Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: AI revolutionerar jobben

Har du tagit hjälp av ChatGPT i jobbet? AI kommer att revolutionera många arbeten, skriver Mårten Bokedal.
Publicerad
till vänster Mårten Bokendal
Många anställda kommer att få nya roller i och med AI:s intåg på arbetsmarknaden, skriver Mårten Bokedal Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

ChatGPT och andra AI-funktioner är här på allvar och möjligheterna är lika många som oron över var framtidens arbetsuppgifter tar vägen. Marknadsförare och Content creators berörs redan. Genom AI går det att göra en beställning och omedelbart få leverans i form av innehåll, texter, bilder och ljud. Det är en enorm förenkling av arbetet och en outsinlig källa att ösa ur.

ChatGPT och generativ AI kommer på sikt att revolutionera flera branscher. Samtidigt som det skapar en ny och ännu mer intressant roll för alla som publicerar innehåll på sajter.

Frågan om vilka arbetsuppgifter och tjänster som försvinner pågår. Hur ska det gå för just vår bransch? Marknadsförare brukar nämnas i detta sammanhang, tillsammans med jurister, systemutvecklare och ekonomer. Men även skapande yrken som art directors och journalister anses ligga i riskzonen. Vilka som faktiskt kommer beröras och på vilket sätt är för tidigt att säga, så vad är det vi ser som faktiskt förändras?

 

Översättarna har inte försvunnit, men rollen har förändrats

Det vi ser händer är att rutinmässiga och ofta hantverksmässiga och därmed tidskrävande aktiviteter som att skapa innehåll till webbplatser förenklas med AI. Men det krävs fortfarande ett tränat öga för att det ska bli perfekt. AI-algoritmerna tar ingen hänsyn till vad som är lämpligt eller etiskt. Det kan bli fullt av rasism och annat som strider mot företagets grundvärderingar i materialet. Fakta måste alltid dubbelkollas.

Utvecklingen kring AI liknar i stort den som skett i översättningsbranschen. När Google translate fick brett genomslag för tiotal år sedan blev översättning mer tillgängligt för alla. Modern teknik har nu länge varit standard inom professionell översättning, där fokus gått från ett hantverksmässigt skrivande mening för mening, till att i stället tolka kontext och säkerställa ett konsekvent språkbruk.

Resultatet är en högre effektivitet, mer översatt text per timme. Översättarna har inte försvunnit, men deras roll har förändrats.

För dem som skapar innehåll till webbplatser kan vi nu se samma resa. Kreatörens roll blir att beställa, det vill säga ställa rätt AI-frågor och därefter ha kompetens att bedöma resultatet baserat på kontext och tonalitet. Beroende på ambitionsnivå kan det sedan handla om att finjustera eller lägga en personlig touch på materialet. Det kommer också att leda till att innehåll online blir än mer tillgängligt för alla. En demokratisering och ur kreatörens perspektiv, en personalisering.

Algoritmerna tar ingen hänsyn till vad som är lämpligt eller etiskt

Förväntningarna ökar samtidigt hos läsarna och konsumenterna, det vill säga hos oss som ska ta del av innehållet. Vi förväntar oss att det är anpassat till mig och de behov jag har. Att skapa personaliserat innehåll har traditionellt varit en flaskhals för marknadsförare och inneburit högre kostnader. Med AI kan den ekvationen lösas upp.

När skapandet genom AI blir enklare och snabbare kommer kommunikations- och marknadsavdelningarna att behöva nya verktyg för att sortera och hantera den ökande mängden content som kommer finnas tillgängligt.

Vi behöver ett moderniserat arbetssätt för att hänga med i det här nya arbetslivet och det blir även en fråga för såväl fackförbund som arbetsgivare. ChatGPT och generativ AI kommer att revolutionera många arbeten. Samtidigt skapar det nya och ännu mer intressanta roller och arbetsuppgifter.

/Mårten Bokedal, produktstrateg på Optimizely

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Vill du göra din röst hörd på Kollega debatt?

Många ämnen har engagerat er läsare under året. Tystnadskultur, småbarnsföräldrar och privata sjukvårdsförsäkringar till exempel. Här är årets fem mest lästa debatter.
Lina Björk Publicerad 18 juni 2025, kl 06:00
små bilder på ansikten
Några av de mest lästa debatterna under året handlade om orättvisa krav på föräldrar och singlar på arbetsplatsen. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig till: lina.bjork@kollega.se. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest (hitills) 2025: 

Barnfria förväntas jobba mer

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.

