Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så skyddar du dig mot cyberbrott på jobbet

Hur säkerhetsmedveten är du på jobbet? Du kanske inte släpper in vem som helst genom huvudentrén, men hur hindrar du dem som slinker in digitalt? Ett felaktigt klick kan kosta din arbetsgivare miljarder.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Hälften av alla som hittar ett USB-minne pluggar in det i sin dator, enligt Hanna Linderstål, expert på cyberhot. Colourbox

Mycket krut har lagts på utbildning i GDPR, den nya lag som trädde i kraft för snart två år sedan. Förra året till och med september anmäldes 3 410 så kallade personuppgiftsincidenter, enligt Datainspektionen. En fjärdedel av dessa berodde på obehörig åtkomst – att någon olovligen fått tillgång till uppgifter, till exempel genom nätfiske, phishing.

Cyberkriminella lurar genom nätfiske folk att öppna länkar eller dokument med virus som infekterar datorn eller mobilen med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information. Ett klick i ett mejl från en avsändare som påstår att ditt paket kommit, kan alltså bereda vägen för att någon tankar ner hela kundregistret eller något ännu känsligare.

Men nätfiskeincidenterna är bara toppen på det gigantiska isberg som cyberbrottsligheten utgör. Stiftelsen World Economic Forum räknade ut att den globala kostnaden för cyberbrott 2017 uppgick till 600 miljarder amerikanska dollar per år. Nordea Research uppskattade samhällskostnaden, (inkluderat störningar för företag vars system går ner så de förhindras göra affärer), till 50 000 miljarder kronor. Om året.

– Kunskapsnivån om informationssäkerhet är för låg, det är fascinerande hur mycket information man kan få fram för att folk inte tänker sig för, säger Hanna Linderstål, virtuell analytiker och expert på cyberhot på Earhart business protection agency.

– Informationssäkerhet är inte någon IT-fråga utan omfattar all information en verksamhet hanterar, den digitala såväl som den du har nedskriven i ditt anteckningsblock. Den rör alla.

Varning för UBS-minnen

Cyberhoten vi alla måste ha beredskap för är många. Hittar du exempelvis ett USB-minne med texten: Ledningens nya bonussystem eller Bilder från julfesten OMG, bör du dra öronen åt dig, hur oemotståndligt det än kan te sig att kolla vad cheferna får eller vad kollegorna hade för sig på julfesten. Just den typen av lockbete använder sig Hanna Linderstål av, för att visa hur lätt det är att trilla dit.

– Människor är nyfikna av naturen, och det hjälper inte hur mycket man informerat om hoten – hälften av alla som hittar ett USB-minne pluggar in det i sin dator. I värsta fall upplever man att inget händer, men i själva verket har man installerat spionsystemvara som läcker information, säger Hanna Linderstål.

Det är inte bara USB-minnen man ska vara försiktig med. Även laddstationer och laddsladdar kan tanka information. Man behöver inte ens vara hackerkunnig för att använda en spionladdsladd. Enligt Hanna Linderstål går det att köpa spionladdare på nätet – hon har själv gjort det och använt på intet ont anande konferensdeltagare för att bevisa sin tes.

Att ta jobbdatorn ut från jobbet utgör också en risk – den kan bli stulen, eller hackad eller både och. Och fall inte för frestelsen att koppla in dig på gratis nätverk.

– Publika wifi är alltid osäkra. Jag har varit tvungen att använda sådana på resor i utlandet, men då använder jag en speciell resedator, säger Hanna Linderstål.

Även ditt privata wifi hemma kan utgöra en potentiell risk beroende på vilka mer som använder det. Hanna Linderstål berättar om ett fall, där ett barn över chatten lurades att göra förälderns jobbdator tillgänglig för en stor hackerattack.

Den största risken utgör dock våra dåliga minnen som får oss att envisas med simpla lösenord, som gärna återanvänds igen och igen.

– Redan 2009 varnade jag för att svaga lösenord var den största säkerhetsrisken och det samma gäller i dag. Det går att köpa avlagda lösenord på Darknet, den mörka webben, jag har själv köpt mina egna och upptäckt ett mönster jag inte trodde fanns där, säger Hanna Linderstål.

