Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Diskriminering av feta kan bli förbjudet

Snart ska EU-domstolen ta ett beslut som kan få stor betydelse för landets överviktiga. Om domstolen anser att extrem fetma ska klassas som ett funktionshinder ska arbetsgivarna inte längre kunna diskriminera överviktiga.
Anita Täpp Publicerad
Anders Wiklund/TT
Genom en dom i EU-domstolen kan extrem fetma komma att klassas som funktionshinder. Anders Wiklund/TT

Många undersökningar har visat på att det pågår diskriminering av överviktiga på arbetsmarknaden. Det gäller både möjligheter att få jobb och vilken lön man får. (Se faktaruta.)

Professor Stephan Rössner, en av landets ledande experter på övervikt, har också uppmärksammat den utbredda diskriminering av feta som han anser pågår både i samhället i stort liksom på arbetsplatserna.

Rössner har också hävdat att det fortfarande är tillåtet att håna och förlöjliga fetma och han har pekat på de många fördomar som han anser är vanliga. Dit hör att överviktiga har en bristande självdisciplin, är lata, inkompetenta, slöa, tänker långsammare och är dåliga föredömen för sina kollegor.

Att nu fetma blivit en fråga för EU-domstolen beror på att det danska facket FOA har drivit saken dit, sedan en medlem, förskoleläraren Karsten Kaltoft, fick sparken på grund av sin övervikt på hösten 2010.

Karsten Kaltoft, vägde då 160 kg vilket var lika mycket som när han anställdes av Billund kommun 15 år tidigare.

- Jag blev kallad till ett möte på kontoret. Där sa min chef att jag var avskedad. Hon sa att jag var en bra anställd och att de inte hade fått några klagomål, men att min vikt var ett problem, säger han till tidningen Lag & Avtal.

FAO vill nu veta om överviktiga, som Karsten Kaltoft, omfattas av skydd mot diskriminering, enligt EU:s likabehandlingsdirektiv och har därför bett domstolen om ett så kallat förhandsavgörande i frågan. Beslutet väntas komma i oktober och blir då ett bindande beslut om hur EU-rätten ska tolkas.

I sitt yttrande till EU-domstolen, som kom i somras, anser generaladvokaten att EU-rätten inte generellt förbjuder diskriminering av överviktiga men att extrem fetma kan klassas som ett funktionshinder.

Enligt generaladvokatens yttrande är den som har ett BMI (body mass index) på över 40 extremt fet. När Karsten Kaltoft fick sparken hade han ett BMI på över 50.

Om domstolen väljer att följa yttrandet, vilket den sannolikt gör, så kommer extrem fetma att kunna klassas som ett funktionshinder inom hela EU.

- Det skulle innebära att arbetsgivare är tvungna att beakta det när man anställer, så att överviktiga inte diskrimineras. Arbetsgivarna skulle också kunna få ett ansvar för rehabilitering och behöva vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder, säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv, till Lag & Avtal.

För Christina Fleetwood styrelseordförande i Riksförbundet HOBS, överviktigas riksförbund, är EU-domstolens kommande beslut väldigt viktigt.

- Även om den här frågan inte är helt enkel så tycker vi i grunden det är bra om man kan anmäla diskriminering. För det pågår en hets där övervikt och fetma är det enda som fortfarande är tillåtet att diskriminera och stigmatisera i vårt samhälle.

Om ett diskrimineringsförbud också skulle leda till att samhället i stort visar större förståelse och respekt för överviktiga är Christina Fleetwood dock tveksam till.

- Om det blir ett förbud mot diskriminering så kan det betyda mycket för den enskilda människan. Men den stigmatisering som pågår i samhället är så brutal att det ändå kan fortsätta vara lika eländigt för en person även om man har rätt att inte bli diskriminerad. Man kan ju bli lika utfryst ändå. Så det här är ingen lätt fråga, säger hon.

7 av 10 arbetsgivare väljer bort överviktiga

Många undersökningar har visat på överviktigas underläge på arbetsmarknaden. Här är några exempel:

  • Sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid en nyrekrytering. Det visade en undersökning bland tusen företag för några år sedan, gjord av Henrietta Huzell, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universtitet.
  • Kraftigt överviktiga har 83 procentenheters lägre chans att få jobb än den som är normalviktig, enligt en stuide forskare vid Uppsala universitet och IFAU gjorde bland 426 av landets rekryterare för ett par år sedan.
  • En normalviktig har 33 procents större chans än en överviktig att kallas till en jobbintervju enligt studier som gjorts vid Linnéuniversitetet.
  • Feta tjänar 15 procent och överviktiga 6 procent sämre än normalviktiga enligt en studie som gjordes vid Linneuniversitetet för några år sedan. Den som  varit överviktig eller fet sedan ungdomen drabbas ännu värre, enligt professor Dan-Olof Rooth, då har man i snitt en 20-procentig lägre inkomst.
  • Överviktiga avskedas lättare än andra, hävdar professor Stephan Rössner, vid Karolinska Institutet, vilket han främst baserar på amerikanska undersökningar. Rössner hävdar också att när överviktiga individer anställs vill man ofta inte sätta dem i direkt kontakt med kunder utan placerar dem gärna längst bak i lokalen med andra arbetsuppgifter, då övervikten anses påverka företagets konkurrenskraft på ett negativt sätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.