Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Nya jobb räddar tjänstemän

Att arbetsmarknaden förändras snabbt med digitalisering och automatisering av många yrken är det nog få som har missat. Enligt futuristen Thomas Frey kommer så många som sex av tio jobb inom ett decennium vara yrken som inte har blivit uppfunna än. Till tjänstemännens räddning.
Gabriella Westberg Publicerad
Man tillsammans med roboten Baxter.
Den lärande roboten Baxter. Läs mer om den längre ned. Foto: Courtesy of Rethink Robotics, Inc

Många arbetaryrken har redan drabbats av automatisering, men nu är det framför allt klassiska tjänstemannayrken – som redan i dag till stor del är digitala – som riskerar att tas över av maskinerna, som Kollega rapporterat om förut. Bland de som professionellt spanar in i framtiden finns många som oroas över vad som händer med ekonomin om stora delar av den stabila medelklassen slås ut i arbetslöshet i och med automatiseringen.

Lugn. Det finns vissa egenskaper som datorerna ännu inte kan matcha. Och det kommer att skapas helt nya jobb, som de flesta inte ens börjat fundera över i dag, åtminstone om man ska tro Thomas Frey, som här listat 55 helt nya yrken som han tror finns om tio år.

Filtrera och städa data

Att kunna sålla bland mängder av data för att hitta det som är intressant och relevant och sedan skapa något nytt utifrån det – kommer enligt flera prognosmakare att behövas i ännu högre grad i framtiden.

Lavinen av data som lagras i serverhallar och i molnens stora datacentra kommer antagligen också att behöva sorteras en vacker dag. I dag speglas servrar och data dupliceras mångfaldigt av såväl säkerhetsskäl som slapphet. För att kunna hålla databaserna relevanta och hanterbara kommer det antagligen att behövas ”städare” som kan rensa ut onödiga kopior och allmänt dataskräp. Thomas Frey kallar det ”Waste Data Managers”.

Etik och kulturell kompetens

En annan kritisk egenskap som troligen inte heller kommer att bli överflödig om tio år är att kunna göra etiska bedömningar. Det är trots allt människor som utgör slutkonsumentledet, och vi vill bli respektfullt bemötta – även av våra smarta maskiner. Det kräver språk, sociokulturell kompetens och i grund och botten empati.

Innehållsproduktion och moderering går att automatisera till viss del, men i slutändan behövs en mer lokalkulturell och språklig kompetens för att kunna avgöra i vilka sammanhang ett inlägg eller en händelse kan uppfattas som kränkande och var det inte är något problem. I ett större perspektiv behövs global digital diplomati och gränsöverskridande rättstillämpning.

Hundratusentals människor arbetar (redan) i dag med att göra etiska bedömningar av inlägg på sociala forum som Facebook och Twitter, som the Wired berättar om i artikeln The Labourers Who Keep Dick Pics and Beheadings Out of Your Facebook Feed. Den yrkesgruppen kommer med all sannolikhet att ha jobb framöver också. Tyvärr. 

Virtuella team

Tjänstemännens arbetsmiljö är redan till stor del digital. Med en rusande utveckling av olika kommunikations-, process- och projekthanteringssystem tillgängliga från molnet kommer de anställdas fysiska närvaro att få allt mindre betydelse. Däremot minskar inte behovet av social kompetens för att folk sitter på olika håll, kanske i olika delar av världen. Tvärt om.

Att förstå sig på verktygen och kunna jobba effektivt i virtuella, tvärkulturella team kommer att vara en viktigare framgångsfaktor framöver. Och det inkluderar förstås ledarskapsfrågor och projekthantering för virtuella arbetsgrupper.

Design, UX och avatarcoach

För att ett företag ska vara framgångsrikt måste den digitala arbetsmiljön för de anställda vara rimlig, motverka stress och uppmuntra till kreativitet och innovation. Därför kommer det att behövas interaktionsdesigners, spelutvecklare – till exempel för att utveckla spelliknande arbetsverktyg som utmanar och uppmuntrar till lärande och kreativt tänkande, IT-arkitekter, 3D-skrivaringenjörer, avatardesigners, relationscoacher (även för avatarer), digitala diplomater, robotröstinläsare, kulturvetare, språkgenier och fackliga ombudsmän med förståelse för en digital arbetsmarknad och en global arbetsrätt. 

Lärande robotar

Robotar och datorer kan redan i dag göra mycket av det en människa kan göra. Men det behövs ändå en människa för att programmera roboten, sägs det.

Å andra sidan finns lärande robotar som Baxter (se bilden) – som med ett kameraöga ser vad som ska göras och sedan gör detsamma.

En industriarbetare kan visa Baxter vad hen ska göra vid löpande bandet, och sedan gör Baxter det. Timme in och timme ut. Visst har Baxter programmerats i något läge – men ”instruktören” behöver inte kunna någon kod. Allt fler av våra digitala verktyg fungerar på det viset, vilket minskar behovet av programmering lokalt.

Samtidigt kommer 3D-skrivare att minska behovet av industriell produktion av prylar, som istället kan produceras på hemmaplan, ”on demand”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Så lurar bedragare anställda på lösenord

Nätfiske via mejl och sms är det man som anställd ska vara mest på sin vakt mot efter en omfattande dataläcka betonar Karl Emil Nikka, cybersäkerhetsexpert på Stöldskyddsföreningen.
Publicerad 1 oktober 2025, kl 09:15
Så undviker du nätfiske efter en dataläcka – expertens varning. PÅ bild en kvinna med bärbar dator och en autentiserigsapp.
Så skyddar du dig mot nätfiske efter en dataläcka. Cybersäkerhetsexpert Karl-Emil Nikka varnar för falska mejl och sms – lär dig känna igen bluffarna. Foto: Colourbox.

– Någon försöker lura dig att läcka något, till exempel ditt lösenord. Mejlet eller messet är ofta mycket trovärdigt. Det har en signatur och en logotyp som gör att det ser ut som om det kommer från den egna organisationen, säger han.

Bedragare utnyttjar oro kring lösenordsbyten

Bedragaren kanske skriver att du med anledning av en läcka du läst om i media måste byta ditt lösenord – och uppmanar dig att klicka på en länk.

Epost är ett osäkert kommunikationssätt eftersom det är lätt att missa att avsändaren är manipulerad. Telefon och sms är minst lika osäkert. Det går inte att avgöra om personen som tar kontakt är den som den utger sig för att vara. En bedragare kan ringa till dina kollegor från ditt telefonnummer.

– När organisationer informerar sin personal i känsliga frågor om vad som har inträffat är det viktigt att göra det via säkra kommunikationssätt, som intranätet och interna meddelandelösningar. Där kan alla lita på att den som skriver något är den de utger sig för att vara, säger Karl Emil Nikka.

Risker med att lämna ut uppgifter till tredje part

Karl-Emil Nikka. Foto: Ulf Edvinsson.

Att som i fallet med Miljödata lägga ut skyddade personuppgifter till en tredje part måste göras med försiktighet, anser han. Det viktiga är att alla företag och organisationer har förteckningar över vilka personuppgifter de hanterar, var de hanterar dem och att de regelbundet gallrar uppgifterna.

Motivet för en cyberattack varierar. För en grupp som utpressar handlar det ofta om att skrämmas och bli känd.

– Gruppen bakom läckan från Miljödata tjänar inga pengar på att lägga informationen öppet på Darknet, men den bygger sitt varumärke, säger Karl Emil Nikka.

Text: Torbjörn Tenfält

Dataläckor vi minns


Coop Värmland 2023: 

December 2023. Coop Värmland utsattes för ett cyberangrepp som påverkade kortbetalningar i butik och stora delar av organisationens IT-systemen. Anställningsuppgifter om medarbetare läckte ut, likaså uppgifter om Coop Värmlands medlemmar. Möjligheten att betala med kort i butik slogs ut under ett dygn. 

Källa: Coop

 

Visma och offentligajobb.se 2023: 

April 2023: En av Vismas driftleverantörer utsattes för en cyberattack som berörde rekryteringssystemet hos Visma Recruit och jobbsökarsajten offentligajobb.se.  Under ett antal dagar gick det att söka jobb i flera kommuner och myndigheter.

Källa: Visma

 

Vastaamo i Finland 2020: 

Oktober 2020. Det finska psykoterapicentret Vastaamo drabbades av dataintrång och utpressning. Omkring 36 000 patienters konfidentiella information läckte ut, bland annat terapianteckningar, diagnoser och klientuppgifter. Många fick utpressningsmejl med krav om att betala 200 euro för att inte deras uppgifter skulle offentliggöras.

Källa: MSB

 

Skillnaden mellan dataläcka och dataintrång?


En dataläcka är ett obehörigt avslöjande av känslig, konfidentiell eller personlig information från en organisations system eller nätverk till en extern part. Dataläckor kan vara avsiktliga eller oavsiktliga och kan få allvarliga konsekvenser för de organisationer och individer som påverkas.

Källa: Microsoft

 

Digitalisering

Expert om Miljödata-läckan: ”Berättigad känsla av obehag”

Dataläckan från bolaget Miljödata väcker oro och ilska. ”Djupt känslig och skyddsvärd HR-information ska inte läggas i system som riskerar att läcka”, säger underrättelseexperten Jörgen Holmlund.
Publicerad 1 oktober 2025, kl 06:01
Underättelseexpert Jörgen Holmlund till vänster. Till höger en nätverkskabel med hänglås. Miljödata utsatt för hackerattack: Personnummer och sjukdagar läckta.
Dataläckan hos Miljödata drabbar 1,5 miljoner individer. Känsliga HR-uppgifter som personnummer, sjukdagar och mejladresser har hamnat på Darknet. Säkerhetsexperter varnar för riskerna. Foto: Richard Ryan/Janerik Henriksson/TT

Omkring 25 privata bolag finns med i den omfattande dataläckan från bolaget Miljödata, som avslöjades av SVT nyligen. Totalt handlar det om personuppgifter om 1,5 miljoner individer. Bland de uppgifter som hamnat på Darknet finns bland annat personnummer, mejladresser och antal sjukdagar.

– Det här har lett till en mycket berättigad känsla av obehag. Hade jag jobbat på ett företag där mina personuppgifter läckt ut skulle jag vända mig till arbetsgivaren och säga: Se till att de här uppgifterna kommer bort. Det är ni som upphandlat funktionen, jag vill inte att det här ska ligga ute om mig, säger Jörgen Holmlund, underrättelseexpert på Försvarshögskolan,

SVT, som avslöjade hackerattacken i slutet av augusti, har samlat drygt 850 000 läckta mejladresser på sin webb. 
Den som misstänker att den drabbats kan fylla i sin adress och se om den ingår i läckan.

Brottsrubricering: grovt dataintrång och försök till grov utpressning

Händelsen utreds av polis och har brottsrubriceringen grovt dataintrång och försök till grov utpressning. Än så länge finns inga uppgifter om att främmande makt skulle vara inblandad i hackerattacken, men Jörgen Holmlund konstaterar generellt att uppgifter om personal kan hamna hos utländska statsaktörer som Ryssland och Kina.

– De är skickliga på att lagra stora mängder data. En person som de kommer över data om kanske inte är intressant för tillfället – men i ett annat läge, när den bytt jobb eller fått en ny befattning kan personen bli väldigt intressant.

Tillvägagångsättet kan vara att koppla samman namn, kontaktuppgifter och personnummer med hens aktivitet på sociala medier där personen kanske skriver om sitt nya jobb.

Jörgen Holmlund tar självkörande fordon som exempel.

– Då blir ingenjörer och datautvecklare som jobbar i Scania och Volvo intressanta att följa. Ryssland vill komma över information om självkörande fordon för sin försvarsindustri. Kina kan vilja komma över innovationer för att komma snabbare fram med kinesiska patent för att sälja på en världsmarknad.

Personnummer, mejladresser och sjukdagar på Darknet

Antal sjukdagar är en information som läckt, i något enstaka fall även uppgifter som beskriver vad personer är sjukskrivna för.

– Det är djupt känslig och skyddsvärd HR-information som inte ska läggas i system som riskerar att läcka. Bara misstanken om att personliga omständigheter finns ute på vift och till försäljning på Darknet påverkar den enskilde starkt. Jag blir djupt irriterad över att det här kan ske.

Är det bara Miljödata som är problemet, eller behöver även de företag som anlitar bolaget se över sin säkerhet?

– En erfarenhet man måste dra är att det kan bli problem om ett företag lägger alla uppgifter hos samma leverantör. Företagen måste också fundera över om alla uppgifter de har i sina system över huvud taget måste ligga i en molntjänst hos Miljödata. Kanske borde de i stället ha känsliga uppgifter som HR-system med rehabplaner i en egen server, säger Jörgen Holmlund.

Företag drabbade – Axfood bland de värst utsatta

Ett av de företag som drabbats av dataläckan är Axfoodkoncernen med totalt cirka 15000 anställda. Anders Helsing, klubbordförande på Axfood IT, tycker att arbetsgivaren så här långt har skött informationen till sina medarbetare bra.

– Redan när det kom ut att kommunerna utsatts för läckan fick vi veta att även vi var drabbade. Nu vet vi också vilken data det är som kommit på vift, säger han.

Anders Helsing har inte fått särskilt många frågor från de 150 medlemmarna i klubben.

– Jag trodde nog att det skulle komma en storm av frågor, att folk var oroliga. Att det inte blivit så beror nog på all information som arbetsgivaren gått ut med, säger han.

Text: Torbjörn Tenfält

Digitalisering

Så lurar bedragare anställda på lösenord

Publicerad 1 oktober 2025, kl 09:15
Så lurar bedragare anställda på lösenord
Så undviker du nätfiske efter en dataläcka – expertens varning. PÅ bild en kvinna med bärbar dator och en autentiserigsapp.
Så lurar bedragare anställda på lösenord