Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Datavetare och jurister vinner på digitaliseringen
Nära en halv miljon jobb har försvunnit på grund av automatisering de senaste fem åren. Den snabba omställningen som följer på digitalisering är inget nytt, utan har pågått redan åtminstone ett decennium. Samtidigt ökar behovet av dataspecialister, affärsjurister och reparatörer. Det visar en ny rapport från SSF.
Mellan 2006 och 2011 försvann tio procent av jobben på grund av automatisering och digitalisering, enligt en ny rapport från Stiftelsen för strategisk forskning. Å andra sidan har det tillkommit olika typer av datajobb.
Det som händer är att allt fler vanliga ”mellanlönejobb” utförs av datorer och robotar, medan låglönejobben och de mer avancerade höglönejobben ökar. Det är en förändring som pågår men som faktiskt också redan hunnit pågå ett tag.
Enligt den rapport som SSF presenterade häromdagen, som tagits fram av Reforminstitutet, har automatiseringen av jobb redan ägt rum i samma höga takt som förutspås för de kommande 20 åren, med drygt två procentenheter per år. På fem år har vart tionde jobb automatiserats, eller ungefär 450 000 arbetstillfällen, enligt Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.
Samtidigt väntas tillväxten av dataspecialister fortsätta öka och utgöra det största jobbtillskottet av alla yrken kommande 20 år.
Programmerare är redan i dag det allra vanligaste yrket i Stockholms län, och det åttonde vanligaste i övriga landet, det visade Stockholms handelskammare i en rapport i oktober, som också visade att andelen som jobbade i kunskapsintensiva tjänsteföretag i Stockholms län ökade med 11,3 procent och med 4,6 procent i landet i övrigt, exklusive Stockholm mellan 2007 och 2012.
Med digitaliseringen ökar både komplexitet och räckvidd även i helt andra sektorer. I rapporten från SSF nämns företagens prisstruktur, organisation och internationella förgreningar, och därmed mer komplexa regleringar och arbetsprocesser.
Inte undra på då att antalet affärsjurister de senaste fem åren ökat med 18 procent. Även det är ett yrke som lär se ökad efterfrågan framöver, enligt prognosen från SSF. Även säljare och reparatörer inom vissa områden går en ny vår till mötes.
När höglönejobben blir fler ökar också köpkraften på lyxigare varor och tjänster som delikatesser, olika former av till dörren-leveranser, turism, design och även möjligheten att betala för att få vissa hushållsuppgifter gjorda – vilket kan innebära att olika låglöneyrken också ökar. Enligt SSF har efterfrågeskiften till följd av högre löner ökat jobben med en procentenhet per år.
Gamla yrken försvinner och nya kommer till, alltså. Dock kanske inte i samma mängd. De nya jobb som skapats de senaste åren har inte lyckats ersätta mer än en fjärdedel av de som maskinerna tagit över, enligt rapporten.
Mjukvarurobotar ökar affärsvärdet
Så kallade mjukvarurobotar, datorer med förmåga till maskininlärning och effektiv användning av big data kommer att ge betydande värdeökningar för företagen de kommande åren, enligt en amerikansk studie där 537 affärs- och IT-ansvariga beslutsfattare inom en mängd sektorer, som bank och finans, försäkring, sjukvård, läkemedel, retail, hotell och restaruang tillfrågats.
Processautomation och effektivt användande av big data nämns som de främsta fördelarna, som också redan inneburit stora effektiviseringar för företagen, i form av skalbarhet, arbete som utförs dygnet runt, lägre ägandekostnader och bättre underbyggda affärsbeslut. Redan i dag har 25-40 procent av arbetsflödet automatiserats, enligt respondenterna i undersökningen.
De tillfrågade uppger också att deras företag är i ett tidigt stadium jämfört med den teknologi som redan i dag finns tillgänglig. Studien nämner en ”lång svans” av processer som ännu inte har – men förväntas kunna – automatiseras med en ny generation robotar som kan härma mänskligt beteende och samtidigt interagera med flera olika applikationer.
Läs mer om roboten Baxter här, en av de första i sitt slag.
- Framtiden för processbaserat arbete ligger i att ge kunniga personer tillgång till alltmer kraftfulla teknologier som exempelvis autonoma dataprocessorer, inklusive artificiell intelligens, maskininlärning och djupinlärning, vilket kan öka besparingarna, förbättra insikterna och accelerera affärsutvecklingen. Det här teknikskiftet pågår nu i så gott som alla branscher, säger Gajen Kandiah, vice vd på Business Process Services, på Cognizant som utfört studien.
Undersökningen genomfördes av forskningsföretaget E2E Research på uppdrag av IT-konsultföretaget Cognizant och samlade svar från 537 företagsledare för företag med omsättning på mellan 500 miljoner och 3 miljarder amerikanska dollar i Nordamerika (57 procent) och Europa (43 procent).
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
