Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: AI revolutionerar jobben

Har du tagit hjälp av ChatGPT i jobbet? AI kommer att revolutionera många arbeten, skriver Mårten Bokedal.
Publicerad
till vänster Mårten Bokendal
Många anställda kommer att få nya roller i och med AI:s intåg på arbetsmarknaden, skriver Mårten Bokedal Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

ChatGPT och andra AI-funktioner är här på allvar och möjligheterna är lika många som oron över var framtidens arbetsuppgifter tar vägen. Marknadsförare och Content creators berörs redan. Genom AI går det att göra en beställning och omedelbart få leverans i form av innehåll, texter, bilder och ljud. Det är en enorm förenkling av arbetet och en outsinlig källa att ösa ur.

ChatGPT och generativ AI kommer på sikt att revolutionera flera branscher. Samtidigt som det skapar en ny och ännu mer intressant roll för alla som publicerar innehåll på sajter.

Frågan om vilka arbetsuppgifter och tjänster som försvinner pågår. Hur ska det gå för just vår bransch? Marknadsförare brukar nämnas i detta sammanhang, tillsammans med jurister, systemutvecklare och ekonomer. Men även skapande yrken som art directors och journalister anses ligga i riskzonen. Vilka som faktiskt kommer beröras och på vilket sätt är för tidigt att säga, så vad är det vi ser som faktiskt förändras?

 

Översättarna har inte försvunnit, men rollen har förändrats

Det vi ser händer är att rutinmässiga och ofta hantverksmässiga och därmed tidskrävande aktiviteter som att skapa innehåll till webbplatser förenklas med AI. Men det krävs fortfarande ett tränat öga för att det ska bli perfekt. AI-algoritmerna tar ingen hänsyn till vad som är lämpligt eller etiskt. Det kan bli fullt av rasism och annat som strider mot företagets grundvärderingar i materialet. Fakta måste alltid dubbelkollas.

Utvecklingen kring AI liknar i stort den som skett i översättningsbranschen. När Google translate fick brett genomslag för tiotal år sedan blev översättning mer tillgängligt för alla. Modern teknik har nu länge varit standard inom professionell översättning, där fokus gått från ett hantverksmässigt skrivande mening för mening, till att i stället tolka kontext och säkerställa ett konsekvent språkbruk.

Resultatet är en högre effektivitet, mer översatt text per timme. Översättarna har inte försvunnit, men deras roll har förändrats.

För dem som skapar innehåll till webbplatser kan vi nu se samma resa. Kreatörens roll blir att beställa, det vill säga ställa rätt AI-frågor och därefter ha kompetens att bedöma resultatet baserat på kontext och tonalitet. Beroende på ambitionsnivå kan det sedan handla om att finjustera eller lägga en personlig touch på materialet. Det kommer också att leda till att innehåll online blir än mer tillgängligt för alla. En demokratisering och ur kreatörens perspektiv, en personalisering.

Algoritmerna tar ingen hänsyn till vad som är lämpligt eller etiskt

Förväntningarna ökar samtidigt hos läsarna och konsumenterna, det vill säga hos oss som ska ta del av innehållet. Vi förväntar oss att det är anpassat till mig och de behov jag har. Att skapa personaliserat innehåll har traditionellt varit en flaskhals för marknadsförare och inneburit högre kostnader. Med AI kan den ekvationen lösas upp.

När skapandet genom AI blir enklare och snabbare kommer kommunikations- och marknadsavdelningarna att behöva nya verktyg för att sortera och hantera den ökande mängden content som kommer finnas tillgängligt.

Vi behöver ett moderniserat arbetssätt för att hänga med i det här nya arbetslivet och det blir även en fråga för såväl fackförbund som arbetsgivare. ChatGPT och generativ AI kommer att revolutionera många arbeten. Samtidigt skapar det nya och ännu mer intressanta roller och arbetsuppgifter.

/Mårten Bokedal, produktstrateg på Optimizely

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: A-kassans regler skadar kulturen

Det måste gå att bedriva hobbyverksamhet i mindre skala utan att kastas ut från alla trygghetssystem.
Alexander Forselius Publicerad 9 juni 2026, kl 09:15
Svårt för personer med hobby att få a-kassa
A-kassans regler kring att ha hobbyprojekt som genererar pengar behöver ses över, skriver Alexander Forselius. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

För exakt tio år sedan hade jag a-kassa efter att jag förlorat min anställning vid ett it-bolag. Vid sidan av producerade jag så kallad “yoga-musik” och hade precis fått in låtarna på en större spellista på Spotify.

