Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Nya jobb räddar tjänstemän

Att arbetsmarknaden förändras snabbt med digitalisering och automatisering av många yrken är det nog få som har missat. Enligt futuristen Thomas Frey kommer så många som sex av tio jobb inom ett decennium vara yrken som inte har blivit uppfunna än. Till tjänstemännens räddning.
Gabriella Westberg Publicerad
Man tillsammans med roboten Baxter.
Den lärande roboten Baxter. Läs mer om den längre ned. Foto: Courtesy of Rethink Robotics, Inc

Många arbetaryrken har redan drabbats av automatisering, men nu är det framför allt klassiska tjänstemannayrken – som redan i dag till stor del är digitala – som riskerar att tas över av maskinerna, som Kollega rapporterat om förut. Bland de som professionellt spanar in i framtiden finns många som oroas över vad som händer med ekonomin om stora delar av den stabila medelklassen slås ut i arbetslöshet i och med automatiseringen.

Lugn. Det finns vissa egenskaper som datorerna ännu inte kan matcha. Och det kommer att skapas helt nya jobb, som de flesta inte ens börjat fundera över i dag, åtminstone om man ska tro Thomas Frey, som här listat 55 helt nya yrken som han tror finns om tio år.

Filtrera och städa data

Att kunna sålla bland mängder av data för att hitta det som är intressant och relevant och sedan skapa något nytt utifrån det – kommer enligt flera prognosmakare att behövas i ännu högre grad i framtiden.

Lavinen av data som lagras i serverhallar och i molnens stora datacentra kommer antagligen också att behöva sorteras en vacker dag. I dag speglas servrar och data dupliceras mångfaldigt av såväl säkerhetsskäl som slapphet. För att kunna hålla databaserna relevanta och hanterbara kommer det antagligen att behövas ”städare” som kan rensa ut onödiga kopior och allmänt dataskräp. Thomas Frey kallar det ”Waste Data Managers”.

Etik och kulturell kompetens

En annan kritisk egenskap som troligen inte heller kommer att bli överflödig om tio år är att kunna göra etiska bedömningar. Det är trots allt människor som utgör slutkonsumentledet, och vi vill bli respektfullt bemötta – även av våra smarta maskiner. Det kräver språk, sociokulturell kompetens och i grund och botten empati.

Innehållsproduktion och moderering går att automatisera till viss del, men i slutändan behövs en mer lokalkulturell och språklig kompetens för att kunna avgöra i vilka sammanhang ett inlägg eller en händelse kan uppfattas som kränkande och var det inte är något problem. I ett större perspektiv behövs global digital diplomati och gränsöverskridande rättstillämpning.

Hundratusentals människor arbetar (redan) i dag med att göra etiska bedömningar av inlägg på sociala forum som Facebook och Twitter, som the Wired berättar om i artikeln The Labourers Who Keep Dick Pics and Beheadings Out of Your Facebook Feed. Den yrkesgruppen kommer med all sannolikhet att ha jobb framöver också. Tyvärr. 

Virtuella team

Tjänstemännens arbetsmiljö är redan till stor del digital. Med en rusande utveckling av olika kommunikations-, process- och projekthanteringssystem tillgängliga från molnet kommer de anställdas fysiska närvaro att få allt mindre betydelse. Däremot minskar inte behovet av social kompetens för att folk sitter på olika håll, kanske i olika delar av världen. Tvärt om.

Att förstå sig på verktygen och kunna jobba effektivt i virtuella, tvärkulturella team kommer att vara en viktigare framgångsfaktor framöver. Och det inkluderar förstås ledarskapsfrågor och projekthantering för virtuella arbetsgrupper.

Design, UX och avatarcoach

För att ett företag ska vara framgångsrikt måste den digitala arbetsmiljön för de anställda vara rimlig, motverka stress och uppmuntra till kreativitet och innovation. Därför kommer det att behövas interaktionsdesigners, spelutvecklare – till exempel för att utveckla spelliknande arbetsverktyg som utmanar och uppmuntrar till lärande och kreativt tänkande, IT-arkitekter, 3D-skrivaringenjörer, avatardesigners, relationscoacher (även för avatarer), digitala diplomater, robotröstinläsare, kulturvetare, språkgenier och fackliga ombudsmän med förståelse för en digital arbetsmarknad och en global arbetsrätt. 

Lärande robotar

Robotar och datorer kan redan i dag göra mycket av det en människa kan göra. Men det behövs ändå en människa för att programmera roboten, sägs det.

Å andra sidan finns lärande robotar som Baxter (se bilden) – som med ett kameraöga ser vad som ska göras och sedan gör detsamma.

En industriarbetare kan visa Baxter vad hen ska göra vid löpande bandet, och sedan gör Baxter det. Timme in och timme ut. Visst har Baxter programmerats i något läge – men ”instruktören” behöver inte kunna någon kod. Allt fler av våra digitala verktyg fungerar på det viset, vilket minskar behovet av programmering lokalt.

Samtidigt kommer 3D-skrivare att minska behovet av industriell produktion av prylar, som istället kan produceras på hemmaplan, ”on demand”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Du är nyckeln till säkerheten på jobbet

Cyberattacker och läckta personuppgifter ökar och kostar stora belopp för företag. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef.
Publicerad 8 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av it-säkerhet: en miniatyrfigur står på en processor som representerar ledarskap inom cybersäkerhet, bredvid en person som arbetar med en datorserver i ett serverrum.
De flesta chefer saknar spetskompetens inom Informationssäkerhet. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef. Foto: Colourbox.

Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.

Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.

I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.

Djävulen sitter i detaljerna

Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.

– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.

Identifiera svagheter

Martin Grill, porträttbild.
Martin Grill.

Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.

– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.

För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:

1. Sätt informationssäkerhetsmål

Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.

2. Ha ett närvarande, lyssnande ledarskap

Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.

– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.

3. Ge återkoppling

Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.

För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.

– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.

Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.

– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.

Text: Teres Hallman

IT-SÄKERHET: GÖR SÅ HÄR

1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.

2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.

3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.