Åldern har alltid varit intressant. Men frågan är om den inte är än viktigare i dag. För samtidigt som det läggs förslag om höjd pensionsålder kommer vittnesmål om att arbetsgivare nobbar även arbetssökande som är 40+.

Läs mer: Du är passé redan vid 43

Forskare vid Linnéuniversitetet visade för ett tag sedan att somliga arbetsgivare anser att man redan vid fyllda 40 börjar tappa förmågan att lära nytt, vara flexibel och ta egna initiativ.

– Det finns säkert sådana problem hos enskilda individer, men frågan är om de är tillräckligt generella och stora. Det är lätt att arbetsgivarna tar till de argumenten slentrianmässigt och generaliserar, säger Lars Andersson, professor emeritus i gerontologi, läran om det friska åldrandet.

Lars Andersson var den som 1997 införde begreppet ålderism i Sverige. Då hade begreppet ageism funnits i USA och England i flera decennier. Det står för fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering.

– Man ska veta att diskriminering inte bara sker av en slump. Någonstans i bakgrunden finns det fördomar av något slag, säger Lars Andersson.

Läs mer: Kollegas undersökning om åldersdiskriminering

För att utsättas för ålderism behöver man inte vara gammal. Även unga drabbas. Men problemet är större för äldre på arbetsmarknaden, enligt Lars Andersson, som menar att det finns både psykologiska och ekonomiska skäl till det.

– Arbetsgivare kan säga att äldre inte är tillräckligt anpassningsbara och flexibla. Men det kan handla om att man inte vill anställa äldre som är kunnigare och har större pondus än chefen, säger Lars Andersson.

Det drabbar ju även unga, i och med att äldre inte vågar byta jobb utan biter sig fast

Clary Krekula, docent i sociologi vid Karlstads universitet, har forskat i flera år på åldersdiskriminering och ser två anledningar till att äldre har det tufft på arbetsmarknaden. Även hon ser att fördomar spelar in, många har en skev bild av hur äldre personer faktiskt är. Men även att arbetsgivare tycks tänka att ju närmare pensionsåldern du är, desto kortare tid kommer du att jobba kvar.

– Det är en myt att äldre skulle bli kvar kortare tid. Och det är en vanföreställning att ålderssiffran säger något om en person. Ålder talar bara om hur länge man har levt, ingenting annat.

De flesta arbetsgivare räknar med att vi går i pension vid 65. Då kan det vara lätt att tro att en yngre kandidat är en garanti för att personen kommer att stanna kvar länge och växa in i rollen.

– Men så är det inte, vi flyttar oss på arbetsmarknaden och de som är mest rörliga är människor kring 30–40 år, säger Clary Krekula.

Kvinnor tenderar att drabbas hårdare av åldersdiskriminering än män. Troligen har det att göra med att skönhet och utseende är mer kopplat till just kvinnor, och där åldern anses vara av betydelse.

Kajsa Löwenhielm var 54 år första gången hon utsattes för åldersdiskriminering. Med en lång karriär inom försäljning och marknadsföring hade det aldrig varit några problem att få jobb. Tvärtom. Tidigare hade jobben nästan trillat över henne, hon var rent av bortskämd med att ha mycket att välja på.

Men mitt i livet blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist och det blev dags att leta efter ett något nytt. Då började en annan sida av arbetsmarknaden visa sig.

– Plötsligt kom inga svar på mina ansökningar. En tuff period väntade, där Kajsa ihärdigt och nästan förtvivlat sökte jobb efter jobb. Först när hon strök åldern i sitt cv började hon åtminstone bli kallad till intervjuer. Hon var med i en massa rekryteringsprocesser, men de slutade alltid med att hon valdes bort för en ”mer lämpad” – men också yngre kandidat.

– Det blev så hela tiden, jag upplevde väldigt starkt att jag var för gammal. Det är ingen rolig känsla, man blir rätt nedtryckt i skorna.

Läs mer: Kan man byta jobb efter 50?

Kajsa Löwenhielm har mött en hel del fördomar. Som att hon skulle vara ”lite trött” bara för att hon har hunnit bli 59 år – något hon inte känner igen sig i.

– Absolut inte! Tvärtom, jag har inga små barn och inga störande moment vid sidan om. Det gör att jag kan ägna all min tid åt jobbet.

Läs mer: Äldre anställda är friskare

Hon fortsätter att söka jobb och tror inte heller att hon kommer att bli kortvarig på nästa arbetsplats.

– Det är snarare tvärtom, får jag ett jobb så kommer jag ju att vilja jobba så länge jag kan, säger Kajsa, som börjar känna sig ganska uppgiven och till och med lite rädd för framtiden.

