Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Dubbelt så många mammor som pappor går ner i arbetstid

Fyra av tio kvinnor har gått ner i arbetstid för att ta hand om sina barn men bara knappt hälften så många män har gjort samma sak, det visar Unionens Novusundersökning bland privatanställda tjänstemän med barn upp till 11 år.
Sofia Broomé Publicerad 15 maj 2019, kl 13:07
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Andra som i hög grad går ner i arbetstid för att ta hand om sina barn är de om inte kan jobba på distans och de som aldrig jobbar när de är hemma med barn. Förutom män är det chefer, de som kan arbeta på distans och de som alltid vobbar som sällan går ner i arbetstid för att ta hand om sina barn.

Enligt undersökningen tyckte 58 procent att de hade en föräldravänlig arbetsplats och 38 procent av de tillfrågade tyckte att det bedrevs ett aktivt arbete för ett föräldravänligt arbetsliv på deras arbetsplats.

– På föräldravänliga arbetsplatser är det möjligt för både kvinnor och män att jobba heltid och samtidigt vara förälder, säger Unionens ordförande Martin Linder, i ett pressmeddelande.

Att dubbelt så många kvinnor som män går ner i arbetstid får stora konsekvenser för deras lön, karriärutveckling och pension. Att kunna jobba hemifrån, ha flexibla arbetstider och möjligheter att organisera arbetet så att det är möjligt att vara borta för att ta hand om sjuka ban är exempel på ett mer flexibelt arbetsliv, som enligt Martin Linder är nyckeln till ett mer jämställt föräldraskap.

Flexibiliteten kan dock bli en fälla för den som väljer att jobba deltid. Drygt en tredjedel av dem som har gått ner i arbetstid för att ta hand om sina barn har inte fått sin arbetsbörda anpassad visar undersökningen.

– Man väljer att jobba deltid för att jobba mindre oavsett om det sker på arbetsplatsen eller någon annanstans. Arbetsgivaren måste anpassa arbetsbördan efter arbetstiden, säger Martin Linder.

81 procent av de tillfrågade tyckte att inflytande över arbetstiden var den allra viktigaste frågan i arbetslivet.

Karriärmöjligheterna begränsas av föräldraledigheten menar runt en femtedel av de tillfrågade och 14 procent menar att möjligheterna till kompetensutveckling påverkas negativt.

Undersökningen, ”Föräldravänligt arbetsliv 2019”, 1 560 privatanställda tjänstemän med barn upp till 11 år intervjuades i slutet av förra året.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström