Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Ideella byråer med knappa resurser

När facket säger nej och DO:s dörr är stängd finns det faktiskt ytterligare ett alternativ om du blivit diskriminerad. I 15 städer finns det antidiskrimineringsbyråer som jobbar hårt för att förebygga och hjälpa folk som kommit i kläm på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder, religion eller sexuell läggning.
Johanna Rovira Publicerad
TT
Fler diskrimineringsärenden borde prövas i rätten, eftersom vi behöver praxis, menar Lina Gidlund från Diskrimineringsbyrån i Uppsala. TT

Fast det finns också andra skäl att vända sig till antidiskrimineringsbyrån  –  eller diskrimineringsbyrån som den heter på vissa orter.

-  Det första  du ska göra om du har blivit diskriminerad är att kolla upp preskriptionstiden. Vänder du dig till ett fackombud som inte har koll så finns risken att tiden löper ut, säger Lina Gidlund, som är verksamhetschef på Diskrimineringsbyrån i Uppsala.

Diskrimineringsbyråerna ska vara ett komplement till DO och fackförbunden och Lina Gidlund har både positiva och negativa erfarenheter av hur facken agerar i diskrimineringsärenden.

- Facket borde bli bättre på att driva diskrimineringsfall och ta ställning mot diskriminering. Det kan vara väldigt personberoende hur facket går in i ett ärende och hur hårt man driver det. På central nivå är man inte lika intresserad av att driva diskrimineringsfall eftersom de är svåra att vinna. Samtidigt måste jag understryka att det finns väldigt bra exempel på hur facket agerat också.

Förra året vände sig en person som fått nobben av sitt fack till byrån i Uppsala. Eftersom diskrimineringsbyråerna av ekonomiska skäl bara kan stämma på småmål, där skadeståndet är max 22 000, vände sig byrån till facket igen för att få högre skadestånd. Facket sa nej ytterligare en gång och byråns jurist vände sig i stället till DO – som bollade tillbaka ärendet till facket.

- Facket tog vår framställan rakt av när man stämde arbetsgivaren och sedan gjordes det upp om förlikning.  Att vi gör fackets jobb är knappast väl använda skattepengar, säger Lina Gidlund.

De skattepengar diskrimineringsbyråerna har att röra sig med är dessutom ganska blygsamma. Uppsalabyrån får runt 800 000 statliga kronor per år att röra sig med – resten av finansieringen får den via kommunala bidrag och pengar man får in på att sälja utbildningar till företag och organisationer.

Men pengarna tar ändå slut snabbt med 13 anställda och ett digert handlingsprogram. Just nu möts den som vänder sitt till Diskrimineringsbyrån i Uppsala av beskedet att ärendehanteringen är stängd till och med 6 maj.

- Vi fick stänga ärendehanteringen ett halvår i fjol och ändå fick vi in ca 100 ärenden och stämde i sex. Det är nästan lika många stämningar som DO.

Lina Gidlund har höga förhoppningar på att DO, nu när myndigheten förändrat sina rutiner och kommer att ta sig an fler fall samt öka diskriminerades möjligheter att få upprättelse.

- DO har tidigare förlikat i första hand och vid en förlikning får individen inte den ursäkten den har rätt till. Pengarna tar inte bort den känslo- och hälsomässiga skada en diskriminering utgör.

-  Dessutom behöver vi praxis. Dels för att det blir lättare att förlika om det finns praxis men också för att domstolarna behöver lära sig handlägga och ta ställning i diskrimineringsärenden.  Arbetsdomstolen är bedrövlig när det gäller diskrimineringsfall. AD har bara gett rätt i två fall av etnisk diskriminering och det ena var en tredskodom (när motparten inte dyker upp).

Kanske kommer diskrimineringsbyråerna att kunna bidra till en förändrad rättspraxis framöver i högre utsträckning än tidigare. Just nu läggs sista handen vid ett stort projekt – agera II - där en av många delar är en talesrättsorganisation med en fond där intresseorganisationer kan söka pengar för att finansiera rättsprocesser.

Men det behövs också att staten skjuter till mer pengar till landets femton byråer:

- Byråerna sliter hårt för bra verksamhet, men på så dåliga premisser att många är slutkörda. Om visionen är att Sverige ska vara fritt från diskriminering, skulle jag vilja se ett tydligare ställningstagande.  Jag vill att politikerna kommer till insikt om att diskriminerande strukturer kostar samhället extremt mycket på flera olika plan, säger Lina Gidlund.

Diskriminerings-byråerna

  • Diskrimineringsbyråerna kom till efter ett EG-direktiv som krävde att diskrimineringsfrågorna var förankrade på gräsrotsnivå.
  • Under flera år drevs byråerna, med Holland som modell, som försöksverksamhet. För något år sedan permanentades de 15 byråerna som finns i 15 olika städer.
  • Den nuvarande gränsen i småmålsförordningen är 200 euro.
  • Ägandeförhållandena ser olika ut i olika delar av landet. I Uppsala ägs byrån av Uppsala föreningsråd.
  • Uppsala diskrimineringsbyrå står på tre pelare:
    1 . Åtgärdande, diskrimineringsärenden som drivs.
    2. Förebyggande, informations- och utbildningsinsatser.
    3. Opinionsinsatser, olika projekt, till exempel Agera II, Nätvaro , PraLin , kartläggningar och granskningar.
  •  För att att slippa betala motpartens hela rättegångskostnad vid en förlust finns regler om småmål  där skadeståndet som yrkas inte får vara högre än ett halvt basbelopp ( i dag  22 250 kronor).

