Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så skyddar du dig mot cyberbrott på jobbet

Hur säkerhetsmedveten är du på jobbet? Du kanske inte släpper in vem som helst genom huvudentrén, men hur hindrar du dem som slinker in digitalt? Ett felaktigt klick kan kosta din arbetsgivare miljarder.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Hälften av alla som hittar ett USB-minne pluggar in det i sin dator, enligt Hanna Linderstål, expert på cyberhot. Colourbox

Mycket krut har lagts på utbildning i GDPR, den nya lag som trädde i kraft för snart två år sedan. Förra året till och med september anmäldes 3 410 så kallade personuppgiftsincidenter, enligt Datainspektionen. En fjärdedel av dessa berodde på obehörig åtkomst – att någon olovligen fått tillgång till uppgifter, till exempel genom nätfiske, phishing.

Cyberkriminella lurar genom nätfiske folk att öppna länkar eller dokument med virus som infekterar datorn eller mobilen med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information. Ett klick i ett mejl från en avsändare som påstår att ditt paket kommit, kan alltså bereda vägen för att någon tankar ner hela kundregistret eller något ännu känsligare.

Men nätfiskeincidenterna är bara toppen på det gigantiska isberg som cyberbrottsligheten utgör. Stiftelsen World Economic Forum räknade ut att den globala kostnaden för cyberbrott 2017 uppgick till 600 miljarder amerikanska dollar per år. Nordea Research uppskattade samhällskostnaden, (inkluderat störningar för företag vars system går ner så de förhindras göra affärer), till 50 000 miljarder kronor. Om året.

– Kunskapsnivån om informationssäkerhet är för låg, det är fascinerande hur mycket information man kan få fram för att folk inte tänker sig för, säger Hanna Linderstål, virtuell analytiker och expert på cyberhot på Earhart business protection agency.

– Informationssäkerhet är inte någon IT-fråga utan omfattar all information en verksamhet hanterar, den digitala såväl som den du har nedskriven i ditt anteckningsblock. Den rör alla.

Varning för UBS-minnen

Cyberhoten vi alla måste ha beredskap för är många. Hittar du exempelvis ett USB-minne med texten: Ledningens nya bonussystem eller Bilder från julfesten OMG, bör du dra öronen åt dig, hur oemotståndligt det än kan te sig att kolla vad cheferna får eller vad kollegorna hade för sig på julfesten. Just den typen av lockbete använder sig Hanna Linderstål av, för att visa hur lätt det är att trilla dit.

– Människor är nyfikna av naturen, och det hjälper inte hur mycket man informerat om hoten – hälften av alla som hittar ett USB-minne pluggar in det i sin dator. I värsta fall upplever man att inget händer, men i själva verket har man installerat spionsystemvara som läcker information, säger Hanna Linderstål.

Det är inte bara USB-minnen man ska vara försiktig med. Även laddstationer och laddsladdar kan tanka information. Man behöver inte ens vara hackerkunnig för att använda en spionladdsladd. Enligt Hanna Linderstål går det att köpa spionladdare på nätet – hon har själv gjort det och använt på intet ont anande konferensdeltagare för att bevisa sin tes.

Att ta jobbdatorn ut från jobbet utgör också en risk – den kan bli stulen, eller hackad eller både och. Och fall inte för frestelsen att koppla in dig på gratis nätverk.

– Publika wifi är alltid osäkra. Jag har varit tvungen att använda sådana på resor i utlandet, men då använder jag en speciell resedator, säger Hanna Linderstål.

Även ditt privata wifi hemma kan utgöra en potentiell risk beroende på vilka mer som använder det. Hanna Linderstål berättar om ett fall, där ett barn över chatten lurades att göra förälderns jobbdator tillgänglig för en stor hackerattack.

Den största risken utgör dock våra dåliga minnen som får oss att envisas med simpla lösenord, som gärna återanvänds igen och igen.

– Redan 2009 varnade jag för att svaga lösenord var den största säkerhetsrisken och det samma gäller i dag. Det går att köpa avlagda lösenord på Darknet, den mörka webben, jag har själv köpt mina egna och upptäckt ett mönster jag inte trodde fanns där, säger Hanna Linderstål.

Foliehatten på

Hanna Linderstål säger skämtsamt att hon viker foliehattar på lunchen och menar att man inte kan vara nog säkerhetsmedveten när det gäller internet. Men man ska heller inte gå runt och inbilla sig att någon är ute efter en.

– Så många hackare finns det faktiskt inte, säger hon.

Fast det räcker med en, om man har otur. Möjligheterna för en cyberbov, och därmed hoten, tycks vara oändliga. Utpressning, varumärkesnedsolkning, astroturfing (kalkylerad lobbyism där avsändaren kamoufleras så aktionen framstår som en spontan gräsrotsrörelse) - allt verkar kunna säljas och köpas av mindre nogräknade aktörer. Organiserad brottslighet står bakom ungefär 80–85 procent av alla cyberbrott, oavsett vem som finansierar dem, enligt en rapport om svensk cybersäkerhet.

Unionens säkerhetsansvarige, Peter Hjortzberg-Nordlund, menar att det inte handlar så mycket om OM vi gör ett misstag som kan kosta företaget skjortan, som NÄR.

– Det första man ska göra som anställd är att säkerställa vilka spelregler och vilken policy som gäller. Sedan ska man vara medveten om att allt man gör loggas och hamnar du i konflikt med arbetsgivaren kan vad som helst användas mot dig, säger han.

Läs även: Chefen läste allas e-post

Kostar ditt obetänksamma klick företaget två miljarder, vilket är det belopp flygbolaget British Airways åkte på i GDPR-böter förra året efter att hackare kommit åt deras passageraruppgifter, är förutsättningarna för att en konflikt lätt kan blomma upp, tämligen stora.

Det är dock arbetsgivarens ansvar att se till att det finns en tydlig IT-policy och att den är känd, så råkar man släppa in en cyberskurk av misstag, på grund av en luddig policy, så behöver inte det betyda att man är helt rökt.

– Jag tycker ändå att man som anställd ska ställa krav på tydliga policyers – det ligger i allas vårt intresse att arbetsgivaren finns kvar på arbetsmarknaden och inte går i konkurs för att företaget åkt på dryga böter, säger Peter Hjortzberg-Nordlund.

Läs mer: Chefen ser dig  

Så skyddar du dig mot cyberhot

  • Ha separata mejladresser för jobb och privatliv.
  • För att kolla att avsändaren av ett mejl verkligen är den hen utger sig för att vara: Sätt musen på adressen utan att klicka och jämför med adressen som dyker upp i rutan.
  • Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd t.ex. första och sista bokstaven i varje ord i en mening du kommer ihåg. Hej jag heter Anna Karlsson och jag har 2 barn, 1 hund. Jag tycker om att segla och längtar till sommaren. Det blir: HjjghrAaKnohjhr2b,1h.Jgtromatsaohlrtlsn
  • Använd inte samma lösenord överallt.
  • Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår efter dig som kan användas för att påverka dig.
  • Sätt något för kameran i din dator.
  • Lämna aldrig datorn obevakad.

 

ORDLISTA:

  • Phishing - nätfiske. Falska länkar infekterade med virus
  • Astroturfing - konstgräsrötter - fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
  • Ransomewere - utpressningsvirus
  • Darknet - den mörka webben, krypterade nätverket som finns på deep weeb. Kan inte nås via vanliga sökmotorer
  • GDPR - dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.