Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Nya jobb räddar tjänstemän

Att arbetsmarknaden förändras snabbt med digitalisering och automatisering av många yrken är det nog få som har missat. Enligt futuristen Thomas Frey kommer så många som sex av tio jobb inom ett decennium vara yrken som inte har blivit uppfunna än. Till tjänstemännens räddning.
Gabriella Westberg Publicerad 20 januari 2015, kl 15:44
Man tillsammans med roboten Baxter.
Den lärande roboten Baxter. Läs mer om den längre ned. Foto: Courtesy of Rethink Robotics, Inc

Många arbetaryrken har redan drabbats av automatisering, men nu är det framför allt klassiska tjänstemannayrken – som redan i dag till stor del är digitala – som riskerar att tas över av maskinerna, som Kollega rapporterat om förut. Bland de som professionellt spanar in i framtiden finns många som oroas över vad som händer med ekonomin om stora delar av den stabila medelklassen slås ut i arbetslöshet i och med automatiseringen.

Lugn. Det finns vissa egenskaper som datorerna ännu inte kan matcha. Och det kommer att skapas helt nya jobb, som de flesta inte ens börjat fundera över i dag, åtminstone om man ska tro Thomas Frey, som här listat 55 helt nya yrken som han tror finns om tio år.

Filtrera och städa data

Att kunna sålla bland mängder av data för att hitta det som är intressant och relevant och sedan skapa något nytt utifrån det – kommer enligt flera prognosmakare att behövas i ännu högre grad i framtiden.

Lavinen av data som lagras i serverhallar och i molnens stora datacentra kommer antagligen också att behöva sorteras en vacker dag. I dag speglas servrar och data dupliceras mångfaldigt av såväl säkerhetsskäl som slapphet. För att kunna hålla databaserna relevanta och hanterbara kommer det antagligen att behövas ”städare” som kan rensa ut onödiga kopior och allmänt dataskräp. Thomas Frey kallar det ”Waste Data Managers”.

Etik och kulturell kompetens

En annan kritisk egenskap som troligen inte heller kommer att bli överflödig om tio år är att kunna göra etiska bedömningar. Det är trots allt människor som utgör slutkonsumentledet, och vi vill bli respektfullt bemötta – även av våra smarta maskiner. Det kräver språk, sociokulturell kompetens och i grund och botten empati.

Innehållsproduktion och moderering går att automatisera till viss del, men i slutändan behövs en mer lokalkulturell och språklig kompetens för att kunna avgöra i vilka sammanhang ett inlägg eller en händelse kan uppfattas som kränkande och var det inte är något problem. I ett större perspektiv behövs global digital diplomati och gränsöverskridande rättstillämpning.

Hundratusentals människor arbetar (redan) i dag med att göra etiska bedömningar av inlägg på sociala forum som Facebook och Twitter, som the Wired berättar om i artikeln The Labourers Who Keep Dick Pics and Beheadings Out of Your Facebook Feed. Den yrkesgruppen kommer med all sannolikhet att ha jobb framöver också. Tyvärr. 

Virtuella team

Tjänstemännens arbetsmiljö är redan till stor del digital. Med en rusande utveckling av olika kommunikations-, process- och projekthanteringssystem tillgängliga från molnet kommer de anställdas fysiska närvaro att få allt mindre betydelse. Däremot minskar inte behovet av social kompetens för att folk sitter på olika håll, kanske i olika delar av världen. Tvärt om.

Att förstå sig på verktygen och kunna jobba effektivt i virtuella, tvärkulturella team kommer att vara en viktigare framgångsfaktor framöver. Och det inkluderar förstås ledarskapsfrågor och projekthantering för virtuella arbetsgrupper.

Design, UX och avatarcoach

För att ett företag ska vara framgångsrikt måste den digitala arbetsmiljön för de anställda vara rimlig, motverka stress och uppmuntra till kreativitet och innovation. Därför kommer det att behövas interaktionsdesigners, spelutvecklare – till exempel för att utveckla spelliknande arbetsverktyg som utmanar och uppmuntrar till lärande och kreativt tänkande, IT-arkitekter, 3D-skrivaringenjörer, avatardesigners, relationscoacher (även för avatarer), digitala diplomater, robotröstinläsare, kulturvetare, språkgenier och fackliga ombudsmän med förståelse för en digital arbetsmarknad och en global arbetsrätt. 

Lärande robotar

Robotar och datorer kan redan i dag göra mycket av det en människa kan göra. Men det behövs ändå en människa för att programmera roboten, sägs det.

Å andra sidan finns lärande robotar som Baxter (se bilden) – som med ett kameraöga ser vad som ska göras och sedan gör detsamma.

En industriarbetare kan visa Baxter vad hen ska göra vid löpande bandet, och sedan gör Baxter det. Timme in och timme ut. Visst har Baxter programmerats i något läge – men ”instruktören” behöver inte kunna någon kod. Allt fler av våra digitala verktyg fungerar på det viset, vilket minskar behovet av programmering lokalt.

Samtidigt kommer 3D-skrivare att minska behovet av industriell produktion av prylar, som istället kan produceras på hemmaplan, ”on demand”.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.