Det är inte arbetslösas fel

Arbetsgivare skriker efter kompetens men svarar inte ens arbetssökande som lagt tid på ansökningar och tester. Att söka jobb är ett heltidsjobb. Sluta beskriv arbetssökande som lata, och titta istället på hur arbetsgivare rekryterar, skriver Magdalena Ackeberg.

Vården blir ojämlik med privata försäkringar

Patienter med en privat vårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till vård än andra patienter. Varför erbjuder fackförbunden något som bidrar till orättvisa, skriver Karin Persson.

Småbarnsföräldrar gör så gott de kan

Mitt 26-åriga jag tittade snett på alla småbarnsföräldrar som kom sent och gick hem tidigt från kontoret. Nu vet jag bättre. Småbarnsföräldrar, I salute you.

Unga blir sjuka av flytande arbetstider

Som nyutexaminerad går många från dokumenterade betygskriterier och schemalagda lektioner till flytande krav och möjlighet att arbeta var som helst, när som helst. Det skapar stress och ohälsa bland unga, skriver Petra Skoglund.

Debatt

Debatt: Vi är inte passé vid 43

Arbetslöshet är inte ett val, utan en konsekvens av ett system som blundar för ålderism. Det är dags för politikerna att vakna, skriver Ann Björklund.
Publicerad 10 juni 2025, kl 09:26
Små trägubbar står i grupp
Det är dags för politikerna att vidta åtgärder för att minska åldersdiskriminering och ålderism på svensk arbetsmarknad, skriver Ann Björklund. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jag är en av hundratusentals människor i Sverige som just nu befinner sig mellan jobb. En av många som aldrig trodde att det skulle hända – inte med min drivkraft, mitt engagemang och min positiva inställning. Men nu har jag varit arbetslös i över 100 dagar. Och som ett brev på posten kom nästa smäll: a-kassan sänktes.

Jag vill arbeta. Min ålder är bara en siffra. Men gång på gång får jag känna att arbetsmarknaden ser mig annorlunda bara för att jag har passerat 40. Vad har regeringen – och oppositionen – för konkreta åtgärder för att motverka åldersdiskrimineringen som pågår i det tysta men drabbar i det öppna?

Åldersdiskriminering är en öppen hemlighet. Redan för flera år sedan visade forskare vid Uppsala universitet hur personer över 40 år sorteras bort i rekryteringsprocesser – inte för att de saknar kompetens, utan för att de anses vara för gamla. Och ändå har politikerna inte agerat. I stället pratar de gärna om arbetslinjen – som om vi äldre skulle vara problemet. Mats Persson (L) kallar systemet slappt och kravlöst. Men vad hände med ansvarstagandet åt andra hållet?

Åldersdiskriminering är en öppen hemlighet

För många av oss är arbetslösheten inte ett val, utan en konsekvens av ett system som blundar för ålderism. Vi gör allt för att få jobb, men blir ghostade av rekryteringsfirmor och arbetsgivare. Samtidigt sänks vår trygghet, a-kassan, med argumentet att vi inte anstränger oss tillräckligt. Jag vill fråga politiker: Vad exakt är det ni tycker vi borde göra mer av?

Sanningen är att samhället inte har råd att ha oss på avbytarbänken. Fördomarna om oss stämmer inte. Undersökningar från bland annat Feelgood visar att personer över 50 är både piggare och mer engagerade på jobbet än sina yngre kollegor. Ändå får vi inte chansen att visa det.

Jag har varit med och påverkat förut. När jag kämpade med ofrivillig barnlöshet satt jag i styrelsen för IRIS – Infertilas Riksförening – och med hjälp av journalister och starka röster i media förändrade vi lagstiftningen i Sverige.  Jag tänker inte vara tyst nu heller.

I Sverige har vi en kultur där ålder ofta ses som ett hinder snarare än en tillgång. Det blir särskilt tydligt när det gäller jobb efter 60. Många äldre som blir arbetslösa får inte ens komma på intervju – trots erfarenhet och vilja att arbeta vidare.

Ge alla generationer en chans att bidra

Varje år tvingas 7 400 personer över 60 år att gå i pension i förtid.
Det kostar dem i snitt 7 000 kronor mindre i pension varje månad.
Och samhället förlorar 11 miljarder kronor per år i BNP i utebliven arbetskraft och skatteintäkter.

Det är inte hållbart.
Vi måste börja värdera erfarenhet – och ge alla generationer en chans att bidra. Samhället förlorar. Individer förlorar. Och det sker medan vi pratar om kompetensbrist och behovet av längre arbetsliv. Det är dags att ta åldersdiskriminering på allvar.

Jag vill arbeta. Jag är inte min ålder. Jag är redo att bidra. Är Sverige redo att ta vara på oss?

/Ann Björklund, arbetslös, men långt ifrån färdig.