– Hur sjutton kommer man till rätta med det här? Det är ju ingen som säger rent ut att du är för gammal.

Forskarna Lars Andersson och Clary Krekula tycker båda att det är viktigt att debatten om åldersdiskriminering väcks. En som tagit den saken på allvar är John Mellkvist, pr-konsult och framtidsspanare. Hans engagemang beror inte i första hand på personliga erfarenheter, även om han några gånger inte fått uppdrag på grund av att han ansetts överkvalificerad.

– Jag har sett hur det har blivit värre. Nu är arbetsgivare ängsliga för att anställa 45-åringar, en ålder där man ju har skaffat sig både erfarenhet och kontakter. Och det här drabbar ju även unga, i och med att äldre inte vågar byta jobb utan biter sig fast, säger John Mellkvist, som under några år tagit upp ämnet i sina framtidsföreläsningar.

I våras bestämde han sig dock för att ta frågan ett steg längre och bilda opinion, i första hand via Linkedin, där han har många följare.

– Bilden av framtiden stämmer illa överens med hur arbetsmarknaden fungerar. Framtiden är inte ungdomens, utan ålderdomens.

Genomslaget för hans åsikter kom snabbt. John Mellkvist har suttit i flera tv-soffor, varit med i radio och deltog i somras i flera debatter i Almedalen. Han har också varit med i flera radiopoddar och blivit intervjuad ett antal gånger. Och antalet personer som hör av sig till honom är stort.

– De är väldigt öppenhjärtiga när de berättar sin story. Det känns som att lyfta på ett lock i debatten, folk har varit oroliga för att prata om vad de har upplevt eftersom de har varit rädda att pekas ut som förlorare. Men det är tvärtom – de framstår som personer med civilkurage och inre styrka. Vägen framåt är att man är öppen med sin ålder och låter sin personlighet och kompetens tala.

Ålderssiffran säger inget annat om en person än hur länge man har levt

Men nu kanske något är på väg att hända. På kreditföretaget Lindorff arbetar man aktivt med att anställa äldre medarbetare. Att ha unga anställda är viktigt och nödvändigt, inte minst med tanke på att de ofta är vassare på digitala medier. Men man måste även ha äldre på arbetsplatsen. Dels för mixens skull – dynamiken blir bättre om de anställda är olika – dels för att det är en fördel om sammansättningen av personalen speglar mångfalden hos kunderna.

– Ibland befinner sig våra kunder i en utsatt och jobbig situation och kan behöva vägledning. Då är det viktigt att få in personer både med branscherfarenhet och andra typer av arbetslivserfarenhet, exempelvis från vården eller skolan, säger Erika Rönnquist Hoh, vd för Lindorff i Sverige.

Några direkta nackdelar med äldre anställda har Erika Rönnquist Hoh svårt att se, hon håller inte med om att äldre skulle vara mindre flexibla eller mer förändringsobenägna än yngre.

– Det går inte att klumpa ihop folk på det sättet och generalisera. Möjligtvis skulle man kunna säga att äldre kan kosta lite mer eftersom de har jobbat längre och kan ha högre lön. Men det tycker jag är helt rätt.

En av dem som anställts på Lindorff de senaste åren är Elisabet Hammar. Som 57-åring fick hon i fjol jobb som process manager.

Hon har aldrig upplevt att hon har haft svårt att få jobb, men ser ändå en skillnad mot tidigare. Genom åren har hon bytt jobb ofta, men hon har sällan behövt söka jobb, utan har blivit kontaktad av arbetsgivare som velat ha henne. Det händer inte i samma omfattning längre, nu behöver hon i högre utsträckning lita till sitt nätverk. Om det beror på hennes ålder eller andra saker vet hon inte.

– Det är ju ingen som säger att man är för gammal för ett jobb. Jag tänker inte så mycket på min ålder och känner mig aldrig för gammal, säger Elisabet Hammar, som också tycker att hon utvecklas och lär sig nya saker av att jobba tillsammans med ”kidsen”.

Hon känner inte heller igen sig i bilden av äldre anställda som trötta och oflexibla.

– Det är nonsens. Jag har träffat många i alla åldrar som har haft svårt för förändringar. Det handlar om personlighet och inte om ålder.

Kanske är en förändring på väg, inte bara på hennes eget företag, utan även i samhället, hoppas hon.

– Praktiska skäl talar för det. Vi lever allt längre och blir allt friskare. Hur ska skattepengarna räcka till om bara de som är mellan 27 och 39 jobbar?

text JESSICA LINDBOM JÄMTING & NIKLAS HALLSTEDT