Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kooperativt ägande kan rädda jobben
I framtiden kommer massor av jobb att utföras av robotar och digitala system. Med risk för ökad arbetslöshet. Kan medarbetarägda företag – där vinsten inte är allt – vara en lösning?
Utsikten från kontoret på tolfte våningen är magnifik, det har blivit höst i Stockholm, men solen skiner fortfarande på S:t Johanneskyrkan. Varje dag kommer ett hundratal IT-konsulter hit och jobbar på som alla andra – svarar på e-post, träffar kunder, löser problem, får sin lön i slutet av månaden.
Men en sak är annorlunda – något som gör att deras utsikter skiljer sig rätt mycket från många av deras kollegors. När Omegapoint går bra är det inga aktieägare som lyfter vinsten. Och när det går knackigt dyker det inte upp sparpaket och varsel. Medarbetarna äger nämligen företaget och när det gör vinst går den tillbaka till de anställda. Viktiga beslut fattar de själva.
– Att få vara delaktig, inte bara i vinsten utan i allt som händer på företaget, gör att man blir mer engagerad och att jobbet blir roligare. Och om tiderna är tuffa är det lätt att motivera sig till att lägga några timmar extra, säger Anna-Clara Söderbaum, chef för Omegapoints Stockholmskontor.
Delaktighet gör jobbet roligare
Omegapoint är inte unikt, i Sverige finns många medarbetarägda aktiebolag, kooperativ och ekonomiska föreningar. Men i jämförelse med näringslivet i stort är de ändå försvinnande få. Frågan är varför de inte är fler. Något håller nämligen på att hända.
När Thomas Pikettys tegelsten Kapitalet i det tjugoförsta århundradet översattes från franska slog budskapet ner som en bomb i den ekonomiska debatten. Pikettys forskning visar hur ojämlikheten fortsätter att öka, de allra rikaste blir rikare. Han visar också att det är mer lönsamt att äga än att arbeta. Och enligt en OECD-rapport från förra året tycks den här utvecklingen inte bara öka klyftorna i samhället – den är dessutom olönsam. De senaste 20 åren har Sveriges ekonomi på grund av växande ojämlikhet vuxit sju procent mindre än vad den borde ha gjort.
Parallellt med debatten kring Pikettys bok har en annan debatt tagit fart på nytt. Precis som i industrialismens gryning – när ångmaskinen hotade att göra människor arbetslösa – hotar dagens snabba teknikutveckling jobben. Och nu är det inte bara låglöneyrken som kan försvinna. Automatiseringen och robotiseringen hotar också att slå ut yrkesgrupper som läkare, journalister, börsanalytiker och försäljare.
Enligt en rapport kollega.se rapporterat om tidigare automatiserades 450 000 jobb mellan åren 2006 och 2011.
– Det är nog en överdrift att alla jobb kommer att försvinna på grund av den tekniska utvecklingen, men den leder till att jobben flyttar från förutsägbara arbetsuppgifter som är enkla att digitalisera eller automatisera, till sådant som är svårare att rationalisera bort med hjälp av en robot, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Kapitalkoncentration + robotisering = massarbetslöshet?
I värsta tänkbara framtidsscenario – en cocktail av Pikettys idéer om kapitalkoncentration och robotiseringen – får vi massarbetslöshet och en växande ojämlikhet som leder till ett instabilt samhälle.
Här tycks ägandet vara centralt. För vad skulle hända om det inte var en kapitalägare som fattade besluten för att maximera vinsten, utan i stället medarbetarna själva som avgjorde om de ville minska sina lönekostnader?
För Omegapoint blev det här sambandet tydligt vid finanskrisen, då många av deras konkurrenter sa upp en tredjedel av sina anställda.
– Plötsligt hade vi för många anställda. Men vi bestämde oss för att sänka pensionsavsättningarna och hjälpas åt för att alla skulle kunna jobba kvar. Det klarade oss igenom krisen. Hade vi varit ett konventionellt ägt företag hade problemet lösts helt annorlunda, säger Johan Malmliden, vd för Omegapoint.
Fackföreningsrörelsen har historiskt haft ett komplicerat förhållande till medarbetarägda företag och kooperativ. Bland annat för att det blir konstigt för facken när medlemmen också är arbetsgivare.
– Men vad är det egentligen som pressar lönerna mest? Medarbetarägandets eventuella negativa effekter på lönebildningen eller ren arbetslöshet? Jag tror att det är arbetslösheten, säger Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.
Livet handlar inte bara om kollektivavtal
Han tror att medarbetarägda företag kan innebära ett kortsiktigt problem för fackförbunden, som att kollektivavtalen urholkas.
– Men fungerar det som det är tänkt innebär det snarare att vi får behålla investeringar i landet och att det blir fler jobb. Livet handlar inte bara om existensen av kollektivavtal, utan om summan av villkor. Även om du som ägare inte har kollektivavtal, kan villkoren och tankarna i kollektivavtalen fortfarande vara relevanta. En annan viktig aspekt på medarbetarägda företag är att lite konkurrens på ägarsidan kan ge nyttiga nya idéer även till företag med traditionella ägarformer. Ett spritt ägande borde vara bra för ekonomin.
Text: Olle Agebro
Ekonomisk förening
- Medarbetarägande kan vara aktiebolag, medarbetarförvaltade stiftelseäganden eller ekonomiska föreningar där medarbetarna är medlemmar.
- Det sistnämnda är vanligast bland kooperativa företag. Det finns i dag runt 15 000 ekonomiska föreningar i Sverige, och det är den företagsform som ökar snabbast i antal.
- Flera studier visar att kooperativa företag har en hög överlevnadsförmåga och att de dessutom i stor utsträckning klarar målet om jämställdhet i företagsstyrelser.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb
Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.
Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:
- Statistiker
- Matematiker och aktuarie
- Författare och skribent
- Mjukvaru- och systemutvecklare
- Spel- och digitala medier-utvecklare
- Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
- Ekonomiassistent
- GIS- och kartingenjör
- Systemadministratör
Fler saker påverkar effekterna av AI
Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.
I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.
Förändringar och framtidsutsikter
På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.