Intäkterna för ett år var under normen som räknades som hobbyverksamhet. Jag började plugga och året därpå ansåg Skatteverket att jag tjänade så mycket på min musik att jag skulle registrera en firma. Detta triggade en kaskad av oönskade konsekvenser. 

Alexander Forselius

Jag slängdes ut från Arbetsförmedlingen, blev av med min SIUS-konsulent (en specialicerad arbetsförmedlare som hjälper arbetssökande med funktionsnedsättning reds. anm.) efter att jag blev färdig med utbildningen 2018. För att överleva lyfte jag även in konsultuppdrag i min firma jag hade fått genom musikverksamheten och gav även ut egna böcker. 

Sedan kom pandemin och vände upp och ned på världen, dock till min fördel då påbuden om distansarbete bidrog till att jag kunde hitta uppdrag i Stockholm som jag kunde sköta hemifrån. 

Det har alltid varit mina egna projekt som lett till jobb

Men när det gick dåligt sommaren 2021 försökte jag söka a-kassa igen. Men inte ens de tillfälliga pandemireglerna rådde på deras kalla inställning.

I hemkarantän såg jag en annons för restplatser på en utbildning i Malmö som jag tack vare restriktionerna kunde gå på distans . Den utbildningen ledde till praktik på ett musikföretag, och jag var kvar där ända fram tills mars 2026, då jag blev övertalig vid en omorganisation.

Då, exakt tio år senare, sökte jag a-kassa igen, och ärendet drar ut på tiden. För att jag har så många järn i elden, som musiker, författare, medverkar i Miljöpartiet och förtroendevald till Unionen samt har egna hobbyprojekt med bland annat en app för “digitala bad”. 

Detta innebar att jag på heder och samvete i ansökan fick rada upp precis allt jag gör och tänker göra för den stora “herren” till a-kassa, som sedan skall bedöma om jag är berättigad ersättning.

Det måste införas ett undantag kring reglerna för företagare

Och det drar ut på tiden. Jag fick under tiden gå till socialkontoret och söka försörjningsstöd, vilket innebar att jag drog in ytterligare en aktör, kommunens socialtjänst och Arbetsmarknadsenhet i hela härvan. 

Det var som att teleporteras tillbaka 28 år bakåt i tiden och skriva ut tonvis med papper på kontoutdrag, hyror och ansökningar, bara för att sedan få avslag. 

Roten till allt elände är just de musikintäkter jag fått från yogamusiken jag producerade. Det som gjorde att jag var tvungen att registrera enskild firma på Skatteverkets begäran, något som sedan gör att jag blev utkastad från samtliga trygghetssystem.

Samtidigt har det alltid varit mina egna projekt, som musik och sidoprojekt, som lett till jobb. Men det var sedan svårt att konkurrera och hålla sig kvar på listorna mot AI, produktionsbolag och andra konkurrenter som hade bättre utrustning.

Stimpengar kan komma flera år efteråt när man minst anar det

Systemets utforming som det är i dag har försatt mig i en mycket prekär sits med diaboliska ekonomiska följder, på grund av en kombination av beskattningsregler, a-kassans regler och andra ålderdomliga regelverk från 1990-talet som inte fungerar med 2020-talets arbetssätt.

Det måste införas ett undantag kring reglerna för företagare så att det går att fortsätta bedriva kulturverksamhet i mindre skala. Även om man lagt ned ett företag på grund av bristande lönsamhet, även om man klassas som företagare, då kulturintäkter är mer som ett lotteri och inte en direkt ersättning för antal timmar jobb.

Man borde  ha möjlighet att fortsätta öva sin passion som hobby. Dagens regler innebär i princip att man måste ta bort alla sociala medier och hemsidor som är kopplade till en firma. Ingenting som varit del i det företag som man lagt ned, får säljas eller marknadsföras.

Men inom kulturen är det svårt att ta bort musik eller böcker på grund av förlags och skivbolagsavtal. Stimpengar kan komma flera år efteråt när man minst anar det, till skillnad från till exempel en butik där man kan sälja lokalen och varulager.

Kulturverksamhet som musik och böcker är ofta kopplad till dig personligen, vilket gör den svår att göra sig av med, både av juridiska, ekonomiska men inte minst emotionella skäl.

Om jag skulle ta bort allt skulle jag behöva radera allt från Spotify och gå hem till alla kunder som köpt en bok av mig och ta tillbaka den. Det är omänskligt.

Förra gången det inträffade var enda utvägen att mot en engångssumma överlåta mina rättigheter till min distributör. Jag vill undvika detta igen.

Alexander Forselius, musiker och it-konsult i Lidköping