Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden ökar

När blir man för gammal? I vissa branscher kan det mycket väl vara redan när man passerar 40-strecket. Säkert är i alla fall att ju närmare 60 du kommer, desto mindre intressant blir du i arbetsgivarnas ögon.
Publicerad
Illustration: Jenny Sjödin
Enligt forskarna beror åldersdiskriminering – som är olaglig – ofta på fördomar och vanföreställningar. Som att äldre skulle vara mindre flexibla och benägna att lära sig nytt. Det är en myt att äldre blir kvar kortare tid på en arbetsplats än yngre. I själva verket är det ofta tvärtom. Illustration: Jenny Sjödin

Åldern har alltid varit intressant. Men frågan är om den inte är än viktigare i dag. För samtidigt som det läggs förslag om höjd pensionsålder kommer vittnesmål om att arbetsgivare nobbar även arbetssökande som är 40+.

Läs mer: Du är passé redan vid 43

Forskare vid Linnéuniversitetet visade för ett tag sedan att somliga arbetsgivare anser att man redan vid fyllda 40 börjar tappa förmågan att lära nytt, vara flexibel och ta egna initiativ.

– Det finns säkert sådana problem hos enskilda individer, men frågan är om de är tillräckligt generella och stora. Det är lätt att arbetsgivarna tar till de argumenten slentrianmässigt och generaliserar, säger Lars Andersson, professor emeritus i gerontologi, läran om det friska åldrandet.

Lars Andersson var den som 1997 införde begreppet ålderism i Sverige. Då hade begreppet ageism funnits i USA och England i flera decennier. Det står för fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering.

– Man ska veta att diskriminering inte bara sker av en slump. Någonstans i bakgrunden finns det fördomar av något slag, säger Lars Andersson.

Läs mer: Kollegas undersökning om åldersdiskriminering

För att utsättas för ålderism behöver man inte vara gammal. Även unga drabbas. Men problemet är större för äldre på arbetsmarknaden, enligt Lars Andersson, som menar att det finns både psykologiska och ekonomiska skäl till det.

– Arbetsgivare kan säga att äldre inte är tillräckligt anpassningsbara och flexibla. Men det kan handla om att man inte vill anställa äldre som är kunnigare och har större pondus än chefen, säger Lars Andersson.

Det drabbar ju även unga, i och med att äldre inte vågar byta jobb utan biter sig fast

Clary Krekula, docent i sociologi vid Karlstads universitet, har forskat i flera år på åldersdiskriminering och ser två anledningar till att äldre har det tufft på arbetsmarknaden. Även hon ser att fördomar spelar in, många har en skev bild av hur äldre personer faktiskt är. Men även att arbetsgivare tycks tänka att ju närmare pensionsåldern du är, desto kortare tid kommer du att jobba kvar.

– Det är en myt att äldre skulle bli kvar kortare tid. Och det är en vanföreställning att ålderssiffran säger något om en person. Ålder talar bara om hur länge man har levt, ingenting annat.

De flesta arbetsgivare räknar med att vi går i pension vid 65. Då kan det vara lätt att tro att en yngre kandidat är en garanti för att personen kommer att stanna kvar länge och växa in i rollen.

– Men så är det inte, vi flyttar oss på arbetsmarknaden och de som är mest rörliga är människor kring 30–40 år, säger Clary Krekula.

Kvinnor tenderar att drabbas hårdare av åldersdiskriminering än män. Troligen har det att göra med att skönhet och utseende är mer kopplat till just kvinnor, och där åldern anses vara av betydelse.

Kajsa Löwenhielm var 54 år första gången hon utsattes för åldersdiskriminering. Med en lång karriär inom försäljning och marknadsföring hade det aldrig varit några problem att få jobb. Tvärtom. Tidigare hade jobben nästan trillat över henne, hon var rent av bortskämd med att ha mycket att välja på.

Men mitt i livet blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist och det blev dags att leta efter ett något nytt. Då började en annan sida av arbetsmarknaden visa sig.

– Plötsligt kom inga svar på mina ansökningar. En tuff period väntade, där Kajsa ihärdigt och nästan förtvivlat sökte jobb efter jobb. Först när hon strök åldern i sitt cv började hon åtminstone bli kallad till intervjuer. Hon var med i en massa rekryteringsprocesser, men de slutade alltid med att hon valdes bort för en ”mer lämpad” – men också yngre kandidat.

– Det blev så hela tiden, jag upplevde väldigt starkt att jag var för gammal. Det är ingen rolig känsla, man blir rätt nedtryckt i skorna.

Läs mer: Kan man byta jobb efter 50?

Kajsa Löwenhielm har mött en hel del fördomar. Som att hon skulle vara ”lite trött” bara för att hon har hunnit bli 59 år – något hon inte känner igen sig i.

– Absolut inte! Tvärtom, jag har inga små barn och inga störande moment vid sidan om. Det gör att jag kan ägna all min tid åt jobbet.

Läs mer: Äldre anställda är friskare

Hon fortsätter att söka jobb och tror inte heller att hon kommer att bli kortvarig på nästa arbetsplats.

– Det är snarare tvärtom, får jag ett jobb så kommer jag ju att vilja jobba så länge jag kan, säger Kajsa, som börjar känna sig ganska uppgiven och till och med lite rädd för framtiden.

– Hur sjutton kommer man till rätta med det här? Det är ju ingen som säger rent ut att du är för gammal.

