Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Datavetare och jurister vinner på digitaliseringen

Nära en halv miljon jobb har försvunnit på grund av automatisering de senaste fem åren. Den snabba omställningen som följer på digitalisering är inget nytt, utan har pågått redan åtminstone ett decennium. Samtidigt ökar behovet av dataspecialister, affärsjurister och reparatörer. Det visar en ny rapport från SSF.
Gabriella Westberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Digitalisering och globalisering ger en ökad komplexitet i såväl arbetsprocess som i regleringar - vilket innebär att behovet av jurister lär fortsätta, parallellt med dataspecialisterna och teknikutvecklingen. Christine Olsson/TT

Mellan 2006 och 2011 försvann tio procent av jobben på grund av automatisering och digitalisering, enligt en ny rapport från Stiftelsen för strategisk forskning. Å andra sidan har det tillkommit olika typer av datajobb.

Det som händer är att allt fler vanliga ”mellanlönejobb” utförs av datorer och robotar, medan låglönejobben och de mer avancerade höglönejobben ökar. Det är en förändring som pågår men som faktiskt också redan hunnit pågå ett tag.

Enligt den rapport som SSF presenterade häromdagen, som tagits fram av Reforminstitutet, har automatiseringen av jobb redan ägt rum i samma höga takt som förutspås för de kommande 20 åren, med drygt två procentenheter per år. På fem år har vart tionde jobb automatiserats, eller ungefär 450 000 arbetstillfällen, enligt Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.

Samtidigt väntas tillväxten av dataspecialister fortsätta öka och utgöra det största jobbtillskottet av alla yrken kommande 20 år. 

Programmerare är redan i dag det allra vanligaste yrket i Stockholms län, och det åttonde vanligaste i övriga landet, det visade Stockholms handelskammare i en rapport i oktober, som också visade att andelen som  jobbade i kunskapsintensiva tjänsteföretag i Stockholms län ökade med 11,3 procent och med 4,6 procent i landet i övrigt, exklusive Stockholm mellan 2007 och 2012.

Med digitaliseringen ökar både komplexitet och räckvidd även i helt andra sektorer.  I rapporten från SSF nämns företagens prisstruktur, organisation och internationella förgreningar, och därmed mer komplexa regleringar och arbetsprocesser.

Inte undra på då att antalet affärsjurister de senaste fem åren ökat med 18 procent. Även det är ett yrke som lär se ökad efterfrågan framöver, enligt prognosen från SSF. Även säljare och reparatörer inom vissa områden går en ny vår till mötes.  

När höglönejobben blir fler ökar också köpkraften på lyxigare varor och tjänster som delikatesser, olika former av till dörren-leveranser, turism, design och även möjligheten att betala för att få vissa hushållsuppgifter gjorda – vilket kan innebära att olika låglöneyrken också ökar. Enligt SSF har efterfrågeskiften till följd av högre löner ökat jobben med en procentenhet per år.

Gamla yrken försvinner och nya kommer till, alltså. Dock kanske inte i samma mängd. De nya jobb som skapats de senaste åren har inte lyckats ersätta mer än en fjärdedel av de som maskinerna tagit över, enligt rapporten.

Mjukvarurobotar ökar affärsvärdet

Så kallade mjukvarurobotar, datorer med förmåga till maskininlärning och effektiv användning av big data kommer att ge betydande värdeökningar för företagen de kommande åren, enligt en amerikansk studie där 537 affärs- och IT-ansvariga beslutsfattare inom en mängd sektorer, som bank och finans, försäkring, sjukvård, läkemedel, retail, hotell och restaruang tillfrågats.

Processautomation och effektivt användande av big data nämns som de främsta fördelarna, som också redan inneburit stora effektiviseringar för företagen, i form av skalbarhet, arbete som utförs dygnet runt, lägre ägandekostnader och bättre underbyggda affärsbeslut. Redan i dag har 25-40 procent av arbetsflödet automatiserats, enligt respondenterna i undersökningen.

De tillfrågade uppger också att deras företag är i ett tidigt stadium jämfört med den teknologi som redan i dag finns tillgänglig. Studien nämner en ”lång svans” av processer som ännu inte har – men förväntas kunna – automatiseras med en ny generation robotar som kan härma mänskligt beteende och samtidigt interagera med flera olika applikationer.

Läs mer om roboten Baxter här, en av de första i sitt slag.

- Framtiden för processbaserat arbete ligger i att ge kunniga personer tillgång till alltmer kraftfulla teknologier som exempelvis autonoma dataprocessorer, inklusive artificiell intelligens, maskininlärning och djupinlärning, vilket kan öka besparingarna, förbättra insikterna och accelerera affärsutvecklingen. Det här teknikskiftet pågår nu i så gott som alla branscher, säger Gajen Kandiah, vice vd på Business Process Services, på Cognizant som utfört studien.

Undersökningen genomfördes av forskningsföretaget E2E Research på uppdrag av IT-konsultföretaget Cognizant och samlade svar från 537 företagsledare för företag med omsättning på mellan 500 miljoner och 3 miljarder amerikanska dollar i Nordamerika (57 procent) och Europa (43 procent).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Kan AI göra dig sämre på jobbet? Forskaren förklarar riskerna

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.