förberedda på den typen av frågor och samlade tidigt information om reglerna, säger Alem Resulovic.

Resor till jobbet vanligt fusk

Alla deklarationer som skickas tillbaka till Skatteverket granskas maskinellt. Myndigheten gjorde ingen särskild granskning av avdrag kopplade till pandemin, utan fokuserade på de områden där personer gör mest fel: När de säljer sin bostad, när de säljer värdepapper och när de reser till och från arbetet.

För att få göra avdrag för resor krävs till exempel att du tjänar två timmar på att åka bil jämfört med att åka kollektivtrafik. Uppfylls inte det kravet har du inte rätt till avdrag. Detsamma gäller trängselskatt och andra avgifter.

– Det är klart att folk gör fel både medvetet och av misstag. Men resor till och från jobbet är ett snårigt regelverk så man får förstå att det begås misstag. 

Enligt Skatteverkets beräkningar uppgick skattefelet för reseavdraget till 1,8 miljarder kronor per år mellan 2014 och 2016. Det motsvarade en tredjedel av reseavdragets skattemässiga värde. Nu ligger en remiss för att förenkla regelverket hos Finansdepartementet.

Vilka andra misstag är vanliga?

– Det vanligaste misstaget är väl att man glömmer att godkänna deklarationen. Inga pengar brinner såklart inne men det tillkommer en förseningsavgift som är onödig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.