Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Medlemmen jobbade som redovisningskonsult och hjälpte kunder med bokslut, deklarationer och rådgivning. I augusti upptäckte hon att hon var gravid och valde att säga det till sin arbetsgivare direkt, trots att hennes provanställning ännu inte övergått till en tillsvidaretjänst.
Läs mer: När ska jag berätta på jobbet att jag väntar barn?
Medlemmens chef reagerade inte med glädje utan ifrågasatte i stället kvinnans svar på anställningsintervjun, där hon frågat om fler barn var planerade och kvinnan svarat nej.
Efter sommarsemestern kom chefen in till kontoret och förklarade att kvinnan skulle bli uppsagd på grund av sin graviditet med argumentet att hon förmodligen skulle vara sjukskriven mycket och det skulle kosta företaget pengar. Hon tillade dock att konsulten var välkommen tillbaka efter sin föräldraledighet och att det möjligtvis skulle finnas en tjänst åt henne då.
När medlemmen kontaktade Unionen ändrade chefen sitt argument för att avsluta provanställningen till att hon inte var nöjd med konsultens arbete. Enligt diskrimineringslagen och även föräldraledighetslagen så räcker det dock med att man missgynnats som en av flera orsaker och Unionen stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Som huvudregel finns det inga begränsningar kring vilka frågor som får ställas under en anställningsintervju. Vilka frågor som ställs och vilka svar som ges får dock betydelse.
Det är alltså upp till arbetsgivaren att ställa frågor som han eller hon anser vara betydelsefulla, men den arbetssökande har ingen redovisningsplikt och behöver inte svara. Med andra ord kan arbetsgivaren normalt sett inte komma i efterhand och hävda att en arbetssökande förtigit något, och att detta skulle kunna leda till uppsägning.
Ett exempel på en fråga som är irrelevant är om den arbetssökande är gravid. Det är inte olagligt att ställa frågan, däremot strider det mot diskrimineringslagen att neka en arbetssökande anställning på grund av graviditet. Samma sak gäller frågor om till exempel sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning.
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