Läs mer om diskrimineringbyrån.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet

En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 13 november 2024, kl 06:01
Gravid och avskedad. Till vänster en kvinna med gravidmage, till höger en svensk lagbok.
Diskriminering på jobbet. En provanställd kvinna blev avskedad efter att ha avslöjat sin graviditet. Unionen stämmer företaget och kräver skadestånd för bland annat brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/NTB/TT/Jessica Gow/TT.

Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning. 

På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.

Försökte få kvinnan att säga upp sig

Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.

Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.

Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten. 

– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.

Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?

– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.

Man måste inte berätta att man är gravid

En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.

Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?

– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.

 

Diskriminering

Sverige värst i Norden – på ålderism

Sverige är sämst i Norden på att anställda folk över 55. Det visar en ny forskningsrapport som också belyser hur äldre arbetssökanden ignoreras av företagen.
Johanna Rovira Publicerad 21 oktober 2024, kl 06:02
Ålderism: Till vänster en äldre kvinna pp kontor, till höger en herre som packar sina saker från ett skrivbord.
Sverige sämst i Norden på att anställa äldre. En ny rapport visar att svenska företag ignorerar arbetssökande över 55, medan chanserna är dubbelt så stora i Danmark. Foto: Colourbox.

Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens  kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer. 

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.

Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare. 

Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden. 

Äldre ghostas av arbetsgivarna

Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.

Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar.  Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse. 

Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist. 

Diskriminering

Då har du rätt till högre lön som föräldraledig

Även föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Den som är hemma med barn ska ha samma löneutveckling som om hen hade varit på jobbet. Att diskriminera föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen.
David Österberg Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:01
Föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Diskriminering av föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen. Se till att du får samma löneutveckling som om du hade varit på jobbet. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Colourbox.

Är du föräldraledig? Då har du rätt att få samma löneutveckling som du skulle ha haft om du hade jobbat. Om du tidigare år har fått höga lönepåslag ska du få det även när du är föräldraledig. 

Cecilia Arklid är förbundsjurist på Unionen och reder ut vad som gäller.

Har man rätt till löneförhöjning under föräldraledighet?

– Det avgörande är vilken löneökning du skulle ha fått om du hade jobbat. Hade du fått en löneökning om du hade varit i tjänst ska du som utgångspunkt också ha det om du är föräldraledig, det ska inte vara någon skillnad.

Men är det inte svårt att veta om man skulle ha fått en löneökning om man inte har jobbat?

– Man får dels titta på kollegornas löneökningar, dels på hur man har presterat historiskt. Ens historiska prestationer ligger till grund för löneökningen under föräldraledigheten. Om du historiskt har haft en bra löneutveckling ska du i regel också ha det när du är föräldraledig.

Blir det svårare om man inte har varit på arbetsplatsen så länge?

– Ja. Har du arbetat så kort tid att du inte har hunnit få någon löneökning är det svårare.

Är det okej att man får en låg löneökning som föräldraledig om man historiskt har fått låg löneökning?

– Ja, det är det. Om du exempelvis bara har fått garantibeloppet åren innan föräldraledigheten är det den historiken man tittar på. Då kommer du troligen bara få garantibeloppet även under föräldraledigheten.

Spelar ingen roll hur länge man är föräldraledig

Är det okej att ge alla föräldralediga på arbetsplatsen snittpåslaget?

– Nej. Du ska jämföras med kollegorna som jobbar utifrån din historiska löneutveckling. Om du historiskt har haft högre lönepåslag än kollegorna ska du också få det när du är föräldraledig.

Kan man bli utan löneförhöjning som föräldraledig om ens arbetande kollegor inte heller får löneförhöjning?

– Har du kollektivavtal har du rätt till en årlig lönerevision. Det är ingen automatisk lönehöjning utan en översyn av lönen, så länge man inte har ett avtalat garantibelopp.  Saknar du kollektivavtal kan arbetsgivaren bestämma att ingen får en löneökning och då blir du som föräldraledig inte missgynnad.

Men om man saknar kollektivavtal och historiskt har fått årliga lönehöjningar bör man få det även som föräldraledig?

– Ja, utgångspunkten är densamma oavsett om du har kollektivavtal eller inte: vilken löneökning skulle du ha fått om du hade varit i tjänst? Du ska inte halka efter för att du är föräldraledig. Det är ett av syftena med föräldraledighetslagen.

Spelar det någon roll hur länge man är föräldraledig?

– Nej, det spelar ingen roll. 

Förbjudet att diskriminera föräldralediga

Är det vanligt att man missgynnas som föräldraledig?

– Jag har ingen statistik över det, men min gissning är att det är ganska vanligt, framför allt om man har presterat bra historiskt.

Vad ska man göra om man anser att man har missgynnats?

– Finns det lokal facklig representation tar du kontakt med den. Om det inte finns kan du ringa till vår rådgivning. Det kan vara så att arbetsgivaren har brutit mot föräldraledighetslagen och kanske också mot diskrimineringslagen. Då påkallar vi förhandling.