Forskarna Lars Andersson och Clary Krekula tycker båda att det är viktigt att debatten om åldersdiskriminering väcks. En som tagit den saken på allvar är John Mellkvist, pr-konsult och framtidsspanare. Hans engagemang beror inte i första hand på personliga erfarenheter, även om han några gånger inte fått uppdrag på grund av att han ansetts överkvalificerad.

– Jag har sett hur det har blivit värre. Nu är arbetsgivare ängsliga för att anställa 45-åringar, en ålder där man ju har skaffat sig både erfarenhet och kontakter. Och det här drabbar ju även unga, i och med att äldre inte vågar byta jobb utan biter sig fast, säger John Mellkvist, som under några år tagit upp ämnet i sina framtidsföreläsningar.

I våras bestämde han sig dock för att ta frågan ett steg längre och bilda opinion, i första hand via Linkedin, där han har många följare.

– Bilden av framtiden stämmer illa överens med hur arbetsmarknaden fungerar. Framtiden är inte ungdomens, utan ålderdomens.

Genomslaget för hans åsikter kom snabbt. John Mellkvist har suttit i flera tv-soffor, varit med i radio och deltog i somras i flera debatter i Almedalen. Han har också varit med i flera radiopoddar och blivit intervjuad ett antal gånger. Och antalet personer som hör av sig till honom är stort.

– De är väldigt öppenhjärtiga när de berättar sin story. Det känns som att lyfta på ett lock i debatten, folk har varit oroliga för att prata om vad de har upplevt eftersom de har varit rädda att pekas ut som förlorare. Men det är tvärtom – de framstår som personer med civilkurage och inre styrka. Vägen framåt är att man är öppen med sin ålder och låter sin personlighet och kompetens tala.

Ålderssiffran säger inget annat om en person än hur länge man har levt

Men nu kanske något är på väg att hända. På kreditföretaget Lindorff arbetar man aktivt med att anställa äldre medarbetare. Att ha unga anställda är viktigt och nödvändigt, inte minst med tanke på att de ofta är vassare på digitala medier. Men man måste även ha äldre på arbetsplatsen. Dels för mixens skull – dynamiken blir bättre om de anställda är olika – dels för att det är en fördel om sammansättningen av personalen speglar mångfalden hos kunderna.

– Ibland befinner sig våra kunder i en utsatt och jobbig situation och kan behöva vägledning. Då är det viktigt att få in personer både med branscherfarenhet och andra typer av arbetslivserfarenhet, exempelvis från vården eller skolan, säger Erika Rönnquist Hoh, vd för Lindorff i Sverige.

Några direkta nackdelar med äldre anställda har Erika Rönnquist Hoh svårt att se, hon håller inte med om att äldre skulle vara mindre flexibla eller mer förändringsobenägna än yngre.

– Det går inte att klumpa ihop folk på det sättet och generalisera. Möjligtvis skulle man kunna säga att äldre kan kosta lite mer eftersom de har jobbat längre och kan ha högre lön. Men det tycker jag är helt rätt.

En av dem som anställts på Lindorff de senaste åren är Elisabet Hammar. Som 57-åring fick hon i fjol jobb som process manager.

Hon har aldrig upplevt att hon har haft svårt att få jobb, men ser ändå en skillnad mot tidigare. Genom åren har hon bytt jobb ofta, men hon har sällan behövt söka jobb, utan har blivit kontaktad av arbetsgivare som velat ha henne. Det händer inte i samma omfattning längre, nu behöver hon i högre utsträckning lita till sitt nätverk. Om det beror på hennes ålder eller andra saker vet hon inte.

– Det är ju ingen som säger att man är för gammal för ett jobb. Jag tänker inte så mycket på min ålder och känner mig aldrig för gammal, säger Elisabet Hammar, som också tycker att hon utvecklas och lär sig nya saker av att jobba tillsammans med ”kidsen”.

Hon känner inte heller igen sig i bilden av äldre anställda som trötta och oflexibla.

– Det är nonsens. Jag har träffat många i alla åldrar som har haft svårt för förändringar. Det handlar om personlighet och inte om ålder.

Kanske är en förändring på väg, inte bara på hennes eget företag, utan även i samhället, hoppas hon.

– Praktiska skäl talar för det. Vi lever allt längre och blir allt friskare. Hur ska skattepengarna räcka till om bara de som är mellan 27 och 39 jobbar?

text JESSICA LINDBOM JÄMTING & NIKLAS HALLSTEDT

FÖRBJUDET MEN VANLIGT

  • Åldersdiskriminering innebär att en person blir negativt särbehandlad på grund av sin ålder. I Sverige är det förbjudet att åldersdiskriminera en person i arbetslivet. Trots det är det väldigt vanligt.
  • Det mest typiska är att inte bli kallad på jobbintervjuer, men också mer subtila saker förekommer, som att man inte får tillgång till vidareutbildning.
  • Diskrimineringsombudsmannen, DO, får varje år runt mellan 100 och 150 anmälningar som rör åldersdiskriminering i arbetslivet. DO uppger att de tror att det finns ett mörkertal, det vill säga att inte all diskriminering som sker anmäls.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.
Diskriminering

Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning

En gravid konsult blev uppsagd efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen, DO, att kvinnan får 90 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 7 maj 2026, kl 08:34
Gravid blev uppsagd
En gravid kvinna blev uppsagd från ett bemanningsföretag efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen att kvinnan får ersättning. Colourbox

Uppdatering 12 maj: Företagen och kvinnan har nu slutit en överenskommelse om ersättning. DO avslutar därför ärendet och avstår från att stämma företagen i Arbetsdomstolen.

I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten. 

En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.

DO kräver ersättning för diskriminering

Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.

Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.

Vad är diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO