Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Tillfälligt anställda ställer krav på chefer

Ska lönesamtal hållas med den som är timanställd och ska inhyrda delta i APT? En hög grad av tillfälligt anställd ställer nya och högre krav på dagens chefer, skriver Pia Juhlin Åstrand.
Publicerad
Rekrytering Pia Juhlin Åstrand
Att ha många anställda på korta kontrakt ställer stora krav på chefen, Foto: Jannis Politidis /Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Alla organisationer behöver ha en beredskap för att vid behov kunna justera bemanningen. Det gäller både hur många som jobbar och vilken kompetens vi har. I grunden finns det två sätt att göra det på.

Inre flexibilitet betyder att tillgodose bemanningsbehovet genom att anställda medarbetare som ges förutsättningar att kunna arbeta flexibelt inom organisationen. Exempel på det kan vara interna pooler, breda befattningar, distansarbete och geografisk rörlighet.

Yttre flexibilitet innebär att vi istället tar in personer på tidsbegränsade anställningar och anlitar personer från bemanningsföretag, konsulter från större bolag, egenföretagare eller så kallade ”giggare”. 

Båda dessa strategier förekommer på svenska arbetsplatser men det finns för närvarande en stark trend mot mer användning av yttre flexibilitet. Det beror i huvudsak på två drivkrafter: organisationernas osäkerhet om framtiden (”Vilken kompetens kommer vi att behöva framöver?”) och det faktum att allt fler människor vill ha det så (”Jag vill inte längre vara inlåst varje dag mellan 8 och 17”).

Ska lönesamtal hållas med den som är timanställd?

Om den här utvecklingen är bra eller mindre lyckad kan man diskutera. Likaså vilka konsekvenser det får för verksamheterna, för kunder och klienter, för de som är anställda och för personer som är inne på tidsbegränsade anställningar. Men just nu är det som det är och vi behöver förhålla oss till det. I den här debattartikeln kommer jag därför att diskutera de konsekvenser som utvecklingen får för Sveriges cirka 400.000 chefer. Hur är det att vara chef i en organisation som har en hög andel yttre flexibilitet? 

För att illustrera chefens vardag när många i arbetsgruppen är inne under en kortare tid följer här några exempel på utmaningar som du kanske kan känna igen dig i:

  • Rutiner för att välja och introducera saknas ofta helt eller delvis. Det innebär en risk för slarvigare urval men också att många chefer får hantera detta utan stöd från till exempel HR.
  • Chefen ansvarar för efterlevnad av organisationens värdegrund samt gällande regler, rutiner, policys och riktlinjer men i praktiken är det svårt att säkerställa det. Anledningen är att många kommer in med kort varsel. Därmed blir det i praktiken svårt att säkerställa nödvändig information och utbildning.
  • Det är nästan alltid oklart vem som ska inkluderas i vad. Ska lönesamtal hållas med den som är timanställd? Ska inhyrda delta i APT? Och ska konsulten få vara med på inspirationsföreläsningen? Det här betyder att man som chef ständigt måste göra den här typen av val på osäkra grunder och ta konsekvenserna av dem.
  • De system för uppföljning som de flesta organisationer använder sig av, till exempel personalstatistik och medarbetarundersökningar, innefattar som regel endast anställda. Det betyder att värdet av dessa mätningar blir svagt vilket ger bristfälliga beslutsunderlag.
  • Många personer som innefattas av den yttre flexibiliteten har en annan arbetsgivare (eller är egenföretagare) och det gör att arbetsmiljöansvaret kan bli otydligt och svårt att leva upp till.

Bäst vore om fler organisationer fattade mer genomtänkta beslut när de väljer bemanningslösning.

Det finns så klart fler utmaningar för chefer som leder grupper där många är tillfälligt inhyrda men jag väljer att stanna här, förhoppningsvis ger exemplen ovan ändå en idé om hur problemområdet ser ut. Men vad kan vi då göra för att skapa en långsiktigt hållbar arbetssituation för de chefer som utövar sitt ledarskap i en grupp med ett stort antal inhyrda?

För att stötta chefer kan vi:
Till att börja med behöver vi inse att en hög grad av tillfälligt anställda de facto ställer nya och bitvis tuffa krav på våra chefer. Vad som sedan behöver göras kommer att se olika ut beroende på varje organisations användning av är och framtida behov av bemanningsflexibilitet. Men en god start vore om alla organisationer vidtog följande åtgärder:

  • Inkludera yttre flexibilitet-frågor i de arbetsmiljökartläggningar som ändå ska genomföras. Därmed kan risk- och konsekvensanalyser göras och handlingsplaner tas fram i de fall det behövs.
  • Gå igenom samtliga regler, rutiner och processer som används när det gäller anställda så att de vid behov kan anpassas för att fungera även för YF.

Men allra bäst vore nog ändå om fler organisationer fattade mer genomtänkta beslut när de ska välja bemanningslösning. Det skulle kunna leda till mer inre flexibilitet istället för yttre vilket i sin tur ger en enklare chefsvardag. Men inte nog med det. Arbetsplatser som satsar på inre flexibilitet istället för yttre flexibilitet blir sannolikt mer attraktiva och långsiktigt hållbara - för alla. Vore inte det något bra att sträva mot?

 /Pia Juhlin Åstrand, organisationsutvecklare och chefsstödjare. 

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Arbetsförmedlingen jobbar med att korta väntetiderna

Arbetsförmedlingens tillgänglighet har förbättrats. Samtidigt ser vi att vissa delar av verksamheten har haft långa väntetider. Vi arbetar intensivt med att förbättra det, skriver Sandra Petersson i en debattreplik.
Sandra Petersson Publicerad 26 maj 2026, kl 09:21
Arbetsförmedlingens telefonköer
Kötiderna har minskat och antalet fysiska möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande har ökat med 20 procent, skriver Sandra Petersson. Foto: Magnus Lejhall/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debattartikeln: 

Jenny Fornlund beskriver en situation som väcker frustration. Ingen ska behöva uppleva att det är svårt att få kontakt med Arbetsförmedlingen under lång tid och vi beklagar att hon haft den upplevelsen. Jag kan samtidigt inte kommentera hennes enskilda ärende på grund av sekretess, men vill ur ett generellt perspektiv förklara vissa viktiga aspekter.

Sandra Petersson Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknaden är i ständig förändring och det ställer stora krav på både människor och på myndigheter. Därför genomförde Arbetsförmedlingen i mars ett omfattande förändringsarbete för att skapa tydligare ansvar, bättre arbetssätt och förbättrad tillgänglighet.

På totalen har tillgängligheten förbättrats tydligt. Alla som ringer oss erbjuds köplats samma dag, kötiderna har minskat och antalet fysiska möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande har ökat med 20 procent. Samtidigt ser vi att vissa delar av verksamheten under en period har haft för långa väntetider, vilket vi arbetar intensivt med att förbättra genom förstärkt bemanning och kompetensuppbyggnad.

Alla som ringer oss erbjuds köplats samma dag

Arbetsförmedlingen har ett brett och svårt uppdrag. Vi ska stötta människor med mycket olika behov och på regeringens uppdrag prioritera dem som står långt från arbetsmarknaden eller riskerar långtidsarbetslöshet. Det innebär att kontakten med myndigheten kan se olika ut beroende på behov och situation.

Jenny Fornlund lyfter stödet till den som vill starta eget. Det stödet är en viktig del av verksamheten eftersom nya företag och nya idéer bidrar till både egen försörjning och fler jobb. I fjol fick 2 924 arbetssökande stöd att starta eget företag genom Arbetsförmedlingen. Samtidigt kräver sådana beslut individuella bedömningar och ibland samverkan med flera aktörer. Det får dock inte innebära att människor lämnas utan besked eller återkoppling under lång tid.

Kontakten med myndigheten kan se olika ut beroende på behov 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetsförmedlare varje dag hjälper människor vidare till arbete, studier eller rätt stöd. Under 2025 fick en större andel långtidsarbetslösa arbete eller började studera jämfört med året innan. Det är i hög grad ett resultat av arbetsförmedlarnas arbete runt om i landet.

Arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög, även om siffrorna inte är så höga som anges i debattartikeln. I slutet av april var 6,5 procent av arbetskraften inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, enligt våra beräkningar, motsvarande drygt 345 000 personer. Det är fortsatt många människor och därför fortsätter vi utveckla vårt stöd, vår tillgänglighet och våra arbetssätt för att bättre möta de behov som arbetssökande och arbetsgivare har i dag.

/Sandra Petersson, direktör för Inledande stöd på Arbetsförmedlingen