Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

En av sex har upplevt diskriminering

Det är vanligt med diskriminering när du söker jobb, enligt en Sifo-undersökning. En av sex svarar att de upplevt diskriminering och främst är det äldre personer som drabbas.
Oscar Broström Publicerad
Äldre arbetande man i fabrik.
I en undersökning anser en av sex att de blivit diskriminerade på svensk arbetsmarknad. Den främsta angivna orsaken är ålder. Foto: Shutterstock.

Många svenskar upplever att de har blivit diskriminerade i samband med att de sökt ett jobb, visar en Sifo-undersökning, beställd av rekryterings- och bemanningsföretaget Randstad.

Nästan en av sex (16 procent) svarade att de känt sig diskriminerade för någon av diskrimineringsgrunderna – kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, religion, könsidentitet eller ålder. Och det är den sistnämnda, ålder, som flest menar varit orsaken till diskrimineringen.

En av tio i undersökningen menar att de blivit utsatta för så kallad ålderism. Och i åldersgruppen 50–65 var det än fler, 19 procent.

– För att motverka diskriminering behöver arbetet göras så tidigt som möjligt i rekryteringsprocessen och genomsyra hela förloppet. Utformningen av kravprofilen i en jobbannons är en bra början. Ett annat exempel är att avidentifiera ansökningshandlingar så långt in i rekryteringsprocessen som möjligt, vilket inkluderar uppgift om ålder, säger Anna Svärdemo Alander, chefsjurist på Randstad, i ett pressmeddelande.

Kön näst vanligaste orsak

Den näst vanligaste orsaken till upplevd diskriminering i undersökningen var kön, där sju procent av kvinnorna och tre procent av männen anger att de blivit orättvist behandlade.

– Tyvärr är det inte ovanligt med frågor till kvinnor om exempelvis graviditet och planer på familjebildning under en arbetsintervju. Det är visserligen inte olagligt att ställa den här typen av frågor. Men om kandidaten nekas anställning är det upp till arbetsgivaren att visa att svaret inte varit skälet. Annars kan det bli dyrbart för företaget, både i form av skadestånd och förlorat renommé, säger Anna Svärdemo Alander.

Diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.