Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig belysning på jobbet kan ge värk

Bra belysning på kontoret är viktigare än man tror. Dåligt ljus kan ge värk i huvud och axlar.
– Belastningsskador kostar samhället miljarder varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.
David Österberg Publicerad 18 september 2017, kl 07:00
Alexey/Colourbox.com
Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder. Alexey/Colourbox.com

De flesta vet vikten av bra kontorsmöbler för att undvika arbetsskador. Men bra belysning är också viktigt. Den som arbetar i dåligt ljus spänner sig vilket i sin tur kan leda till värk i nacke, axlar och huvud.

– Det finns stora vinster att göra genom att förbättra belysningen. När vi ser illa sitter och står vi illa och det kan ge belastningsskador. Belastningsskador kostar samhället mångmiljardbelopp varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Vanliga problem är felplacerade lampor och felplacerade bildskärmar. Det kan orsaka bländning, dunkla arbetsplatser eller blänk i bildskärmar. Om man möblerar om på kontoret ska man se till att lamporna hänger med och dagsljus ska helst komma från sidan för att undvika solblänk.

Den bästa kontorsbelysningen är reglerbar. Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder – och därför kan äldre behöva arbetslampor som gör det möjligt att punktbelysa exempelvis skrivbordet.

– Men de flesta klarar sig med takbelysningen. Att slentrianmässigt sätta arbetslampor på varje skrivbord är inte miljömässigt försvarbart. Däremot är det arbetsgivarens ansvar att se till att belysningen anpassas efter varje arbetstagares synbehov, säger Per Nylén.

En del av kontorsljuset ska komma från dagsljus, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dagsljuset gör det lättare för kroppen att upprätthålla den naturliga dygnsrytmen.

– Dagsljuset blockerar sömnhormonet melatonin. Det gör oss piggare och produktivare. Och om man får mycket dagsljus bildar kroppen dessutom mer melatonin under natten vilket förbättrar sömnen.

Det går inte att ersätta dagsljus med konstgjort ljus. Men Per Nylén förordar lampor med kallare ljus – som innehåller mer av blå våglängder – för att i någon mån efterlikna det naturliga ljuset.

Den som är osäker på om ljuset på arbetsplatsen är tillräckligt kan ladda ner Arbetsmiljöverkets Iphone-app "Ljus". Med den kan man mäta lux – mängden ljus på en specifik punkt. På ett kontor är riktvärdet minst 500 lux. Appen kan också mäta kontraster och på så vis exempelvis indikera om en bildskärm har för hög kontrast mot ett fönster - där det kan vara för ljust dagtid och för mörkt kvällstid.

Mörker kan främja kreativitet

Grundregeln på en arbetsplats är att det ska vara ljust. Men ingen regel utan undantag: mörka platser gör oss mer kreativa och ökar vår förmåga att samarbeta, enligt tyska forskare.

Forskarna lät försökspersoner jobba i rum med olika belysning. I ljusa rum skärptes deras logiska tänkande, medan mörka rum släppte loss kreativiteten och samarbetsförmågan.  

Forskarnas slutsats är att belysningen på en arbetsplats bör kunna anpassas efter vilken typ av arbete som för tillfället utförs.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.