Foliehatten på

Hanna Linderstål säger skämtsamt att hon viker foliehattar på lunchen och menar att man inte kan vara nog säkerhetsmedveten när det gäller internet. Men man ska heller inte gå runt och inbilla sig att någon är ute efter en.

– Så många hackare finns det faktiskt inte, säger hon.

Fast det räcker med en, om man har otur. Möjligheterna för en cyberbov, och därmed hoten, tycks vara oändliga. Utpressning, varumärkesnedsolkning, astroturfing (kalkylerad lobbyism där avsändaren kamoufleras så aktionen framstår som en spontan gräsrotsrörelse) - allt verkar kunna säljas och köpas av mindre nogräknade aktörer. Organiserad brottslighet står bakom ungefär 80–85 procent av alla cyberbrott, oavsett vem som finansierar dem, enligt en rapport om svensk cybersäkerhet.

Unionens säkerhetsansvarige, Peter Hjortzberg-Nordlund, menar att det inte handlar så mycket om OM vi gör ett misstag som kan kosta företaget skjortan, som NÄR.

– Det första man ska göra som anställd är att säkerställa vilka spelregler och vilken policy som gäller. Sedan ska man vara medveten om att allt man gör loggas och hamnar du i konflikt med arbetsgivaren kan vad som helst användas mot dig, säger han.

Läs även: Chefen läste allas e-post

Kostar ditt obetänksamma klick företaget två miljarder, vilket är det belopp flygbolaget British Airways åkte på i GDPR-böter förra året efter att hackare kommit åt deras passageraruppgifter, är förutsättningarna för att en konflikt lätt kan blomma upp, tämligen stora.

Det är dock arbetsgivarens ansvar att se till att det finns en tydlig IT-policy och att den är känd, så råkar man släppa in en cyberskurk av misstag, på grund av en luddig policy, så behöver inte det betyda att man är helt rökt.

– Jag tycker ändå att man som anställd ska ställa krav på tydliga policyers – det ligger i allas vårt intresse att arbetsgivaren finns kvar på arbetsmarknaden och inte går i konkurs för att företaget åkt på dryga böter, säger Peter Hjortzberg-Nordlund.

Läs mer: Chefen ser dig  

Så skyddar du dig mot cyberhot

  • Ha separata mejladresser för jobb och privatliv.
  • För att kolla att avsändaren av ett mejl verkligen är den hen utger sig för att vara: Sätt musen på adressen utan att klicka och jämför med adressen som dyker upp i rutan.
  • Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd t.ex. första och sista bokstaven i varje ord i en mening du kommer ihåg. Hej jag heter Anna Karlsson och jag har 2 barn, 1 hund. Jag tycker om att segla och längtar till sommaren. Det blir: HjjghrAaKnohjhr2b,1h.Jgtromatsaohlrtlsn
  • Använd inte samma lösenord överallt.
  • Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår efter dig som kan användas för att påverka dig.
  • Sätt något för kameran i din dator.
  • Lämna aldrig datorn obevakad.

 

ORDLISTA:

  • Phishing - nätfiske. Falska länkar infekterade med virus
  • Astroturfing - konstgräsrötter - fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
  • Ransomewere - utpressningsvirus
  • Darknet - den mörka webben, krypterade nätverket som finns på deep weeb. Kan inte nås via vanliga sökmotorer
  • GDPR - dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Skrivaren – kontorets bortglömda säkerhetsrisk

Din skrivare kan mycket väl vara en säkerhetsrisk som läcker företagshemligheter till förhärdade cyberskurkar. Trots att många företag tydligen känner till skrivarnas dolda potential, får dessa ostört fortsätta utföra sina illdåd, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 12 juni 2025, kl 06:01
Bild på skrivare
Den ser inte ut som en spion, men den kan mycket väl vara en. Skrivaren på jobbet kan lätt kapas av cyberbrottslingar. Foto: Christine Olsson/TT

Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet. 

Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.

Skrivare kan vara ett säkerhetshot

Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.

Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare.  13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.