Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Coronakrisen: Nu ökar den psykiska ohälsan

Redan nu ser företagshälsovården det många siade om i våras – den psykiska ohälsan ökar i spåren av coronapandemin. Från tidigare kriser vet man att sjukskrivningarna kommer att stiga under många år framöver. Men denna gång finns viss beredskap.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna sitter i soffan med laptop i knät och tittar ut genom fönstret.
Nära var tredje anställd under 30 år är orolig över att bli uppsagd. Foto: Shutterstock

Företagshälsovården Avonova har i sitt jobbhälsoindex fått svar på coronarelaterade frågor från närmare 7 000 anställda och kan bland annat se att det finns en oro såväl för att bli smittad som att förlora jobbet till följd av coronapandemin. En fjärdedel av alla chefer är oroliga över att bli uppsagda och nästan en av tre anställda under 30 delar den oron. 

Sedan i mitten av maj har Avonova också noterat en ökad efterfråga på stödsamtal och psykologisk hjälp. Källorna till den psykiska ohälsan är många, men bland tjänstemän är ökad arbetsbelastning en stor bidragande orsak.

– Vi ser att det redan nu gjorts rationaliseringar på medelstora och stora arbetsplatser i den privata sektorn. Färre ska göra jobbet. Sedan finns naturligtvis rädsla för smitta och oro kring den egna anställningen såväl som för kanske partnerns och andra anhöriga, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.

Redan i pandemins tidiga skede gick myndigheter, forskare och psykologer ut och varnade för att den psykiska ohälsan skulle öka kraftigt i krisens efterdyningar.

– Självklart var vi beredda på detta. Ett till två år efter finanskrisen såg vi en gradvis ökning av psykisk ohälsa som fortsatte under en lång tid och började plana ut först nu, strax före coronautbrottet, säger Robert Persson-Asplund.

Till skillnad från finanskrisen finns det denna gång en viss beredskap – Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som snart har fem år på nacken.

OSA är direkt sprungen ur den markanta ökningen av sjukskrivningar vi såg efter förra krisen. För både arbetsgivare och arbetstagare finns verktyg för att förebygga psykisk ohälsa, det gäller bara att man fortsätter hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men på många företag hamnar man ur rutinerna nu, man kanske missar kollegor som mår psykiskt dåligt eller undviker att be om hjälp.

Coronapandemin skiljer sig dock från tidigare kriser i ett avseende – en fjärdedel av de anställda i privata sektorn, som svarat i Avonovas undersökning, uppger att de jobbar hemifrån på grund av pandemin, trots att de under normala omständigheter inte gör det. Distansarbetet är en ny källa till psykisk ohälsa bland anställda.

– Ja, tidigare sade vi ofta att arbetsplatsen var en källa till ohälsa, men många av de medarbetare vi träffar vittnar om att de längtar tillbaka till den sociala närvaron på jobbet. Arbetsplatsen har uppenbarligen många hälsobefrämjande egenskaper också, säger Robert Persson-Asplund.

6 råd från WHO mot coronaoro

  • Att känna sig stressad, orolig, rädd eller arg under kriser är normalt. Att prata med någon du litar på kan hjälpa.
  • Fortsätt ha en hälsosam livsstil med goda sömn- och matvanor om du måste hålla dig hemma. Se till att behålla den sociala kontakten via de kanaler som står till buds
  • Döva inte känslor med cigaretter, alkohol eller andra droger. Vänd dig i stället till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.
  • Sök trovärdiga källor om risker och vidta sedan de försiktighetsåtgärder som behövs. Pålitliga källor är exempelvis WHO och Folkhälsomyndigheten.
  • Begränsa tiden du ägnar åt medier som får dig att känna obehagskänslor.
  • Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera känslor vid motgångar.

Källa: WHO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.